Besöksräknare

söndag 20 december 2009

Arbetskraft är billigt i Indien


Johan PA och jag var ute och spelade golf för någon vecka sedan.
En fanastisk runda! Lite småkylig i början, runt 18 grader och dagg i gräset, precis som en runda i Sverige. Skillnaden är ju att man här slipper att bära klubborna själv. För 30 kr kommer någon och rullar vagnen åt en och ger goda råd. Denna gången fick jag en som gav många råd men kanske inte så bra. Han ville att jag skulle ta trä femman för att slå knappa 110 meter.... På åttans green kom en svärm av en bisort som är ca 40-45 mm långa. Först så böjde vi oss ner för att ducka, men tillslut låg vi ner. Då var det helt svart ovanför huvudet. Caddien sa bara "Stay down" "Very dangerous".
På väg till bana håller man på med att såga ner ett enormt träd på gissningsvis 4 m i diameter (?). Det är enomst och fyra gubbar sitter runt trädet för att såga ner det. Givetvis gör man det förhand med en slö klinga. Jag hörde att veckan hörde jag att de fortfarande höll på så det kommer nog ta några veckor till. När jag skulle ta en bild så spang en gubbe som låg och slappade lite fram för att vara längst fram i bild. De är lite linslusar.....Som sagt arbetskraft är billigt.

fredag 18 december 2009

Sports Day

Nu har barnen jullov. Första dagen idag som de (och då också jag) slapp gå upp i ottan. Gick halva förmiddagen i pyamasarna och myste. De har varit så duktiga båda två och Oskar har fått betyg i alla sina ämnen och de var över alla förväntningar. Han har varit så duktig. Det har verkligen Jakob också varit som kämpat på och nu börjar förstå lite. Häromdagen sa han att han faktiskt förstod en hel del av texten på sina engelska gameboy-spel!


Det sista som hände på terminen var Sports Day. Jakobs var i fredags och Oskars var i går. Båda dagarna började med en "drill" som övats på under en timme/dag den senaste veckan. Även om inte Oskar är superblond så är det inte svårt att hitta honom bland de andra eller vad tycker ni?!!




Båda barnen har varit med på uttagningar innan sportsday, men Jakob uppfattade inte att han skulle springa för att få en bra tid utan sprang bara så att han vann. Tyvärr var det inte snabbt nog för att komma i finalen. Dock fick han var med i stafetten 4x100m men hade lite problem i pinnöverlämningen vilket gav hans lag en fjärdeplats. Oskar var med i final på 200 meter och kom femma av alla killar i åldern 12 och 13 år! Han var också med i stafetten och hans lag tog hem guldet!






Alla barn på skolan är indelade i fyra olika färger. Oskar och Jakob tillhör Phoenix och har då gul färg på detaljerna på sina sporttröjor. De fyra "husen" tävlade mot varandra vilket gav ett engagemang i de olika finalerna och gjorde att de annars så individuella segrarna nu även uppskattades av andra. De gula Phoenix vann överlägset över de andra husen och fick ta emot den stora pokalen.

torsdag 17 december 2009

Lussekatter


Nu är det mycket julmat på gång. I går kokade jag skinka som sedan blev fryst för att kunna åka bil till Goa där vi firar jul med vänner. (Själva flyger vi). Just nu bakas det vörtbröd av kryddor som kom i paketet vi fick från Sverige. Det har jag aldrig bakat förr men det blir säkert bra. Strömmen verkar finnas här idag. Kanske blir det julgodis i morgon. Det blir i alla fall pepparkakor då jag gjorde deg i går!


Måste bara visa er vårt lussekattsbak. Formerna som skapas är väldigt fantasifulla och det är kul. Mycket russin, både ljusa och mörka sorter, dekorerades med. Detta paret har barnen gjort var sin av. Visst är de fina!....och goda blev de också!

tisdag 15 december 2009

Julänglar finns verkligen




Fick precis ett paket laddat med massa saker från Sverige. Fick en fråga om det var något som skulle skickas med ner till Bangalore med kurir. En snabb lista på några småsaker skapades genast men den överträffades. Vi fick sill, ansjovis, pärlsocker och sirap enligt beställning. När vi öppnade paketet fanns skumtomtar, julmust, vörtkryddor, glöggkryddor, julkaffe, GP och en egenmixad skiva med julmusik. Fantastiskt Michael, du är en ängel.



Julskivan var fantastiskt rolig med allt från några rippade skrapiga LP skivor till nya klassiker och galenskaparna. Humle och Dumle med "Julen här" den var länge sedan jag lyssnade på....
Kuriren Klas toppade till det med svenskflaggor till bilen också som chaffören har frågat efter.



tisdag 8 december 2009

Paket-julkalender

Min pyssliga lilla syster gav Oskar en mycket fin korsstygnsbroderad julkalender när han var mycket liten. Den är väldigt söt med en tomte på och en julgran och den tog nog säkert hela Oskars första levnadsår att tillverka. Varje år när jag sätter upp adventsjusstakarna kommer jag på att den måste få små paketer i alla sina 24 öglor. Varje år tar det mig lite tid att köpa dessa presenter, för att inte tala om att slå in dessa 24x2=48 paket. Mycket pilligt är det och både Tomas och jag brukar sitta någon sen kväll med detta pyssel. Jag tror aldrig det hängt några paket i de första öglorna utan det är först runt den sjätte december som den brukar vara klar att hängas fram och då får ju den som gör kalendern "ta hand om" de sötsaker som skulle varit i de första fem paketen. Ja, det brukar vara godis i paketen. Från början när Oskar var liten stoppade jag leksaker i den och bara godis i dem som inföll på lördagar, men det blev så mycket tårar över alla de paket som inte innehöll godis och det var så svårt att komma på alla dessa småpresenter, att jag gav upp. Nu är det godis i alla.

Den fina handbroderade kalender vågade jag mig inte på att ta med i containern, ifall den skulle bli vattenskadad. Men då flera av kompisarna här har paketkalendrar så dröjde det inte länge förrän Jakob sa att "det väl inte kunde vara så svårt för mig att göra ny?!" Därför blev det på enklaste sättet: små numrerade paket på ett snöre. Så blev alla barn nöja!













Fick ett tips av en kompis som skrev att en kollega till henne brukade numrera sina köksluckor och använda hela sitt kök som en stor julkalender. Det hade de gjort i 20 år. En jätterolig idé tycker jag!!!! Jag tror dock den kalendern hade varit förvillande för vår maid, så jag får spara idén till senare.
/Åsa





torsdag 3 december 2009

Lite julstämning




Det är inte lätta att känna julstämning när det är upp emot 30 grader varmt under dagen. Sån tur är så är vädret nu lite svalare under natten och morgonen då himlen ofta är lite disig och känns nästan som en ljummen, men ändå tidig sommarmorgon i Sverige. Ungeför som när jag tog den här bilden i stugan i somras - tidigt en morgon efter en joggingtur utmed havet.
På morgonen här tar man på sig en långärmad T-shirt och en kjol. Man kan gå till skolbussen med barnen utan att bli helt våt av svett. Det är lagom helt enkelt.

Hängde upp julstjärnan och satte upp ljusstaken i förrgår. När det är kväll, mörkret har fallit och den svala luften kommit, då kan man få en liten uns av julkänsla. Så här såg vår kväll ut igår. Sonen däckad i soffan och maken med laptoppen i fåtöljen. Lite mysigt ändå eller hur?!
/Åsa

onsdag 2 december 2009

Indisk shopping

Det finns många affärer här i Indien och mycket som ser fint ut och som är prisvärt. Affärerna ser ut som i Sverige men när man börjar fråga så är det ofta just precis bara de varorna som finns i affärens utställning som finns. Vänner här säger att det heller inte är speciellt lätt att byta en vara även om den har någon lite deffekt. De vill heller inte dra ner på priset för en skavank utan tänker att "vill man köpa får man betala priset för varan". Lämna tllbaka och får pengarna tillbaka finns inte.

För ett tag sedan ville jag köpa tvättkorgar. Med tvättstugan utanför köket, långt från alla sovrum insåg jag att fler tvättkorgar behövdes om jag skulle få tvätten att inte bara hamna på golvet i allas rum. Letade i affärer och hittade bara fula plastbaljor tills jag kom till en affär som hade riktigt snygga och moderna tvättkorgar. Tog med mig två stycken till kassan för att betala men då fungerade inte mitt kort. Det fanns pengar på det men det var ändå stopp. Ingen kontakt med banken. Snopen fick jag lägga tillbaka tvättkorgarna. Någon vecka senare var jag åter i affären och försökte handla. Kortet funkade i grannaffären och i affären jag åkte till efter denna, men här funkade det inte. Man känner sig lite dum och snopen när det händer. Nästa gång tog jag med mig maken. Hans kort fungerade! Pust. Äntligen.

När jag packade upp korgarna ur plasten lärde jag mig en sak: Kolla alltid varorna i affären! Den ena korgen var skavd så att färgen på metallramen var borta på handtaget. Trist. Den andra hade för korta kardborreband undertill så den gick inte att fälla upp. Det var bara att ta fram symaskinen och förlänga kardborrebandet så att jag kunde öppna den mer än 10 cm. Nu har de i alla fall flyttat in i två av badrummen och fungerar riktigt bra. Nästa gång så ska jag kolla noggrannare innan jag lämnar affären!

söndag 29 november 2009

Royal Enfield

Det finns tre starka intressenter på en Royal Enfield här i Palm Meadows (Kjell, Tomas och Partik). Frågan är ju egentligen varför skall man inte köpa en? Jag har inte kommit på något bra svar på den frågan än faktiskt. Man har släppt en classic variant som som skall ge lite 50-tals känsla. Kjell hade pratat med dem och de körde helt enkelt hit en MC så att vi fick provköra hemma i Palm Meadows. Det är väldigt cool men färgen kändes inte helt rätt. Egentligen skulle jag ha velat ha en med en trekantig sadel bak också men försäljaren sa att den skulle bli för svampig att köra med en fjädrad passagerare sadel. Jag skall köpa en svart hoj tror jag och ha nummerplåten längs med skärmen. Skyddet och handtaget för att passagerare med Saris plockar jag nog av för Åsa kommer troligen inte sitta på sidan om hon åker med och Sari och MC åkning tycker hon inte riktigt hör ihop. Jag har försökt få henna att ta körkort också men har inte lyckats övertyga henne än. Som denna stod kostade den 140 000 rs inklusive skatt, försäkring och registrering.

Motorn är på 500cc och ljudet är helt enormt. Men jag körde bara inne på området så jag körde inte så fort.

lördag 28 november 2009

Turistande i Mysore


Det har tagit lite tid att få in förra helgens inlägg. En resa till Kina för Tomas och läxläsning för Åsa och barnen inför terminens slutprov har gjort oss lite upptagna.
Storebror/farbror kom till Bangalore förra helgen. Tomas och Oskar hämtade upp Tord på flygplatsen. Jakob var hemma och satt lite på nålar för att vi skulle komma. Tord upplevde genast den Bangalorska trafiken så det tog två timmar och en liten kille låg så klart på soffan och sov.

Lite god mat och småsnack till sent så var det bara att knyta sig för resan till Mysore skulle starta redan halv sju. Det var en fin väg och man såg mycket på vägen men det var en lång resa.


Kafferast halvvägs var bra för att få lite energi och vila lite. Oskar köpte ett armband av en tjej som hade ett stånd utanför Barristan. Hon var jättefint klädd men det var svårt att få med på bild.
I Mysore startade vi på en grönsaksmarknad: Devaraja Market. Det skall enligt vår guidebok vara en av Asiens största marknader. Oskar fick en blomma målad på handen. De färgstarka pigmenten låg vackert upplagda i skålar som små pyramider. Färgerna är så starka så de såg nästan giftiga ut.

Tomas fick givetvis en flöjtförsäljare efter sig. Han ville ha 450 rs för en flöjt. Många försök att peka på andra turister och oförskämda bud hjälpte inte. Ett bud på 10 rs för tre gjorde till och med försäljaren mer efterhängsen. Efter en stund så tröttnde Tord och gav honom 100rs för alla tre.
Tord blev kompis med en parfymhandlare men glömde att pruta. Han sprutade parfym på alla oss, men mest på Tord. Med Tord i bilen behövde vi iallafall ingen doftgran i bilen på vägen hem!
I fruktstånden låg grönsaker, blommor och frukt vackert upplagda. Vi köpte en Settha Pala som är en lite taggig frukt som smakar som en blandning mellan päron och banan. Saffran inköptes också till julens lussekatter.




Maharajah's Palace
Sedan gjorde vi ett besök hos Maharadjans palats som var helt enormt och jag tyckte att guide sa att det var 45000 sqm. I vissa perioder så tänder man palatset med 97000 glödlampor och då ser det ut som om hela palatset är i guld. Tända så mycket lampor i Indien känns som en bedrift då vi får strömavbrott när vi har tänt typ 10 lampor på kvällen ibland. Palatset har en tron som Maharadjan sitter i under en festival. Det är i tillverkad av 280 kg guld.... Det var ett helt fantastiskt slott med jättemånga byggnadsdetaljer i dyra material (sök på engelska Wikipedia "Mysore Palace" för fler bilder). Man var tvungen att vara barfota inne i palatset så man lämnade skorna i en "garderob" utanför.

Sedan åkte vi till hans gästhus, också ett jättestort palats som nu var hotell, och åt lunch. Det visade sig att jag hade varit här förut för några år sedan.

Efter lunch åkte vi upp på till ett tempel på Chamundi Hill som är ca 2000 år gammalt. Tyvärr så var det stängt så vi bara njöt av utsikten. Typiskt Indien hade någon parkerat en ko bland motorcyklarna! Tomas köpte en elefant av en kille som satt och hackade figurer av sten.

Sedan var det bara att sätta sig för att resa hemåt i tre timmar. Alla utom chauffören sov.
Vi avslutade helgen hemma i Palm Meadows med lite läxläsning, bland annat en privatlektion av en importerande trumpetlärare direkt från Sverige. Lite bad i poolen innan det var dags att skicka Tord till flygplatsen. Det var en jättemysig helg och det var lite tråkigt att två dagar går så fort. Kvar blev bara ett par kvarglömda skor och en stor saknad av en farbror som lekt med barnen.

onsdag 25 november 2009

Samtal i snabbköpskassan...

Hade tänkt att skriva lite om vår mysiga helg i Mysore med svågern på besök, men det får vänta. Måste berätta om en liten situation jag var med om i går. Var i affären och handlade lite. Hade egentligen varit och handlat på förmiddagen men en ny svensk tjej ville ha sällskap till affären så jag följde med henne. Vi åkte till en affär jag inte varit i så många gånger så jag hade inte helkoll på utbudet. Utbudet i affärerena här kan man i och för sig aldrig vara säker på då de basalaste varor som mjölk, ägg eller toalettpapper kan vara slut i flera veckor i rad. I stället fyller de hyllorna med diskmedel eller läsk eller något annat de har gott om.

I alla fall fick jag se att de hade tamponger i denna affär. Det har jag inte hittat tidigare och därför lade jag beslag på de två paket som stod på hyllan. Lite annat hittade jag också, bl a svenskt knäckebröd! Dyrt som skam var det: 220 rupies (ca 35 kronor) för ett litet paket, men ibland kan man behöva ha en skiva och nu när svågern hade med sig en stor bit cheddar..mums.

Väl i kassan gav jag mina varor till kassörskan. Hon slog in varorna i kassaapparaten. Sedan sa hon:"Now I have to ask you a question." Oh nej, tänkte jag. Nu har de väl någon marknadsundersökning som jag måste vara med i. Men hon lutade sig över mina varor så att hennes sjal döljde dem och så pekade hon på tampong-askarna. "How do you use these, Ma´m? ja, vad säger man?! Det blev en lågmäld undervisning i hur man använder en tampong. Hon visste när den skulle användas men ville veta om dess placering, införingslängd och användningslängd. Det var bara att diskert försöka beskriva och svara på hennes frågor. Vad komiskt det här är, tänkte jag när hon viftade fram nya kunder till nästa kassa så vi kunde tala ostört. Här står jag i kassan i snabbköpet och förklarar hur en tampong används! "Glöm inte att tråden ska vara kvar på utsidan. Lycka till", sa jag och betalade. Jag hoppas hon förstod vad jag menade!
/Åsa

måndag 16 november 2009

100-årsfest


Förra helgen var vi på fest. En jättetrevlig fest som tre personer som fyllde 100 år (30+30+40) bjöd till. Den var så fint ordnad med mat till barnen i grannhuset och supergod mat till oss från en italiensk restaurang som heter Toscana. Festen gick i indiskt tema så vi hade varit och köpt oss våra första indiska kläder. De var kanske lite diskreta då indiska kläder sprakar i färger och guld, men vi kände oss fina. Allas saris satt i så fina veck i början av kvällen....
....för att mot slutet mer hänga som trasor över axeln!

Kvällen blev svettig med mycket dans och sviterna av det kändes dagen efter då man hade ont i både rygg och axlar. Man får inte klaga utan helt enkelt se det som ett träningspass!




Tack, Lena, Matilda och Niklas!

fredag 13 november 2009

Kaffelängtan


Jag längtar efter svenskt kaffe! Ni som jobbar med mig vet att jag måste ha min morgonkopp, annars får jag huvudvärk. På hotellet vi först bodde på så var kaffet som te. Om man då vill ha kaffe med mjölk så blir det ännu svagare. Det höll huvudvärken borta men var inte gott. När vi sedan flyttde till huset hade vi ju inte våra saker ännu och då inte heller vår kaffebryggare. Jag köpte pulverkaffe och det var väl okay, men efter ett tag börjar man ändå längta efter en kanna kaffe....mmmm. Och tänk så gott nybryggt kaffe luktar!!



Så kom vår container. Det kändes bra att packa upp kaffebryggaren. Nu skulle jag köpa bryggkaffe. Men det var svårare än jag trodde. "No, ma´m, just instant coffee."



Efter ett par veckor hittade jag tillslut "Spar" (ja, just precis den matkedjan som finns hemma också). Alla hade pratat så om att man måste åka till Spar. Det tog en timme att åka dit. Det var ungefär som att gå på Spar i Sverige, billigare priser än i affärerna här omkring men annars en vanlig mataffär. Men plötsligt kände jag den ljuvliga doften av kaffe. Man kunde köpa både hela kaffebönor och få dem malda. De fanns i olika rostningar. Underbart! Jag köpte både omalda bönor till kvarnen och en påse med malda för att kunna användas med en gång.



Väl hemma dök nästa problem upp. Vi hade ju inga kaffefilter. Varför tänke jag inte på det i affären?! Men det hade inte hjälpt för affärerna hade inte kaffefilter heller. Expediterna blev helt frågande till vad jag sökte. Ville jag köpa en kaffebryggare - för det hade de - nej jag ville bara ha kaffefilter. Aha. Oh no ma´m. We only have the coffee machine. Helt korkat. Jag vet inte vad de använder som filter till dem?! De tar väl en gammal strumpa eller något.... Själv har jag haft funderingar på om jag skulle sy ett filter av en bit lakarnsväv. Men jag var orolig att det skulle ta smak på något sätt så jag beslöt att låta bli.




Plötsligt får vi reda på att Tomas ska få sverigebesök. Be dem köpa kaffefilter!, sa jag. Min man "beställde" ett flergångsfilter så att vi skulle kunna ha det hela tiden. Smart!

(Tack, snälla Lasse för filtret!)


Då dök nästa problem upp: vår kaffemaskin ha ett gångjärn som man fäller ut med filterhållaren och som sitter tight upp mot armen som vattnet kommer från. Det gick inte att få rum med den plastring som håller ut filtret. Puh. Jag började desperat såga med en brödkniv för att få av plastringen och kunna trycka ner den i filterhållaren, men den var ändå för stor. Jag fick dricka en kopp pulverkaffe för att tänka klart. Dåhittade jag lösningen. En metallsax! Med den kunde jag karva av ytterkanten och nu fick jag äntligen filterhållaren på plats. Vilken härlig känsla det var att sätta på första kannan.


Äntligen kan man njuta av riktigt kaffe!!
/Åsa

tisdag 3 november 2009

En liten söting!

Ville bara visa en liten kanin som jag inte kunde motstå att köpa - åt mig själv. Den är till och med rosa(!) en färg som jag inte ofta väljer. Den satt i affärshyllan och såg så underbart söt ut att jag var tvungen. Titta på blicken och de pösiga kinderna!! Den sitter numera i hyllan i min garderob och tittar nästan lite förnärmat på mig när jag hämtar mina kläder, som om jag störde den i något viktigt. Det kanske jag gör.....
/Åsa

fredag 30 oktober 2009

Elsystem i Indien

Min vän Anders som har samma födelsedag som mig, har peppat mig att beskriva elsystemet i Indien. Själv skrattade han när vi patade på telefon så jag antar att han kommer att ge MÅNGA kommentarer i bloggen.



I Indien tror jag mig nästan vara helt säker på att man inte behöver något officiellt certifikat för att vara elektriker. Om man har ett europeiskt pass så har man troligen bättre kunskap än en inhemsk elektriker. Det är ganska vanligt att det hänger kablar runt elcentralerna och skyddsnät är väl inte 100 procentiga. Det kan hända att det hänger lite lösa kablar ner från centralen ner mot trottaren och min vän Mikael sa att det kan mycket väl vara strömförande. Under regnperioden så är det alltid några Indier som dör av elchock runt dessa enligt Mikael. Det ser ut som om folktjuvkopplar sig lite här och där på stolpar och centraler.


Man har alltid reservkraft i alla hus eller områden. Eftersom vi bor i ett gated community så har Palm Meadows några dieselkraftverk som startar när det blir stömavbrott. Man får normalt avbrott några gånger på kvällen precis när alla kommer hem och lagar mat. När reservkraften slår på så får man matning på vissa lampor och uttag typ kyl och kritiska lampor. Första veckorna hade vi inte det i köket utan fick stå med ficklampa ner i grytorna. Då var det bara gasen som fungerade. Ugns och micromat är ju inte så smart att laga när stömmen går hela tiden. Jag ringde Patrik en kväll när det var som värst och funderade på vad som hände. De skulle äta lasange och den blev ju aldrig klar eftersom ungnen hela tiden stängdes av. Deras kvällsmat blev någon timma senare än planerat, men varför planera något i detta landet?


En tvätt kan lätt ta en hel dag om man har strömavbrott med jämna mellanrum hela dagen. Åsa haft maintenence här så nu har vi belysning i köket när strömmen går så att man slipper att stå med ficklampa ner i grytorna.


Vår reservkraft har fått knäppen för den kan bruta två gånger i minuten. Barnen har hittat på en ny lek då ingenting annat fungerar. Ganska kreativt och flexibelt så har de uppfunnit en ny lek som är blanding av blindbock och tafatt. Man får bara röra sig när det är mörkt. Man får helt enkelt anpassa sig.


Jag köpte två batteripacks till mina PC så att de inte skall krascha. Den klarar driva pc:n mellan 30-60 minuter. om strömmen går.


El systemet i huset:


Man har typ 12 kontakter placerade i en panel i varje rum helt utan logik och man vet aldrig vilken brutare som går vart. Garaget kan man tända på två ställen men bara släcka på ett i detta fantastiska hus. Ibland så tänder sig lamporna själva och då går det inte att släcka. Igår så tände sig sovrumsbelysningen i taket klockan fem. Efter lite knuffande på min fru som har ansvar för de 20 knapparna och knäppande på brytarna så konstaterade vi att det inte gick att släcka. Fem minuter senare släckte det sig självt. Konstigt? Nja vet inte riktigt.. Kanske för er men nu när man har vant sig vid konstiga saker så är man mest glad varje gång något faktiskt fungerar och när det slocknade igen så var det ju OK. Vilken träning man får i flexibilitet i det här landet och jag blir imponerad av mig själv att man kan anpassa sig så bra.


På baksidan av huset så är det ett virrvarr av sladdar med telefon, kabel TV och högspänning etc. Någon verkar ha kopplat på sig på min huvudsäkring och ställt en transformator i fösternichen. En sladd hänger från huvudsäkringen som han har man tejpat på stickproppen. Jag trodde det var något till mitt bredband först men sladden är virad kring mitt staket och går in till grannen. Detta är lite konstigt men vi har haft så mycket andra knasigheter så vi har inte hunnit att ta i detta än. Den sidan skall man nog inte vistas på när det regnar iallafall. Transformatorn har man säkrat mot regn med en lite torftigt tejpad plastbit. Jag funderade på om man skulle vrida på lite mer spänning och se var det börjar ryka hos grannen.

tisdag 27 oktober 2009

Livet i en resväska är äntligen slut


Äntligen så är väntan över och urvalet på kläder och aktiviteter kan öka. Åsa har ju så klart saknat sina golfklubbor och jag en symanskin så man kan piffa till lite här hemma. Containern kom i helgen till Bangalore och agenten ringde mig två gånger om dagen den sista halva veckan. Den har stått i Coshin sedan 8 oktober och de har bokat mig 6 gånger för att åka till tullen. I lördags ringde han och sa att containern var någonstans i Bangalore men inte hade kommit in på omlastningscentralen. I söndags morse ringde han och sa att till 95% kunde vi förtulla på måndag och kl 20:00 meddelade han att allt var klart, men att något papper fortfarande saknades. Jag hade inte varit förvånad om han hade ringt igen runt 22:30 och meddelat att vårcontainer inte hade kommit, men 10:15 stod jag och Åsa på containercentralen för Bangalore som ligger här i Whitefield. För er gamla kollegor så var det en väldigt lång rad med kanske 100 lastbilar på väg in och nästan alla 4x2 Tractor men väldigt risigt skick, typ Asok Layland bilar med trähytter. Annars är det ju nästan uteslutande ridgids som jag har sett, förutom någon ståltransport på flatbed trailer eller biltansporter som går på natten. Trailerarna såg ut att vara torftigt ihopsvetsade av en lokal gubbe på byn. Inne på centralen hade de åtminstånde två stora nya Kalmartruckar som tog en 42 fotare direkt. Logistiken för att komma in var helt värdelös men väl inne var den bra och de flesta containerna gick på tåg hela vägen in.
Vi väntade väl i en halvtimma innan tulltjänstemannen hade kommit. Chefen var inte på plats men efter ett samtal så fick hans underställde göra förtullningen. Man öppnade containern som hade klarat sig bra tror vi. Det stod väl 20-25 man som väntade på att flytta alla saker till två andra lite mindre containrar. En var full med halm för det hade nog varit djur i den och den andra bara allmänt jätteskitig. Dessutom hade någon bajsat precis vid containern...tror det var männskospillning. Detta lösets med att 25 karlar kallade på en kvinna som hade uppgiften att sopa för det kunde ju inte de göra - de var bärare... En kartongbit lade man över bajset innan allt kunde starta.

Sedan slet de ut sakerna och svingade upp kartongerna på axel och huvud så att texten "this side up" låg mot axeln. Jag försökte köra en svensk pedagogisk utbildning att det betydde bär inte upp-och-ner. No problem, sir. Very good wrapped in paper. När jag hittade benet på vår TV-bänk på marken stirrade jag stint på agenten och sa att du är personligt ansvarig.Han blev lite svettig. Sedan sprang han in i containern och skällde och sedan bars kartongerna rätt. Tulltjänstemannen som mest letade efter vår 42tums TV och våra golfsset, satt på en stol utanför (se bilden) och hade en medhjälpare i containern som öppna några få kartonger bara som tur var. LCD TV hade ingen sett när den bars och den ville han se, så det var bara att packa ur allt igen. Vi hittade den tillslut men då hade tullgubben gått som tur var för den var nyköpt och skulle eg förtullas då den var mindre än ett år gammal.

Nu när vi stått och påpekat att de skulle ta det lugnt så säger agenten att hans män skall lasta om allt på lastbilar. Återigen blev jag lite orolig, strirrade stint på honom och sa att han personligen måste övervaka så att allt gick lugnt till, vilket det sedan faktiskt gjorde.

Chefstullaren hade kommit och vi skulle visa upp oss för honom och han var lite mer frågande till vår 42 tummare. Tre TV apparater var för mycket och definitivt en LCD. En lång diskution på lokalt språk och någon typ av förhandling slutade med att agenten sa OK OK OK och så tittade han ner. Något var det som löstes där efter en förhandling.

Möblerna levererades senare på eftermidddagen och de var extremt försiktiga så det är bara några saker som fick skav förutom TV bänken och mitt skrivbord. Det skall komma en snickare och laga senare i veckan.

Vi har packat upp 80% och det känns skönt att få se allt och kunna välja en annan slips. Och barnen jublade när de såg flyttgubbarna. Livet i resväska är äntligen slut för denna gången.
PS Oskar har haft lite mycket att göra men hans inlägg kommer nog snart.

söndag 25 oktober 2009

En väldigt lugn helg i Bangalore.


Vi var på Indus för kvartsamtal i lördags. Barnen var kvar hemma med maiden. Hon jobbar halvdagar på lördagar. Jag tyckte lärarna verkade snälla och Jakobs hjälplärare i engelska tyckte han verkade trivas bra. Hon sa att han vinkade åt henne i matsalen. Jag sa det till Jakob att hon hade blivit glad för det, men han sa bara att det var till Nora som han hade försökt vinka till och inte till läraren. De vanliga lärarna var också snälla och det verkar trevligt men de har rätt höga krav på eleverna. Helgen har gått åt till att göra läxor och projekt. Ni får läsa på Oskars blogg vad han och Åsa byggde. Han skriver nog inlägg imorgon.
Idag var vi mest hemma och låg lite vid poolen men läxorna tog nästan hela dagen.


När får vi åter se denna container?? Mest så längtar vi efter våra saker som kommer i en vackert orange container förpackade i drygt 300 lådor. Containern har stått i Cochin sedan 8 oktober och har inte kommit med tåget. 6 gånger har vi planerat att åka till tullen men sett att den fortfarande är olastad. Vår tullagent ringde igår lördag 20:00 och meddelade att containenern skall vara någonstans i Bangalore och till 95% chans skall vi förtulla på Måndag. Två gånger har han ringt idag och nu på eftermiddagen meddelande han att den har kommit in till omlastning centralen. Vi skall dit imorgon kl 10:15 men det är fortfarande något dokument som saknas. Jag fick signera hur mycket dokument som hels in blanko så vi får se vad jag har signerat efteråt. Vi skall gå igenom alla lådor och de är väldigt intresserade av all elektonik tror jag. Min 42 tums LCD ligger nog i farozonen för att inspekteras, två PC och fyra golfset fick jag också höjda ögonbryn för av agenten. Detta lär ta hela dagen och kommer att bli varmt. Skall ladda med både vatten och rupies tror jag.....


söndag 18 oktober 2009

Bannerghatta

Igår var vi på ett Zoo och typ av nationalpark. Man åkte buss genom en ganska stor areal för att se djuren. Det var alla möjliga djur men höjdpunkten var ju givetvis tigrarna. Det fanns vanliga tigrar och vita tigrar. Något jag aldrig har sett förut ens på zoo. Det är väldigt mäktiga djur även om de flesta lå och vilade mitt på dagen så var det några som gick och vankade lite. Vi så Indiska svarta djungel björnar som passande nog för indien är vegaterianer. Inne på zoo hade de diverse djur inklusive apor men det fanns det ju vilda som rörde sig fritt i området också som satt lite här och var. Vi åt buffe på en restaurang utanför som hörde till national parken. Det av gott men vääääldigt STARKT. Barnen åt tillslut bara vitt ris och bröd. Åsa och jag blev svettiga i pannan av maten för även den "less spicy" var ganska het för oss.




Idag har vi varit på söndags brunch med några andra svenskar i en slags förening. Den är ganska löst sammansatt just nu och det är nog mer via mail man bokar en restaurang. Vi var på en Italiensk restaurang "Olive Beach" och det var väldigt trevlig och mysig restaurang. Man satt halt ute under tak. Vi kom tolv och gick hem vid fem så vi var ganska mätta och nöjda. Brunch är ett sändagsnöje som många praktiserar och då kan man träffas och prata med nya alla här nere. Maten är god i Indien men redan efter någon vecka kan man tycka att starkk mat i en typ gryta kan bli lite mycket. På gångavstånd från jobbetfinns en food court med många restauranger äter jag någon typ av stark gryta med kyckling bas varje dag. Det finns en Mc också som har kyckling burgare annars är det bara vegetariska val. En rätt ligger på runt 90 rs= 15 SEK och det anses vara ganska dyrt. De flest tar med sig mat eller äter på terassen på kontoret och då kostar det bara runt 20 rs tror jag. Jag har inte varit där än för alla rekommenderar mig att inte gå dit men jag skall prova i veckan. Det är någon typ av vegetarisk gryta varje dag som om jag förstått det rätt slabbas upp på en plåtbricka.




Indien har nästan 1,2 miljader människor och i vårt kök när man har glömt några brödsmulor eller något på bänken så har vi 1,2 miljader myror. Man blir tokig men ganska bra på att torka alla bänkar extremt nogrant. Det är små minimyror som kryper över allt.



Säg den lycka som varar. Vår två veckor gamla vattenkylare är trasig. Skall man gå tillbaka till affären eller ringa efter en helt okunnig hantverkare. Det är den stora frågan.


Vi skall fylla på albumet som bläddrar med lite diverse bilder allt eftersom så det kommer långsamt att växa.

lördag 17 oktober 2009

Diwali



Diwali


Oskar och jag har varit ute och titta på smällare och upplysta hus hela kvällen. Just nu firar man Diwali här. Det är ljusets högtid och firas som nyår med massor med raketer. De har dekorerat sina hus i värsta amerikanska ljusslingorna som blinkar i olika kulörta färger. Då det redan blir mörkt här vid sex så har man mycket tid innan läggdax att titta på alla lamporna och smällare. Man ska också slänga gammalt och köpa nytt så det är reor överallt. Och så ska man visst ge sina tjänstefolk gåvor. Det hade vi ingen aning om och våra har ju precis börjat för några dagarsedan så de kanske inte förväntar sig något. Annars brukar de vara snabba med att påminna en om sådant. Men den lille pojken till chaufför vi har var ju kristen och maiden sa inget i går. Hon är ledig i dag. Trädgårdsmästaren har jag inte heller sett. Vi får väl se om han stryker omkring här i morgon./Åsa

torsdag 15 oktober 2009




Äntligen är vi uppe med Internet igen så att vi kan nå yttervärlden. Vi har fått både telefon och internet så det känns väldigt skönt. Jag får ett samtal från vakten varje morgon som frågar om jag skall bli hämtad för chaffören kommer inte in utan Palm Meadows ID. Vi har fått instruktioner om vad som är tillåtet och inte här i området. Enligt reglerna så är inte atombomer eller andra farliga sprängämnen tillåtna. Det fanns faktiskt bra trafikregler som är bra och det är inte tillåtet att tuta.


Det har hänt mycket den senaste dagarna i hus 84 i Palm Meadows. Givetvis gick tvättmaskinen sönder direkt och efter några påstötningar kom reparatören. Han påstod att Åsa hade glömt att trycka in ECO knappen och var därför den inte snurrade. Åsa stod på sig och visade instruktionsboken sedan gav han sig. Remmen hade hoppat av.






Jag skall publicera en bild på vår trädgårdsmästare också. Han går runt lite och får lite pengar till blommor och gödsel för att få fart på gräsmattan. Åsa gav honom 200rs (=ca 30 SEK)till blommor i landet. Jag sa att jag ville ta en bild på honom för att visa mina vänner i Sverige så ställde han sig lite sött i givakt.



Vattenmannen ringde jag efter i lördags för att få leverans av behållare till "vattenstation" vi har köpt. För att slippa köpa vatten i flaskor och inte lägga ut en förmögenhet på vattenrenare. Han skulle komma om en kvart men två på ringningar så kom han tillslut efter två timmar med en vatten bubbla på moppen. Eftersom jag hade beställt tre så skickade jag tillbaka honom och han sa inga problem kommer om en kvart.....

Han sa jag har 24h service ring när somhelst jag kommer om en kvart så jag funderar på att ställa klockan på 3 för att kolla om det stämmer :) Funktionen är annars helt fantastiskför man kan välja kallt eller varmt vatten så när man skall ha te eller kaffer är det klart direkt. Riktigt bra...

Idag fick vi den nya bilen och en ny chafför. Toyota Innova vilket 90% av oss expats har här i PM. Bilen var väl omhändertagen och de hade gjort en Pudja (välsignat den) för bilen. Man hade ett band över bilen och en citron i mitt facket. Sedan hade man också kört över fyra citroner innan bilen levererades. Chaffören Roshan som är en aningens ung och ingen erfarenhet av expat innan men är allert men ändå väldigt försiktig. Han var katolik och gjorde korstecken några gånger när han körde iväg och ibland när han bytte fil så vi kommer fram säkert.

Vi har en tant i huset som går omkring. Jag har inte sett henne än men de övriga har det. Det är inget spöke utan vår nya maid. Man måste verkligen vänja sig vid att ha främmande människor i huset. Hon borstar och torkar golven i hela huset varje dag men enligt Åsa tar det väääldigt lång tid. Nu har vi öppnat så att hon kan sitta i maidsrummet när hon har rast eller äter . Åsa orkar inte ha henne hängande över axeln när vi äter lunch. Hon dyker upp vid nio och går hem klockan fem.

I söndags spelade jag och Patrik golf och det var riktigt kul faktiskt. Banan var hyfsat enkel men värmen var ganska påfrestande. Det var en betydligt bättre runda än sista i Sverige när jag tog hem Booby priset i PPL open. Lyckades skrapa ihop 41 poäng men var väl lite uppe i en väldigt snäll ruff ganska många gånger så det gick att reparera. Vi hade var sin caddie med oss som bar klubborna och min kunde nog spela lite för han gav mig råd. Tillslut tror jag han var den enda av oss fyra som trodde jag inte skulle slica med Patriks driver.

Annars är det poolen som får många besök av barnen och det har varit några riktigt varma sköna dagar här nu.

tisdag 6 oktober 2009

Bitar börjar falla på plats eller?

Barnen började i skolan i måndags och det var en nog en chockstart för dem. Vår chafför körde dem till skolan och Åsa var med hela dagen.
Idag så åkte alla tre bussen och det verkar ha fungerat bättre. De hade idrott så det var lite mer positivt idag. Jakob hade tränat crowl som han var stolt över och Oskar spelade fotboll. Målet från oss är bara att de skall hänga med och lära sig engelska till att börja med.
Vi skall flytta in i huset imorgon och nu är nästan allt klart. Gasen är installerad men spisenhällen lutar lite. Kylskåpet som man var tvungen att få en installatör för(=sätta i kontakten) är också klar. Tvätt,disk och tork tummalare är på plats. Vi skall bara få en muntliginstruktion innan de skal användas..:)
Vi har fått en trädgårdsmästare som skall gå där och pyssla lite. Han fick pengar till en slang igår av Åsa. Vi har lite svårt att förstå vad han säger men det kanske ger sig. Antagligen så fick han för mycket pengar av oss men det var inte blodigt.
Gaskillen var lite svårare att förstå och vi körde lite patomin i köket och efter en stund så visade han mig hur man byter flaska. Fick numret av honom så att jag kunde ringa när vi skall byta igen. Vet inte riktigt hur jag skall prata med honom via telefon för han kunde verkligen ingen engelska. Det är ju lite komiskt att få telefonnummer till någon man inte kan prata med. Vi får låte chaffören ringa skulle jag tro.
Vi har inte lagt någon kraft på att anställa någon maid tills vi har kommit iordning med skolan. Vi har några på förslag så vi får se om det löser sig nästa vecka.
//Tomas

fredag 2 oktober 2009

Ännu en dag utan husnyckel

Tomas är ledig för idag är det Mahatma Gandhis födelsedag och det är en helgdag i detta land. Trodde åter igen att vi skulle få nyckeln till vårt hus. Men tji fick vi. I dag hade vitvarorna kommit (de skulle kommit i går efterniddag) men hade inte installerats (skulle varit gjort i förmiddags). Lika bra att vi inte tar nyckeln förrän allt är färdigt. Annars får ju vi passa alla hantverkare som inte dyker upp när de ska utan flera timmar senare om de ens kommer. Vi gick till poolen istället. Barnen ville bada. Det duggade men så plötsligt kom solen och då blev allt regn till fukt i luften.

I dag har ändå varit en trevlig dag för vi har mött flera nya trevliga människor och barnen har lekt med de barn de träffade igår. Vi var tvugna att leta upp barnen i ett av husen och fick då en pratstund med en mysig familj från Göteborg.

Sedan åt vi middag på hotellet. Tomas ville ha en öl men blev tillrättavisad av en lite förnärmad servitör som sade att Gandhis födelsedag var en "dry day" och bara alkoholfritt serverades. Det fick duga med vatten till maten. Ölen fick vi dricka efteråt på hotellrummet. Har ni förresten smakat på pistagenötter med nejlika-smak!? Nästan en lite julig upplevelse!

torsdag 1 oktober 2009

Intensiv förstavecka i Bangalore

Här har vi fullspikade dagar. Då man ju måste äta på restaurang så är vi inte tillbaka på hotellet förrän sent och är då helt slut så det har inte blivit mycket skrivande. I dag har varit en informationsrik dag. Tomas jobbade sin första dag och jag och barnen var och hämtade upp Mia (en svensk tjej) och åkte till Leela Palace - ett femstjärnigt hotell - där Overseas Women´s Club har frukostmöten varje torsdag 10-12. Barnen parkerade vi med sina Game Boys på stolar utanför då det skulle vara barnfritt på mötet. Jag skrev upp mig för ett matlagningstillfälle med en kock på en restaurant och så tittade jag i pärmar med information om olika maider. Hittade några namn jag kanske ringer. Det är svårt att veta hur mycket hjälp man vill ha. Får olika tips från olika personer. Träffade ett par till svenska tjejer. Vi gick sedan till en bokhandel och jag fick tips om bra böcker om Bangalore. Mia var väldigt trevlig och berättade massor om var man handlade västerländskt, indiskt, billigt och dyrt. Jättebra. Efter det skulle jag möta mäklaren vid vårt hus i Palm Meadows. Sedan kom de sunkiga möblerna vi hyrt. Mäklaren sprejade dem med antikackeelackssprej då hon sett en skalbagge i en av möblena. BLÄÄÄ. Huset är nu städat men luktade mycket mögel ffa i köket, vilket jag hoppas går bort när det torkat ut. Både städningen och regnet gör det fuktigt. Jag har också hälsat på ett gäng andra svenska fruar som Mia kände. Barnen hade kul hos Mias och har spelat Wii hela eftermiddagen med hennes och andra barn. Ännu ett steg mot nya vänner.

söndag 27 september 2009

Resväskan är packad

Nu är vi äntligen klara med allt och väskan är packad. Det blev väldigt tunga väskor så vi får se vad som händer på flyget. Antagligen blir det liten nätt avgift. Det har varit stressiga veckor som vi inte riktigt hade räknat med. Efter att möblerna skickades hade vi tänkt att turnera lite och mysa med vänner men så blev det inte. De sista veckorna har spenderats på att få klart huset och alla saker som skulle vara kvar i Sverige. Vi hann iallafall med en Borås tur i helgen, Falkenberg förra veckan och grannarna igår kväll.
Imorgon står taxin utanför kl 05:55 så då är det bara att kliva in och fara. På tisdag natt landar vi i Bangalore och bor på ett hotell i Whitefield nära där vi har huset. Tisdag em skall vi hyra lite tillfälliga möbler till oss och Kjell och Kristina tills våra dyker upp,

Ses Tomas

onsdag 16 september 2009

Möblerna i container



Våra möbler ligger nu i en container någonstans på havet. Frågan är när de kommer fram och om allt är helt. Jag har beställt biljetterna till den 28 Sept så då lämnar vi Sverige. Barnen går sin sista skolvecka nu och kommer vara lediga nästa vecka för att vara lite mer flexibla för spontan besök.


Det är lite krångligt att bo i resväska och man har lättare att välja kläder varje dag. Urvalet är inte jätte stort bland byxor och skjortor. Vi jobbar varje dag/kväll i huset för att bli klara för avfärd med packning, reparationer och bättringsmålning.


I helgen körde vi lite saker för förvaring i Borås och träffade alla Ekbergare där.

måndag 14 september 2009

Det är bara lite kvar nu...

Den 28 september åker vi.
Varje eftermiddag och många timmar i helgen har vi varit här i huset och fixat. Barnen vill inte vara här för det finns inga möbler förutom ett gammalt köksbord och matsalsstolarna. Sån tur är har vi lilla tv:n i köket kvar men idag sa t o m Jakob som annars så gärna vill se på tv, att han ville ha något annat att göra. Lägenheten har inte så mycket mer att erbjuda men sån tur är har vi tv-spelet och det går varmt.
Man tror att man inte har så mycket kvar att fixa med, men i varje rum hittar man några hyllor med grejer som ska ner i lådor. I över en veckas tid nu har jag bättrat på fönster och dörrar med färg där den skavts av. Snart är huset så fint som när vi gjort i ordning det då vi flyttade in 2000. Lite finare faktiskt för nu har inte alla fönster baby-blå färg längre utan en trevlig mellanblå ton.
Man börjar känna att det är sista veckan på jobb och skola denna veckan. Det känns lite sorgligt att säga hej då till alla som man tycker om och till dem man är van att träffa varje dag. Oskar tyckte det var lite jobbigt och Jakob sa att han var glad att han hade världens bästa familj - han känner väl att vi ska åka och bara har varandra.
I morgon kommer Susan igen. Hon är så mysig. Hon är barnens engelskafröken som kommer hem till oss ett par gånger i veckan för att träna engelska med dem. I tisdags tog hon med sig dem till Universeum där de var mellan tio och halv fyra!!! Så länge hade inte jag gått där. Jag vet inte hur mycket engelska de lärde sig men de hade haft roligt. Sist fick de bygga figurer av klossar som de inte visade för varandra utan istället fick förklarar på engelska så att den andra kunde bygga en likadan figur på sin sida av väggen som Susan satte upp mellan dem. Så mycket engelska har inte Jakob sagt tidigare. Då har det mera varit enstaka ord. Nu lärde han sig att använda ord som beskrev rumsliga förhållanden såsom över, bakom, ovanpå osv.
Roligt när man ser att de tycker det är kul att lära sig nytt!!
Nu är det dax att gå och knyta sig./Åsa

tisdag 1 september 2009

Flyttgubbarna är här....







Imorse invaderade flytt gubbarna hemmet. De kom prick kl 08:00 lagom bösiga och försökte titta på vad som skulle packas och hur det såg ut. Vi var uppe till halv två inatt och packade och konkade saker ner till källaren. Vi var ganska mosiga i morse. Klisterlappar med "don't pack" bedyder att det inte skulle ner men det var lätt att det slank ner iallafall....tre gånger var Åsa inne och kollade till köket för det var några tallrikar som väldigt gjärna ville till Indien. Hela hemmet börjar anta en formation av lådor och man kan skänja formen av möblerna under wellpappen. Vi var nere och hämtade nycklarna till lägenheten på Bangatan. Vi skall sova där den närmasete månaden. Vi glömde att tömma räkningslådan så några av våra obetalda räkningar är på väg till Bangalore...vårt fel...