Juldagen

Då var det dax att ta sig in till staden. Vår chaufför har verkligen gjort bilen fin för dagen. Här står han stolt vid den.
Vi tänkte ha en lite kulturell dag och åkte först till the Bull temple. Det är ett tempel med en stor tjur som guden Shiva brukar rida på. Tjuren är uthuggen i sten och är 4,5 meter hög. Barfota som man ska, gick vi in i templet. Om man lade en peng på ett fat skulle man sedan föra händerna i röken av ett ljus och sedan föra händerna till pannan. Bakom tjuren stod ytterliggare en präst som gav oss lite vatten som man skulle dricka eller föra mot håret..vi förstod aldrig riktigt vilket. Efter det tog vi en promenad i en park som fanns i anslutning till templet, Bugle Rock Park hette den och var en fin liten park med mäktiga klippblock och stora träd. Efter att ha tittat upp i träden en stund fick vi plötsligt syn på vad som hängde i alla träd - fladdermöss. Eller var det flygande hundar? De var stora som kycklingbroilers som hängde där uppochner i träden. Några kliade sig lite men de flesta sov - tur det för jag hade inte velat vara där när de alla vaknade!Klockan blev lunchdax och UB City med den italienska restaurangen Toscano blev målet. De flesta beställde deras stenugnsbakade pizza och alla blev nöjda. Sedan hade alla tappat fokus på det kulturella och kosan styrdes istället till shoppingmarkerna och lite smått och gott blev inhandlat, bl a en mycket tjusig indisk turban!

Klockan sju kom maten, en 5 kg stor kalkon! Jag hade sagt att vi var 9 personer. Kalkonen hade räckt till minst dubbelt så många medan potatismoset var till ca 3 personer och grönsakerna kanske till 5. Sån tur var hade vi lite extra ris att värma på och alla blev mätta. Efterrätten, plumpuddingen, räckte till 20 personer men passade fint till de ugnsgratinerade färska fikonen med apelsinmarinad, samt lite glass.

Den ser inte så väldigt stor ut här, kalkonen, men det var den!

Efterlängtat besök i jul

Äntligen kom då då makens bror med familj! De hade redan varit en vecka i Goa och flyget därifrån var försenat i omgångar så det blev en lång eftermiddag innan de tillslut dök upp. Det var verkligen härligt att se alla, trötta efter en seg flygväntan men bruna och fräscha.

På julafton bestämde vi oss för att åka lite gokart. Man kan ju inte bara äta hela dagen. Bilen packades full och även motorcykeln fick komma ut på en tur (Tomas fram och jag bak!). Sån tur var så valde chauffören, som åkte före oss på cykeln, småvägar då det kändes väldigt osäkert att åka bland alla tutande bilar på de större vägarna.

Efter gokartkörandet åkte vi hem igen och dukade fram julmaten. Jag tror inte att det var något direkt som saknades. Hade t o m kokt räkor som blev till fyllning på ägghalvor. Laxen var från IKEA i Singapore (det finns även här men bara frusen) och sillen var från Sverige. Skinkan var från Indien. Då jag nu hittat vispgrädde från Arla(!) i en affär här så smakar även knäcken precis rätt! Efter maten tog vi en promenad. Sedan fick Tomas ett tomteuppdrag. Han tog sin Royal Enfield, vilket blev väldigt uppskattat då det är ont om renar här.
Sedan kom nästa tomte hem till oss. Det var en kärleksfull tomte som gillade handskakningar och även delade ut djupa kyssar! Sån tur var klarade jag mig, men svägerskan blev rejält pussad! Det blev lite ojämna klapphögar då våra gäster hade de flesta av sina klappar i Sverige och vi hade alla våra här, även om våra klappar var lite kluriga att dela ut. Systern hade numrerat alla klappar och skickat rimmen via mail. Problemet var bara att vissa paket hade samma nummer. Vi hade t ex tre stycken paket nr 4, men vi kunde klura ut alla utom ett som fick vänta till vi fick skypekontakt med henne. Jättefina paket fick vi av alla! En väggalmanacka med kort på småkusinerna kommer att bli en fin ersättning för kungafamiljen. T o m Jakob var nöjd med julklapparna "Jag som alltid brukar vara missnöjd", sa han väldigt insiktsfullt.

Då alla var proppmätta blev det ett lite färre antal rätter som dukades fram på kvällen. Det blev en Jansson, revbensspjäll som grillades till på utegrillen och en tomatsallad.

Vi hade en riktigt mysig och lugn julafton vilket jag hoppas att ni också hade, kära vänner!

Insidan på en elvisp

Vet ni hur en elvisp ser ut inuti? Så här:

Mögel är ett problem här. Fam B har varit tvungna att flytta från sitt hus för det är så mögelskadat. Så stora problem har inte vi men torrbollar är utplacerade lite över allt och en elvärmare värmer där det är fuktigt. En luftavfuktare kommer i en ny familjs container om några veckor. Alla Tomas kavajer och några jackor har fått åka på kemtvätt då de hade början till mögelangrepp och förra helgen spenderades en förmögenhet på förvaringspåsar som man suger ut luften ur med dammsugare.

Åter till elvispen - mina köksunderskåp har luktat så mögligt. Jag har bett maiden torka ur och torka av allt i dem men det blir ändå inte bra gjort. Därför tog jag tag i det själv i går och nu kan inte skåpen bli renare. Elvispen luktade verkligen jättemögligt så jag tog fram skruvmejseln och öppnade den. (Öppna elsaker går oftast bra, det är själva stängningen som kan gå fel. Fick en flash-back från när jag skulle byta skal på Oskars nintendo DS och det slutade med att jag fick lämna in både hans och Jakobs som jag då lyckats paja.) Jag rengjorde den och lyckades få ihop den utan att skada den! Nu ska bara allt annat in i skåpen igen efter att ha blivit riktigt torra. I morgon ska här bli fint i köket!

Stress i tomteverkstaden

Detta gjordes i går:

Många lussekatter med attityd: här en liten suring som Jakob gjort. Såå söt!

Sverige möter Indien!

Tre till små missnöjda kissar.

Vild rödkål - smaksatt med lite enbär. Gott eller jätteäckligt?!?

Riktigt stort och fint surdegsbröd! Så här ska de se ut!!


Dillkryddat knäckebröd - behöver nog rostas om på julafton då fukten här gör ett mariekex böjbart på ett par timmar.

Lånad gran dekoreras. Tack fam W!

Kolla Lena, i toppen sitter den! Det var ju därför den hade ståltråd i snöret!!

Där passar den jättefint.

Sportsday

Förra fredagen var det Jakob som hade sportsday. Han hade, trots en vinst i 100 metersloppet, inte tillräckligt bra tid för att gå till final, men han var med i en fin uppvisning där de gjorde rörelser med olika färgade papper som tillslut bildade den indiska flaggan.

I dag var det Oskars tur. Även denna dag startade med en "drill", dock lite mer militärisk. Det är ändå pampigt med så många som går in i (någorlunda) takt till tonerna av en säckpipeorkester.

Talen därefter var många och långa a là India och två tjejer svimmade trots att det var molnigt och runt tjugo grader. Tillslut så satte finalloppen igång. Oskar deltog i 4x100 m stafetten. Likaså gjorde kompisen Nora. Det gick bra för dem båda, se bilderna nedan!

Ser ni Oskar?

Uppställning för stafetten: 4x100 m.

Loppet har startat. Oskar springer förstasträckan.

Seger för Oskars lag!! Här är medaljutdelningen.

Oskar med guldmedalj och framför bucklan som de gula "Phoenix" vann för att totalt vunnit flest segrar.

Stolta medaljörer och kompisar: Oskar med guld- och Nora med silvermedalj i stafetten.

Sista skoldagen. Nu är det jullov!!!! Bra jobbat denna terminen!

Heats

Det är ju idrottsdagar på gång i skolan. Jakob hade sitt förra veckan och Oskar har denna veckan. Jakob var tvungen att delta i alla friidrottsgrenarna medan de är så många elever i MYP (deras indelning på eleverna i åk 6 och äldre) att man får välja tre grenar.
Skolan har skickat ut mail om denna veckas heats(deltävlingar) och finaler i flera veckor och jag har nog fått fem stycken om varje barns idrottsdag. Trots detta välorganiserade yttre så blir det en enda soppa. Hela skolan är uppdelad i fyra "hus" och mina killar tillhör Phoenix och har den gula färgen på sidan av sina skoltröjor. Det olika husen är en bra idé för man tävlar även husvis och inte bara individuellt vilket gör andras finallopp lite mer intressanta. För att anmäla sig till de olika grenarna måsteman anmäla sig till sitt hus representant, i Oskars fall är det då Phoenix representant. Han kom aldrig till Oskars klass och Oskar var därför väldigt orolig att han inte skulle få vara med. Sån tur var kunde han skriva upp sig på måndag morgon och fick en stund senare springa sitt 100-meterslopp som han vann. Han gick alltså vidare till finalen som enligt alla mail skulle vara på onsdagen.
När han senare råkade gå förbi idrottsplanen så var det någon som vinkade till sig honom. Då visade det sig att finalen i 100 meter skulle precis starta och de andra stod uppställda!! Han hann inte få på sig sina spikskor utan fick bara springa i de gympaskor han hade på sig! Han kom tvåa, vilket ju var jättebra, men hade nog vunnit med rätt skor då hans heat-tid var bättre än finalvinnaren. Guldmedaljörens mamma var där och jag har en känsla av att hon påverkade så att finalen gick samma dag... Tycker det var dåligt att inte Oskar blev uppsökt och informerad! Nu hade han ju inte alls kunnat springa i tisdags eller onsdags då han varit magsjuk, så i backspegen så gjorde ju det här att han tog en medalj, men ändå. Man blir så trött ibland på att det är så lätt att ändra på sånt som är bestämt, bara för att någon ropar lite högre eller skäller lite mer. Men så är det här. Tur att man inte ska bo här för alltid. Jag gillar det svenska med att alla ska behandlas på lika villkor. Här hade jag nog blivit en väldigt arg gumma om jag skulle bo här för alltid!

Sjukstuga

Här är det ganska krassligt just nu. När jag försökte få upp barnen på tisdag morgon så lät Jakob som en hund när han hostade..och hostade gjorde han hela tiden. Oskar kom inte längre än till hallen utanför sitt rum. Han hade så ont i magen att han bara låg där på golvet. Han har lite allmänt krånglig mage så jag trodde det var som det är ibland och då blir det bättre med lite mat i magen och ett toalettbesök. Jag tvingade därför i honom ett glas vatten. Det dröjde inte länge förrän det vattnet kom upp. Sedan låg han utslagen hela dagen och åt inte något riktigt förrän på kvällen.
På något sätt så blir det oftast så här: När Tomas är borta (han är i Kina fr söndags till på fredag) så tror jag att det ska bli lite ensamt, men det är som att barnen ska kompencera det med sjukdomar som gör att jag har dem båda här på dagarna. Det var likadant när Tomas var i Sverige. Då var Oskar frisk men hemma pga inläsningstid för alla exams och Jakob hade feber och var hemma därför, istället för att kunna åka på camp.
Man får ändra sina planer när dessa veckor kommer. Jag skulle ha köpt julklappar i veckan men det har blivit julmatlagning istället som ni kanske förstått. I går blev det ett kilo köttbullar som nu ska flyttas över till L eller M:s frys då min är proppfull. Tur att man kan låna utrymme hos vänner som är i Sverige! De vännerna är även bra sådana här dagar när man knappt kan gå från huset, för då blir man inbjuden på klänningsvisningar och champagne-fika! Inte dumt alls!
I dag är Oskar åter i skolan men Jakob "skäller" fortfarande. Han nös nyss och det lät mera som att han sa "BÖÖ" än som en nysning. Ingen idé att skicka honom idag då det är sista dagen innan lovet. De (=barn upp till årskurs 5) skulle egentligen gått i skolan på fredag också men det var visst för få barn som skulle komma (!) så då ändrade de hux flux till så det blev lov på fredag med! Tur att jag inte arbetar! (Får kanske ändå ta mig till skolan på fredag om Oskar ska tävla på idrottsdagen som de har.)

Vallgravsmodellen

Är nu mera på min vakt vad gäller myrorna. Har gjort en ny sats italienska mandelskorpor med apelsin och chokladsmak. I dag har jag försökt att skydda kakorna med vatten. Maken föreslog vallgravsmodellen! För de kan väl inte simma eller gå på vattenytan, de små rackarna?

Har även vörtbröd på gång. De skulle jäsa 2X30 min. Man tror ju att det här i värmen skulle jäsa snabbt men jag har varit med om det flera gånger att det tar längre tid än hemma. Kanske beror på att torrjästen inte är lika pigg som färsk jäst?! Trodde först inte de skulle jäsa alls men de är i ugnen nu och verkar helt ok. Ja, de ser ju inte så dumma ut, eller hur?!

Körde bilen till affären för jag hade inga ägg. Affären ligger ju här på området så det är inte långt, men dels kör man ju här på fel sida vägen och dels så är rutorna tonade så man måste ha rutorna neddragna för annars är det som att köra med värsta solglasögonen mitt i natten. Det är verkligen ovant att titta över vänster axel när man backar. Jag klarade inte det utan fick titta över höger axel samtidigt som jag lutade mig jättelångt åt höger för att se mellan sätena. Kanske lite farligt... Lyckades ändå denna gången med att bara sätta på vindrutetorkaren en gång när jag skulle blinka!

Lucia även här i värmen!

Är precis hemkomna från ett jättefint luciatåg som vännen M hade organiserat. Ett tiotal barn sjöng jättefint för oss och skapade julstämning även i varma Indien. Jakob var tomte och Oskar avstod från att delta i år. Han var fotograf istället men han lyckades inte ta någon skarp bild på Jakob, men luciorna var med på många. Nora som var den största lucian, sjöng ett jättefint solo med sången Decembernatt (Halleluja). Fika med pepparkakor och annat juligt avslutade kvällen och blev nog sista gången man såg många innan jul, då många åker hem till Sverige i veckan. Några är vi ändå som stannar kvar över jul. Vi får besök av Tomas brors familj över jul och sedan av familjen M över nyår. Det ska bli sååå mysigt att träffa dem!!!

Myrorna är mina fiender

I torsdags började jag med lite julförberedelser. Jag gjorde inlagda rödbetor, vilket jag aldrig har gjort förut. De blev faktiskt riktigt lyckade och kommer passa till leverpastejen som snart ska bli till. Jag har beställt skinka som ska kokas 23/12 och testat korvar som blev godkända och ska köpas in närmare julafton. Jag bakade lite i torsdags också. Det blev italienska mandelskorpor som gjordes lite juliga av apelsinskal och hackad mörk choklad.

I lördags var Tomas och jag ute och julhandlade. Plötsligt ringer Oskar och meddelar att burken med mandelskorpor var full med pyttesmå myror som tjuvstartade på julen! Usch vad trött man blir!!! Burken var helt tät så de måste ha börjat kalasa på kakorna när de låg och svalnade på gallret och kommit ner i burken med kakorna. Nu är i alla fall kakorna borta och burken tom. Får försöka fylla den snart igen.

Julfint i trädgården

Slutet på altanhistorien (i alla fall för tillfället)

Jag försökte skicka iväg chauffören för att köpa 4 nya altanbrädor. Jag bad honom ta med sig en gammal bräda för att få samma typ av bräda...men det gjorde han inte. Han ringde och sa att han hittat brädor som kunde kapas i rätt storlek. Det hela gick på ganska mycket pengar men jag tyckte det var värt det. När jag så kom hem så har han köpt 4 bitar plywood! De var lite för breda för hålen och de var dubbelt så tjocka som det gamla materialet! Så jag beslutade mig för att åka med honom. Vi var på massa olika små "hål i väggen"-ställen som alla sålde brädor som hade använts till transport av varor tidigare. Till slut hittade vi ett ställe som hade riktigt rejäla, dock begagnade, reglar. Jag lyckades hitta några som inte var alltför vresiga och fick dem sågade och hyvlade precis som jag ville ha dem. När vi gick därifrån erkände chauffören att han inte visste något om virke och att han förstod att jag visste en hel del. Det kändes bra för sedan när jag snickrade dit brädorna så lät han mig göra det helt utan att föreslå sin hjälp.

Det var riktigt härligt att få såga och skruva lite. Jag saknar verkligen snickrandet. Virket var inte det bästa men jag lyckades få dit brädorna skapligt. Sedan ringde jag chefen för snickarna igen och berättade att jag hade varit tvungen att göra det själv pga okunnig personal och att de nu fick komma och måla. Han blev lite tyst men ville inte erkänna att de inte gjort ett bra jobb. Målaren kom i alla fall efter några dagar....och några påminnelser. Så här blev det. Kan ni lista ut vilka brädor som är nya?!!

Men nu orkar jag inte med att klaga mer så nu får det vara så som det är. Det är ju i alla fall funktionellt.

Christmas Bazar

I lördags hade OWC sin årliga Chirstmas Bazar för att samla in pengar till välgörenhet. Många olika verksamheter betalade för att få sälja sina saker där. Det var både smycken, kuddfodral, kläder, choklad, papper och kort mm. Det var också massa olika matstånd där man kunde köpa både indiskt, italienskt, franskt och kinesiskt. Olika barngrupper uppträdde och sjöng julsånger med varierande förmåga. Själv stod jag i kakståndet och sålde bakverk. Det var riktigt kul. I början sålde vi inget alls men ju mer åt lunchtid det gick, ju mer fick vi att göra. En del bakverk var hemmagjorda och en del hade handlat på konditori. Den mest speciella var nog en Taj Mahal i choklad. Vi hade fullt sjå att få den att inte smälta i värmen. Även andra bakverk fick vi flytta runt för att inte de skulle smälta. När passet var slut så blev det lite tid för shopping. Jag köpte lite olika från mitt eget stånd och kvar är nu en Christmas Cake som jag tror ska hålla sig i rumstemperatur till jul?! Jag hörde att de bakades lång tid innan jul för att sedan stå till sig. Oskar var med mig och han småhandlade lite julklappar och själv köpte jag lite av varje, bl a en fin strandväska och en julros - båda passar bra här till jul!

Myr-regn

Ännu fler myror...

I dag när maiden satte på takfläkte i köket var det som ett fint regn av något. Plötsligt såg vi att det var ett regn av myror och myrägg som virvlade ner i rummet från hålet i taket där takfläkten var fastsatt. Fy vad äckligt!!! Myror överallt! Hela rummet sprutades snabbt med antiinsektsspray för att ta död på allt. Sedan sprayade jag upp i takhålet och ett hundratal till myror kastade sig ut och dog av sprayet. Även en larv av något slag dog i ångorna!!! Bläää.
Jag klättrade upp och försökte skruva isär fläkten men elkablarna hindrade det hela och jag ringde istället på en elektriker som skulle komma och plocka ner den åt mig då den var full med döda myror och stekfett.
I det läget är det väldigt skönt att man har en maid. När jag ringt så åkte jag iväg för att klippa håret på Jakob (som förresten aldrig ska klippa sig igen då han tyckte han blev alldeles för korthårig) När jag kom hem så var fläkten nedplockad och rengjord och köksgolvet skurat. Det kändes väldigt skönt!
Nu hoppas jag att jag har fått död på alla myror som våldgästat vårt kök.

Pysseldag

I dag har Jakobs feber gått från 39,4 till 38,5 så den är på väg ner. I början av dagen var han ganska matt men efter en alvedon så var han redo för julkortstillverkning. Det är härligt med kreativitet. Han har klippt, stämplat och målat i flera timmar. Vi har stått där och småpratat och jag har fått höra många förklaringar av hans idéer. Sedan kom Oskar hem och satte igång han med. Som kvällsmat valde Oskar Domino's Pizza då det är hans namnsdag idag.

Då klockan var halv nio var Jakob trött och gick och lade sig. Plötsligt ringer telefonen. Det är hans kompisar från klassen som ringer från lägret för att berätta hur de hade det och för att höra hur han mådde. Han blev jätteglad och sedan var det lite svårt att sov, men det tyckte han nog det var värt.

Ändrade planer

Jag trodde att denna veckan skulle vara lugn med en make i Sverige och en son på leadership camp från onsdag till fredag. Visst är maken borta som han ska (även om han på kvällen när han skulle åka, upptäckte att han hade fått flygbiljett till planet som gick dygnet innan! Mirakulöst nog gick den att byta till rätt natt!) men den lille sonen som hade börjat packa och faktiskt också börjat se fram emot lägret kunde inte äta frukost och började kännas febrig och fick därför stanna hemma från skolan. Oskar, som har två prov i morgon, hade instuderingsdag idag så även han var hemma.
Jag trodde kanske att febern skulle ge sig under dagen men den verkar bara öka och är nu på väg upp mot 39 grader. Då Jakobs klass ska på läger i tre dagar så kommer han vara här hemma i tre dagar. Men det kanske ändå kan bli mysigt. Vi får väl se till att få julkorten gjorda och de första juldekorationerna upphängda. Det är ju faktiskt inte så långt till svåger med familj kommer och firar jul med oss. Det ska bli väldigt mysigt!

Första advent

Idag är det första advent. Det är svårt att få riktig julkänsla när man går i shorts. Vilken tur då att man har vänner som hjälper till att skapa julstämning. Tillbringad eftermiddagen hos familjen W med att dricka glögg, kaffe, lussebullar och pepparkakor. Nästan 20 personer var vi där som hade trevligt och mumsade på godsaker. En bra avslutning på denna pluggdag
.
Idag har Oskar läst till matteprov i morgon och biologi på onsdag. Jakob har skrivit dikter genom att använda "onomatopoeia" och "alliterations" - vet ni vad det är? Jag fick slå upp det. Han har gjort massa andra läxor också men spanskaläxan behöver han inte göra förrän i morgon. Tur är väl det för där ska han skriva kreativa nyheterom väder (crazy news about worldwide weather)! Han kan inte mer än siffror och veckodagar på spanska!!! Sån tur var så träffade jag hans spanskafröken(som är ny sedan några veckor) igår på utvecklingssamtal och förklarade att vi gjorde läxorna med hjälp av Googles översättningsprogram som sedan Jakob skrev av. Han har bara läst spanska sedan i höstas och har fått gå på en av två spanskalektioner i veckan då han haft stöd-engelska den andra lektionen. Nu hoppas jag han får lite mer anpassade läxor.

Annars fick han förväntat omdöme: ambitiös, uppfostrad, bra på att lyssna och prata, förstår i stort skolämnena men svag på stavning/skrift - väldigt förväntade kommentarer. Han ska inte ha stödengelska efter jul och läraren där tyckte han hade utvecklat sin engelska långt över förväntat på ett år. Jag tror de flesta lärare har svårt att förstå att han inte kunde någon engelska för drygt ett år sedan. Han trivs i klassen och verkar mera nöjd här denna terminen, vilket är skönt. Han är duktig och kämpar på, min lille pojk. Ja, det gör de båda två. Oskar börjar känna av nervositeten inför de kommande två examinationsveckorna. Hoppas han kan somna i tid ikväll. Ni får hålla tummarna för honom i morgon!

Följetong: altangolvet!

Usch vad jag är trött på det där altangolvet. För dryga månaden så kom de äntligen för att måla om golvet och laga de trasiga brädorna. Efter stor frustration då jag själv skrapade av färgen - det kanske jag redan har skrivit om - så fick jag alla utom de fyra söndriga brädorna målade. Den nya färgen har hållt bra då den blivit starkt testad av sista månadens dagliga regnskurar. Dock är det svårt att använda ett golv som har hål och vi lyckades tillslut få ta i arbetsledaren och klagade på ofärdigt arbete. När jag så kom hem en dag ligger där fyra brädor som är 2 cm för smala, istället för de fyra söndriga brädorna. Dessa var lite taffligt ditsatta med spik i grannbrädan stället för riktigt skruvade i stålkonstruktionen under. Jag bad både min maid och chaufför att vakta så de inte försökte lappa ihop det hela med en liten bräda på 2 cm. Någon dag senare kommer jag hem och då sitter en liten mystisk man på altanen och försöker som jag misstänkte lappa ihop det hela med små brädbitar. Jag blev så arg och gick ut och skällde på honom en lång stund. Jag var så arg att jag skakade. Han satt på huk och tittade på mig eller i taket... ena ögat var på mig och det andra tittade i träden...han såg lite ut som en fisk faktiskt...Tillslut sa han "No English". Så klart att han inte kunde eller ville förstå någon engelska. Kumar fick hjälpa mig översätta och han ringde sin chef. Så bad han mig ringa chefen och jag sa att jag ville ha brädorna utbytta till samma storlek som de förra. Det företaget finns inte längre, skyllde han på. Skitsnack. Då får de väl såga till en lagom bred bräda! Den bräda den lille fiskmannen satt dit hade redan spruckit och gått av. När jag sa det till chefen ställde han sig på skarven så att den inte skulle syna!

Chefen tyckte väl jag var för jobbig att prata med så han lade på luren i örat på mig. Nu vet jag inte vad som händer. Jag ska nog ut och leta bräda själv. Jag tror jag kan sätta dit den bättre på egen hand. Uttrycket "Själv är bäste dräng" kvarstår som mitt ledord!

Mufty Day

I dag är det Mufty Day för Jakob. Det betyder att barnen får ett tema som de ska klä sig efter. Ibland är det tokiga hattar, ibland är det någon högtid. I dag skulle de klä sig i något som symboliserade deras hobby. Jag tänkte för mig själv att det här kommer att bli knepigt. Det är inte så lätt att klä ut sig till ett Nintendo DS. Men det var ju inte alls vad Jakob tänkt klä sig som. Han tänkte så här:

Så klar!!. Varför tänkte jag inte själv på det!

India Night

Sätt er tillrätta för här kommer ett långt inlägg:

För ett tag sedan fick min bollywood-dansgrupp frågan om någon av oss ville vara med och uppträda på India Night (en av Overseas Womans's Clubs största välgörenhetsinsamlingar). Vi var några som tyckte att detta skulle vara en kul utmaning och 9 tjejer har nu tränat två timmar/dag nästan varje dag i en veckas tid för att få ihop vår 4-minutersdans. Då jag gjorde illa mig i min vad för några veckorsedan har jag inte kunnat gympa sedan dess och efter de första passen kändes det som om en traktor kört över mig. Man rullar mycket med höfterna och hela nedre ryggpartiet kändes som om det lossat lite från höften. Sån tur var började det kännas bättre mot slutet av veckan.
Inte nog med allt tränande och fixande med kläder till uppträdandet, jag var också tvungen att få ordning på min sari-utstyrsel, då indisk klädsel var klädkod för kvällen. Sån tur var så hade jag lurat med Maria och Henrik så att jag haft någon att bolla alla funderingar med.
Förutom själva sarin, har jag också fått köpa bangles (små tunna armband som man har ett helt gäng av på armen) och bindi (pricken som man dekorerar sig med i pannan och som många felaktigt tror visar ens kast. Förr var en röd bindi ett tecken på att man var gift. Idag har man den som ett smycke och de man har till fest är små konstverk med pärlor och strass och i olika färger. Om en hindu, man eller kvinna har en lite kletigare färgklick i pannan så betyder det att man bett till någon gud. Har man dessutom vita streck så är man mera renlärlig. Det var en liten lektion i panndekorationer!).
Sedan var man ju tvungen att ha skor och väska som matchade sarin! Även Tomas köpte en ny kurta och roliga skor som gick upp i tårna som Peter Pan-skor. De var så stora att han fick fylla dem med vadd!
Maria hade bokat tid åt mig och sig på spa-salongen och vi gick dit för hårfixning och sminkning, 2,5 timmar innan vi skulle åka, för att kunna bli klara i god tid. Vad vi dumt nog inte räknade med var att indisk tid inte är som vår och indisk kunskap i hur man behandlar blonda människors hår och hud (trots att de till hälften har blonda kunder) är begränsad. Jag ville ha en håruppsättning där lockarna fästes upp lite busigt och några lockar hängde ner. I en halvtimme försökte en liten thailändska göra lockar genom att blåsa håret runt hårbårstar som fick hänga kvar i mitt hår till de svalnat. Ett tag kändes det som om jag hade hela salongens hårborstar hängande i håret. Istället för att topera och spraya mina tunna testar för att få dem att se lite fylligare ut, så kammades de och bakåtslickades så att jag fick en flash-back från mitt konfirmationskort. Jag försökte förklara men det tog en timme och en kvart innan jag fått upp det lite åt det sätt jag velat och då hade jag haft stora funderingar på om jag skulle få en hjärtattack och om det inte varit lättare för mig att gå hem och göra det själv. När det sedan var sminkdax satt vi som på nålar. Istället för att sminka oss samtidigt så vågade den som var chef över sminkavdelningen inte låta den andra tjejen sminka utan skulle göra allt själv, vilket resulterade i att jag inte var påbörjad när vi skulle behövt gå därifrån. Jag ville ha en relativt naturlig sminkning med brunt och guld som grund. Det slutade med att hon använde grön och rödrosa ögonskugga som sedan försökte täckas över med guld när jag inte gillade det. Här ska man vara ljus i hyn så även ansiktsfärgen blev väl blek. Jag fick en lite polsk-rysk upplevelse när jag tittade mig i spegeln. Sen sprang jag hem till Maria, torkade bort en hel del smink, blev påsnurrad sarin av Marias maid och sedan bar det av, 30 minuter för sent.

Men när vi steg ur bilen i den vackra colonialträdgården vid hotell Taj West End så kunde vi börja uppskatta kvällen. Solen hade gått ner och parken var upplyst och vi möttes av blomsterflickor som gav oss sin välsignelse. Sedan var det bara att mingla bland alla människor i sprakande, vackra och färgglada saris och kurtas. Siden i alla former kunde skådas. Man fick bjuda på olika resor, ta lotter och hämta sig drinkar i baren.
Ett kort av en fotograf ingick i entréavgiften. Vi undrade var han var tills vi fick syn på en ung man med en liten kamera inte större än en mobiltelefon! Där stod vi med våra stora systemkameror och bara gapade. Maria och Henrik fick ett kort som var så suddigt att man knappt kunde urskilja dem. Vi fick inte ens något kort då det väl blivit alltför dåligt!
Senare flyttade vi oss inomhus där det bjöds på en typiskt indisk buffé, ingen trerättersmiddag som Maria hoppats på. Vin skulle ingå: 25 halvflaskor till 200 personer!! Hur tänkte man då? Vi fick köpa oss en flaska.
Under maten fick vi se modevisning, bildspel och olika vinstnummer drogs för de olika lotterierna. M&H vann övernattning på ett kaffeplantage!
Sedan var det dax för oss att entra scenen. Vi var lite nervösa men framträdandet gick skapligt. Jag fick hjärnsläpp vid en rörelse i början men sedan kom jag in i det. Vi var verkligen bara ett gäng glada amatörer och dansen blev väl inte så perfekt men vi har haft jättekul och jag har lärt känna ett gäng nya männsikor. Om ni är nyfikna på uppträdandet kan ni se det här:

Efter detta bröt bollywooddansen lös och folk dansade till det var dags att gå hem fram mot midnatt. Det blev på det stora hela en riktigt trevlig kväll!

Myr-invasion

Vi har så mycket myror i vårt hus. I förrgår när Tomas kom in i köket var det fullt på hela ena väggen. Det var inte de små myrorna som ofta kommer om man glömt några smulor på bänken, utan stora röda myror, mellan 0.5 och 1 cm långa.. Han sprayade med insektsspray och fler kom ut ur hålen på ett doslock på väggen. Jag fick ta över jakten samtidigt som jag skulle göra omelett och rosta bröd till barnenes frukostar. Jag lade en kartong under doslocket och hade Jakob till att stå och fånga upp dem med en sån där elektrisk insektsfångare som ser ut som ett tennisrack, när de kröp över kartongkanten. De trillade nämligen nre från väggen då de var lite omtumlade av sprayångorna. Sedan kom jag på att om jag ställde en vattenbalja med diskmedel i och gjorde en kana så de trillade ner i den så kunde jag fånga dem utan att behöva stå där hela tiden. Jag tror jag fångade minst 50 myror i baljan och nu verkar det faktiskt som om de inte är kvar bakom doslocket längre. De har väl flyttat sitt bo någon annanstans. Det är väl bara att hålla ögonen öppna och leta...