Mamma är här!

I natt klockan kvart över tre ringde jag och väckte chauffören för att han inte skulle missa att hämta mamma på flygplatsen. Klockan kvart över sex rullade bilen in utanför huset. Aldrig har väl barnen skuttat så glatt ur sängen så tidigt!! Och där stod hon. Lite vinterblek och trött såg hon ut, men väldigt glad när hon fick krama om oss. Hon hade varit vaken i nästan ett dygn och ännu fick hon inte sova. Upp packades vinflaskor, ost, beannaissås, buljongtärningar, deodorant, tidningar, julklappar, godis och mycket mer. Det var rena julafton.
Hon hann följa barnen till skolbussen och fick sedan lite hembakt bröd och kaffe i solen på altanen. Efter en lång och mysig pratstund klarade hon sig inte från att sova längre utan lade sig på Oskars rum och sov i drygt två timmar.
En väldigt svårväckt mamma vinglade ner till ett dukat lunchbord. Nu ännu blekare än när hon kom och med dubbelseende fick hon i sig lite lunch och började sedan återfå färgen på kinderna och skärpan i blicken. Gick sedan till Lena för att fika och titta på vad Calcuttamannen hade att erbjuda. Han åker runt och säljer handbroderade dukar. Flera var fina men ingen blev köpt.
Barnen kom från skolan och visade runt mormor på klubbhuset, därefter blev det juklappsöppnande, läxläsning och lamm curry med ris som maiden lagat. Vid det laget började mamma somna till på köksstolen bara hon stöttade huvudet i handen och hon var mycket nöjd när hon äntligen fick gå och lägga sig. Vi är alla mycket glada över att denna dag äntligen kommit. Nu ska vi bara få hem Tomas från Kina också, men han kommer vid midnatt.
God natt alla vänner!

Pajformar...

Hmmm.... Skulle placera om alla saker i köksskåpen för min maid hade inte riktigt fått till det som jag velat. Jag tänkte ha bakgrejer i ett skåp som är lite trångt och bökigt och baksakerna använder jag inte varje dag. När jag så ska lägga in alla bakformar - ni vet sådanna där i metall som man bakar mjuka kakor i, så hittar jag bara en del av mina formar med löstagbar kant. Jag hittar bara kanten. Botten och den andra formen med löstagbar kant är borta! Vilken tur att jag ändå lade det mesta i kartonger och låste in värdefulla saker som kameror, nintendospel mm.
Har jag riktigt tur så hittar jag både skedarna och formarna men jag tror faktiskt inte det. De där snickarna är väl jättelyckliga. Matintresserade verkar de också vara.

Nya morgonrockar

Jag har köpt nya morgonrockar. Ännu är det ju så kallt att man med glädje använder sin frottémorgonrock, men snart kommer dagarna att bli varmare här och då är det skönt att ha något svalare som ändå skyler lite.


Det finns en affär i Leela galleria som heter Anokhi och de har underbara handtryckta bomullstyger i sina kläder. Jag skulle kunna köpa alla deras morgonrockar, men var tvungen att begränsa mig. En till mig kunde jag motivera. Jag valde den blommiga ni ser ovan. -det fanns flera fina men denna var inte hellång och hade en lagom vid ärm.
Sedan köpte jag en till som mina gäster kan få använda när de är här på besök. Den var i hellång kimonomodell, men lilla mamma hade sett ut som en för liten lucia i den så den klipptes ner till samma modell som den första. Se här nedan så fint tyg den har. Jag måste försöka hitta någon tygaffär som säljer dessa fina tyger!

Stöld?

Nu äntligen är hyllorna i köket målade med en färg som går att torka av och inte bara en grundfärg som snickarna först tyckte skulle duga. Dock målades båda strykningarna med bara någon timmes mellanrum så det tar evigheter innan det torkar om det ens någonsin kommer att härda om man stryker så tätt.

Tomas var ute på golfrunda så jag hade det lite stressigt för jag sprang mellan dessa gubbar som var i köket och barnen som satt och gjorde läxor på två olika ställen i huset. När målningen äntligen var klar så betalade jag glatt och stängde dörren bakom de två målarna. Äntligen inget mera spring och passande.


När Tomas idag skulle göra frukost frågade han var jag lagt matskedarna. Jag blev först lite irriterad då jag trodde att han glömt bort var de förvarades, men han sa då att han bara hittade fem skedar och de var i diskmaskinen. Vi letade igenom hela köket, t o m bakom diskmaskinen där vi förut hittat en mixerdel vi saknat ett tag, men inga skedar. Jag litar fullt på min maid och tror inte att hon tagit besticken. Hon är smartare än så. Det måste ju varit snickarna som tagit dem. Det var inte annat än att åka och köpa nya skedar idag. Så här ser de nya skedarna ut. Inte så dyra men inte samma modell som vi hade båder matbesick, förrättsbestick och kaffeskedar i. Får väl komplettera med skedar i rätt modell när jag kommer hem till Sverige igen.

En smaskig lunch

Skriver detta inlägg bara för att läska er!!

I går marinerade jag råa räkor i färsk ingefära, vitlök och olivolja. De skulle egntligen tillagats i går kväll men då vi hamnade på klubben istället i trevligt sällskap med familjen W så de fick bli till dagens lunch.

Spagettikastrullen och stekpannan sattes på gaslågorna. Skivad fänkål frästes med vitlök i olivolja och brändes sedan av med lite vodka (i brist på vitt vin fungerar faktiskt vodka riktigt bra!). Därefter tillsattes tomater i stora bitar och det hela fick bli lite lagom mjukt så att tomatbitarna började svettas men inte bli helt mosiga. Detta hälldes sedan i en skål och pannan fick bli riktigt varm. Några droppar olivolja fick svettas i pannan och sedan hälldes de vitlök- och ingefärsmarinerade räkorna i . (Kan ni börja känna hur gott det luktade!?)

Visst ser det gott ut!!

Det sprätte i panna och räkorna blev vita och fasta. Då är de färdiga. Inte steka längre tid för då blir de torra! Sedan blandades grönsakerna i räkpannan. Visst ser det gott ut? Det var det!

Till och med Jakob tyckte räkorna var goda och tog mer. Spagettin och räkpannan åt vi ute i skuggan på altanen tillsammans med en kall öl.

Så gott kan man få att äta om man kommer och hälsar på oss här i Indien!!

Slutet på hantverkshistorien

Ja, nu har det snickrats och fixats här. Väldigt dammigt blev det men nu är allt nästan färdigt. Hyllan till vardagsrummet (se ovan) blev utseendemässigt bra. Den är gjord i rubberwood, som är det träslag som liknar ek mest här. Dock är den supertung, väger nästan 15 kilo!!! Vet inte hur vi ska få den att hänga kvar på väggen.

Tomas skrivbord som skulle lagas blev sådär. Allting görs ju för hand och det blir gärna lite klumpig finish då. Ena kanten på skivan som skulle läggas under lådhurtsarna sticker ut mer än den andra och då de har så grova skruvat så har de spräckt sidan på ett ställe så trät buktar ut. Vi känner ändå att vi hellre fixar till det själva.

I köket har vi fått hyllor i två skåp. Innan ställde vi allt på golvet i skåpen men nu har vi fått en hylla så nu har vi dubbelt så mycket plats som förut. Dock har de bara grundmålat hyllan och trodde att vi skulle vara nöjda med det - det var vi inte! Någon form av avtorkbar lackyta vill vi ha så de ska komma i morgon och fixa det. Ska bli skönt att sedan kunna plocka in allt i skåpen igen.

Fler hantverkare

I dag vällde de in. De kom i en klunga, 4-5 stycker, och skulle göra vårt snickerijobb. Jag hade tänkt att det skulle vara en man som gjorde jobbet, men det är dumt att ha en föreställning, för den stämmer aldrig. Tre män sitter på golvet ute på terrassen och snickrar och slipar för fullt. De hade nog velat använda cirkelsågen men vi har ingen ström så de får slipa istället för att såga. Deras såg har inte en sån finess som kallas kontakt utan de stoppar helt enkelt in de två sladd-tåtarn i kontakten, kolla här under!


När jag gick ut till köket för att ta kaffe så satt det en liten man inne i ett av våra köksskåp. Han hade krypit in där för att mäta på hyllan som skulle göras och både han och jag blev lite förskräckta när han poppade fram. Jag kom att tänka på den där sången som jag tror Lill Lindfors sjöng "Man borde ha en man i byrån, i en ask med andra grejer..."Jag kanske skulle stänga dörren om honom och ha kvar honom där i skåpet om utifall att jag behövde en snickare framöver. Men så får man väl inte göra?!? Eller...?

Dessa hantverkare

I går hade jag hantverksdag här. Först skulle snickaren komma och göra en hylla till mig i köket. Han skulle komma kl 10. Han kom vid 12:30 när jag var och handlade. "He came and he went" sa maiden. Han kom bara och ställde sina saker här utan att börja jobbet, men han hade i alla fall verktyg med sig. Sedan kom nämligen en gubbe som skulle installera ett vattenfilter. Med ett vattenfilter kan man rena det vanliga kranvattnet och använda det till att dricka och till matlagning. Vi har tills nu klarat oss på våran dricksvattenbubbla och använt kranvatten till matlagning, men nu börjar snart våra besök från Sverige komma och deras magar är inte lika vana som våra vid bakterierna här. Därför inköptes denna renare.

Montören ringde mig tre gånger i rad för att klargöra att han skulle komma klockan tre. När han sedan kom vid 16:45 så visade jag honom placeringen jag tyckte var lämpligast, dvs jämte grovkökets diskbänk. Han hummade lite, tittade sig omkring men höll med om att detta var bästa placeringen. Han satte igång och jag gick ut efter att ha placerat chauffören i närheten om han ville ha tolkhjälp för att tala med mig. Efter en lång stund så kom chauffören och undrade om jag hade en borrmaskin....! De tjocka betongväggar som är här kräver slagborr vilket jag plockade fram. Han hade en egen borrmaskin med borr i för stenvägg, i men troligtvis var den för klen för att borra med.
Han grejade väldigt länge och kom sedan och sa att det var klart. Då hade han hängt upp filtret på väggen men även dragit två slangar, en med vatten till filtret och en med restvatten som skulle till avloppet. Min tanke hade ju varit att använda avloppet på något sätt i diskhon till restvattnet. Hans tanke hade varit: hur kan jag göra detta på lättaste sätt? Jo jag kapar inte den tre meter långa slangen för att dra det de 50 cm som krävdes....och jag bara lägger den andra tre meter långa slangen i vasken. Resultatet blev en stor härva med slangar som låg ovanpå och i vasken så hela diskbänken blev obrukbar!
-"Fine like this, ma´m?" sa han .
-Noooo, not fine like that!!! Hur kunde han överhuvud tage sätta ihop det på det sättet.
-"Kapa av den slangen som bara behöver var 50 cm" sa jag "och anslut den andra till diskbänkens avlopp".
Efter en till lång stund kom han och ville låna en kniv att kapa slangen med. Vad hade han med sig i sin väska egentligen? Här ska han installera en grej där han ska montera två slangar och sätta upp den på väggen och han har inget att kapa slangarna med och ingen fungerade borrmaskin! Man kan klaga på svenska hantverkare men de indiska är ett steg värre. Det är tur att de inte är så kostsamma för då hade man inte varit så tillmötesgående.
-Du måste borra för att få in avloppsslangen i skåpet där avloppet är, sa jag sedan. Jag vill inte ha den genom dörren med resultat att alltid dörren måste stå öppen!
Han tittade mycket osäkert på mig och frågade sedan om jag hade en träborr. Det hade jag ju (ska nog börja jobba som montör) och han tänkte borra med slagborren, rakt in i sidan på skåpet då han inte kände efter om det var fritt på baksidan av plankan som han skulle borra. Erbjöd mig att borra själv vilket stressade gubben så mycket att han tog borren (som jag ställt om från slagborr till vanlig borr) och bara borrade på måfå rakt in i skåpet. Det blev ju ett hål men jag hade gjort det bättre själv.

Nu sitter filtret i alla fall på väggen och vi kan använda den och vi kan också använda diskbänken. Det tycker jag är bra!


Den blåa grejen är vattenfiltret, den andra är varmvattensberedaren.

Nandi Hills

I torsdags när alla var lediga var vi på dagsutflykt några mil norr om Bangalore. Målet var Nandi Hills, några berg som från början hade fungerat som en befästning för en kung. Väldigt abrupt sticker granittopparna upp ur landskapet pa nästan 1500 m över havet. Uppe på kullen var det som en grön och sval oas och britterna hade använt den som som sommarresidens. Det låg förutom ett palats och ett tempel där, en massa små fina bungalows runt kullen. Fina trädgårdar som var väldigt välskötta och det var rent och fint.

Men kullen var full med apor! Man fick hålla i sina saker. Jag köpte två chipspåsar men vi kunde bara ta fem steg uppför trappan så cirkulerade det en apa runt mig som försökte knycka dem. Det gick inte att vifta bort den så vi fick gå ner och äta upp dem jämte ståndet. Försäljarna hade slangbällor så där var man fredad.

Det var kul att se när aporna busade runt och brottades i träden.

Vi avslutade dagen med lunch hos ett par som drev ett mysig småskaligt hotell. Vägen blev allt smalare och tillslut kom vi in i en liten trädgård. Härifrån kunde man gå trappor upp till Nandi Hills - över 1000 trappsteg - och de hade vi nog tänkt bestiga tills vi såg toppen....

En annan ganska kul händelse var att man torkade höet på vägen så alla bilar fick köra över det. Effektivt men lite annorlunda...

After Solar Eclipse forts

Måste bara skriva ett inlägg till innan vi kan lämna ämnet. I tidningen (The Times Of India) kan man idag läsa om allt som har hänt. Man skriver att "the Science City stayed home" och att alla gator var tomma. Traditionen säger att man skall stanna hemma och inte äta under förmörkelsen och efteråt skall man ta ett bad sedan är allt bra igen. Anledningen till att man inte skall äta är för att när det är mörkt så ser man inte om något har trillat ner i maten. Då faller ju bitarna lite på plats för den traditionen även för en svensk. Läkare och vetenskapsmän har försökt förklara att nu när man har elektriskt ljus så kan man ju äta ändå men det gick tydligen inte riktigt fram till alla. Man har intervjuat många och de flesta har inte ätit under förmörkelsen och man har haft en pudja under tiden.


Det var så klart många som ringde sjukhusen och frågade om man kunde vara ute och det var farlig men det mest tragiska var två händelser med utvecklingsstörda. Under förmörkelsen grävde man ner en man och två barn (4 och 10) ner till halsen i kodynga under förmörkelsen. Man trodde att de skulle bli botade. Polisen kom dit och plockade upp barnen och anmälde barnens föräldrar för händelsen. Det stod i tidningen att släktingarna till de nergrävda var besvikna efteråt för de inte hade blivit botade...

Solförmörkelse

Då är den då äntligen över, denna mytomspunna händelse. Det blev inte ens skymningsmörkt! Jag tror inte jag hade märkt det om jag inte vetat om det. 84% av solen var täckt, vilket låter mycket men man kunde bara ana att solen inte var så stark som vanligt. Mer var det inte...tyckte jag.

Jag åkte till affären för att handla lite smått och gott. Plötsligt ropade de ut att man var tvungen att avsluta shoppingen och betala, för om 20 minuter stängde affären! Det var bara att gå.
Det större shoppingcentrat skulle inte stänga så där fick jag mitt ärende uträttat, men den lilla ramaffären där jag skulle hämta mina nyinramade foton hade stängt. Ju mer tiden närmade sig det klockslag då förmörkelsen skulle vara som störst, runt 13:30, ju tommare blev det på gatorna. Annars brukar jag få stå och passa trafiken och springa för att ta mig över till köttaffären, men idag kunde jag lugnt gå över - precis som i Sverige faktskt!

På gatan såg jag flera personer som gick med paraply för att skydda sig mot solen. En del tror att solförmörkelsen för med sig "bad rays" (farliga strålar) och går inte ut. Men de folktomma gatorna (inte helt tomma riktigt, men ändå) fick det hela att kännas lite spöklikt. Min maid frågade om de skulle tömma poolen på vatten efter solförmörkelsen. Nej varför det? undrade jag. Vattnet kan bli dåligt och behöva bytas, svarade hon....??

Min maid har nu ätit lunch. Hon har inte vågat göra det förrän nu när allt är över. På nätet läste jag detta:
"We don´t eat or cook during an eclipse and the food cooked erlier is discarded as the number of germs increases during the eclipse", said Rachna Singh, a homemaker. Reportern som skrev inlägget skrev att detta var bevisat inte vara sant. Vilken tur för min maid som ju åt den mat hon lagat innan förmörkelsen. Hon trodde nog bara att det kunde bringa olycka att äta under förmörkelsen.

Hon kom idag i god tid för att slippa vara ute under förmörkelsen. "Fully dark it will get!" sa hon till mig i morses. "Fully light", skulle jag kalla det här!

Ny design

Vad gillar ni den nya looken på vår sida? Nora hade hittat denna hemsida, Shabbyblogs, där det fanns massor med roliga bakgrunder. Jag har provat jättemånga, men fastnade just nu för den här. Man kan ju byta lite ibland och variera sig. Ska fösöka få rubriken lite roligare.

Blev det svårare att läsa? Skriv vad ni tycker!!

Mer vidskepelser

I går när barnen kom hem berättade de att de även har lov på fredag. På torsdag är det ledigt för att det är Sankranthi – The Harvest Festival, men det var egentligen vanlig skoldag på fredag. Nu är det så att det kommer att bli delvis solförmörkelse på fredag och därför får barnen ledigt?! Jag har googlat lite på det och vad jag förstår så kommer solen här att vara delvis förmörkad i max 10 minuter. Jag visste inte om detta. (Vi har "Times of India" men jag är dålig på att läsa den så noga för språket är så högtravat och fullt av förkortningar att det är svårt att förstå artiklarna.)


-"Oh yes!!! That is going to be bad." sa min maid och tittade allvarligt på mig. "I think I should have that day of too" sa hon. "Last year it vas not so bad, but this year it is going to be really bad", sa hon.


-Varför? undrade jag. Vi har elektricitet (förhoppningsvis) och kan tända några lampor. Bara man inte tittar upp på solen så är det ingen fara.


-"It will be very bad, specially for pragnant women", sa hon då.


- Vad händer med dem då, undrade jag


Men det visste hon inte. Men illa kunde det bli i alla fall. Jag blev hlet förvirrad av samtalet och sa att vi fick fortsätta att diskutera det i morgon. Någon orsak till ledighet kan jag inte tycka att det är men om mörkret gör att hon har svårt att se att städa eller stryka så kan hon ta en paus i de tio minuter det är mörkt. Mer farligt än så kommer det inte bli.

Nackvärk och ryggvärk

I dag var våra nackar bättre, min och maidens. Min är fortfarande lite ond men så har jag druckigt kallt vatten idag. Det har inte hon. Hon hade ont i ryggen för ett tag sedan. Då gick hon till en "doktor" som kom på orsaken. "Now I can´t drink tea anymore, ma´m" sa hon. "Tea with milk is causing my back problems". "And you believe in that?" frågade jag. "Oh yes, ma´m!!!" svarade hon. Hon började dricka kaffe istället, men efter två dagar kom hon och klagade. Hon hade haft sån abstinens av att inte dricka te att hon börjat igen. Hon hade druckit tea med mjölk sedan hon var 10 år och det hade inte hjälpt att sluta. Nu är ryggvärken borta och hon dricker fortfarande te.

Nackproblem

I går spelade jag tennis för första gången i mitt liv. Det är bara att boka en bana på klubben om man vill spela. Tomas och Oskar har spelat några gånger, men Tomas tyckte att jag också skulle prova. Jag fick några tips från den i familjen som just nu tränar tennis i skolan - Jakob! Han sa att man skulle stå med ena foten framför den andra när man tog bollen. Det lät ju inte så svårt.


Faktum var att det var riktigt kul! Först hamnade bollarna lite överallt, då var det kul att se Tomas springa som en tetting över hela planen. Man tror att det ska vara tungt att skjuta iväg en boll - tennisspelare på TV stönar så när de träffar bollen - men det är det inte. Jag lyckades flera gånger skjuta över det höga staketet! En gång rakt ner i avloppsdiket. (Den fick Tomas hämta). Efter en stund gick det hyfsat och det blev lite bollande fram och tillbaka. Övning ger (lite) färdighet.


Så här dagen efter känner jag av spelet. Jag har ju haft en del nackproblem och i dag är jag stel som en pinne och öm i nacken. När sedan min maid kom hade hon samma problem. Hon beskrev hur det sträckte från skallbenet och ut på axeln. Hon hade varit hos doktorn och fått "a shot" (hon visste inte vad för slags spruta) och värktabletter. Jag började fråga ut henne om vad hon gjort för att få denna sträckning, men hon förståd inte varför jag frågade. Hon svarade: "No ma´m. It is noting I have done. I have just been drinking the water from your watercooler, and that is to cold for me." Vi har väldigt olika syn på det det där med sjukdom.

Egen frukt

Vi har haft en så tanig liten palm på baksidan av huset. Den har bara varit som en 3 m hög pinne med några ynka blad överst. Jag tänkte jag skulle pratat med trädgårdsmästaren om att ta ner den, men har sedan glömt av det.
Plötsligt började det komma små runda bär där i toppen. De var mörkgröna och var först som avokado i storlek för att sedan bli ännu större. Plötsligt böjade färgen ändras till gulgröna och blev sedan ännu mer gula. "Det är papaya" sa Rani, vår maid. Oh, vad häftigt. Egen frukt.


När de nästan var helt mogna så försvann två av de fyra frukterna. Tror att det är någon av all personal som antingen jobbar för oss eller för grannen, som har tagit dem. De andra två vaktade jag noga och plockade ner och lade för att mogna inne. Så här fina blev de!

En världsmästare på att sova

Ni som känner oss vet att våra söner är mycket olika när det gäller sömn. Oskar han kan vara uppe till det ljusnar om han får. Han hittar alltid på något han måste göra när han ska gå och lägga sig och han är expert på att fördröja läggningsdax genom massa exter. Detta driver hans pappa till vansinne, men själv finns det väl en gnutta igenkänning i det att få mycket energi fram på småtimmarna.

Den andra lille knatten däremot, Jakob, har inga problem att somna. Det har nästan blivit ett problem för honom att han blir så trött och han ibland inte vill gå ut och äta. Restaurangätande hände ju inte så ofta förut, men nu då vi har klubben så nära och så prisvärd, händer det desto oftare. Flera gånger har vi fått ta med oss maten hem till honom för han somnat innan den serverats. Sån tur är så går han bra i sömnen, för han har blivit för tung att bära.

Dessa bilder togs de första veckorna efter vi kommit hit och då var barnen helt slut efter en skoldag. Den ena bilden är från en lite sen eftermiddagsfika hos Woodrows

och den andra är hemma hos oss då han bara skulle sitta lite i fåtöljen....

Men till hans försvar höll han sig vaken ända till 03:30 på nyårsdagens morgon!!! Kors i taket!

Lamkött på moppe

Härom dagen åkte Tomas och jag in till stan för att byta lite julklappar. Barnen hade fått var sin bärbar DVD-spelare att kunna ha i bilen då vi tillbringar många timmar i bilköer. Vi berättade aldrig att spelarna hade flugit med oss till Goa och åter. Pinsamt nog så hade den ena spelaren (som i och för sig fungerat men haft en knapp som inte funkat) självlagat sig så den var det inget fel på. Den andra däremot var helt död. Först försökte de köra med att garantin gått ut för den var från 2009. Men den var ju bara ett par veckor gammal kom de sedan på. Då undrade de om inte ett barn lekt med spelaren, vilket vi förnekade. Kanske inte helt sanningsenligt, men Oskar hade verkligen varit jätteförsiktig med den och det var nog mera flygbolagets hårdhänta handskande av våra resväskor som hade orsakat felet.


På vägen hem från affären testade jag min nya kamera som jag fått i julklapp. Fick då syn på detta i bilkön vid ett rödljus. Jag tycker att indierna lagar jättegott lammkött men man kan ju undra vad man får i sig när man möter detta i storstadens rusningstrafik. Det är nog konstigt att man inte blivit mer magsjuk!!!!

Nyår

Då har det varit nyår! Det firade vi med många trevliga människor. De andra familjerna hade sverigegäster så vi var ca 30 personer. Jag ordnade med förrätten som blev en örtsoppa med ugnsrostade tomater och scampi. Sedan blev det potatisgratäng och grillad oxfilé med två olika kalla såser. Till efterrätt en cheesecake med hallonsås. Allt var väldigt gott och stämningen hjärtlig. Även singstar och dans hanns med under kvällen. En halvtimme innan alla skulle komma så började det att störtregna och fortsatte i dryga tre timmar. Klubbhuset, som hade dukat för jättefest under bar himmel, fick nog mycket att göra. Sån tur är har Tullbergs ett stort tak på sin altan så vi blev inte ett dugg våta!

Vi vill önska er alla ett riktigt gott 2010!

Jul I Goa

Det var några fantastiska dagar vi hade i Goa och många roliga upplevelser. Vi bodde i en liten by som hette Colva och om man gick hundrafemtio meter ner, så kom man till stranden. Precis rakt ner gick alla Indier tills de mötte vattnet och sedan stod de där och trängdes. Gick man utefter stranden några hundra meter så var det helt fritt. Det fanns mängder med standschacks där det fanns solstolar och parasoller. Det var gratis att ligga där och de räknande med att man skulle äta lunch där. Otroligt bra service.

Indierna som var där och turistade badade lite måttligt upp till knäna. De badade oftast med kläderna på (typ jeans,Sari etc.) några gick ner till midjan i vattnet. Männen kunde ibland ta av sig kläderna och badade i sina hängiga bomullskalsonger och undertröja. De stod där och tjoade i stora hoper eftersom knappt någon kan simma.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Vi badade dock varje dag och vågorna var helt fantastiska! Att bada i havet är ju helt fatastiskt och det finns ju inget som går upp mot "the real thing". Maten på strandschacken var helt OK men det tog tid och det var inte säkert att hela beställningen gick fram. Fast de skrev upp på en lapp så hände det att de bara serverade hälften av det man beställt och inte alltid rätt saker. Ibland blir man ju helt vansinnigt tokig på dem.....Kjell fick ett spel en dag så han sa om inte maten är på bordet om åtta minuter så går vi utan att betala.

Julafton firade vi hos Kjell och Kristina som har ett hus i en by runt tio kilometer från havet. De har låtit renovera ett gammalt portogisiskt hus. Helt fantastisk vackert och de flesta husen runt om var i grunden väldigt vackra men väldigt slitna. Det gick ganska mycket grisar på gatorna. Jultomten hade det väldigt svettigt i år för en fleecedräkt i över 30 graders värme är svettigt. Vi hade i alla fall en väldigt mysig julafton, men det kändes ändå svårt att riktigt komma i rätt julstämmning.

Därefter tillbringade vi ytterliggare några dagar på stranden innan det var dax att ta flyget hem till Bangalore igen.