Verkligen längesedan jag skrev här nu. Livet i Sverige är inte så speciellt att skriva om och bloggen tillhör så mycket livet i Indien för mig. Men i kväll när jag började ställa in mig på måndag och jobb så började jag tänka på det härliga med att inte känna jobbstress.
Jag är just nu inne i ett skede där jag jobbar 110%. Allt vi gör räknas i poäng och poängen redovisar vi varje vecka för att visa att vi drar in tillräckligt mycket för verksamheten för att gå runt. Plötsligt fick jag en bild i huvudet som lugnade ner den ökade puls som jag börjat känna.
Det var känslan av en morgon i Indien.
Alla tropiska ljuden har dragit igång med syrsor, ekorrar och fåglar som gör att det är svårt att sova efter soluppgång.
Värmen börjar välla in som en vindstilla vägg.
Limeträdet utanför fönstret i köket avtecknade sig med sina gröna frukter mot den blåa himlen.
En skolmogen mango, så saftig att fingrarna klibbade ihop när man skar upp den. Så underbar i sin intensiva, sötaromatiska smak mot den lena yoghurten...
Det är sådana vardagsögonblick av enkel njutning som finns med mig. Jag är glad att jag upplevt dem. Jag är glad över att de även finns här i vardagen i Sverige för de var min tröst när livet var jobbigt där...och nu tvärt om.
