Följetong: altangolvet!

Usch vad jag är trött på det där altangolvet. För dryga månaden så kom de äntligen för att måla om golvet och laga de trasiga brädorna. Efter stor frustration då jag själv skrapade av färgen - det kanske jag redan har skrivit om - så fick jag alla utom de fyra söndriga brädorna målade. Den nya färgen har hållt bra då den blivit starkt testad av sista månadens dagliga regnskurar. Dock är det svårt att använda ett golv som har hål och vi lyckades tillslut få ta i arbetsledaren och klagade på ofärdigt arbete. När jag så kom hem en dag ligger där fyra brädor som är 2 cm för smala, istället för de fyra söndriga brädorna. Dessa var lite taffligt ditsatta med spik i grannbrädan stället för riktigt skruvade i stålkonstruktionen under. Jag bad både min maid och chaufför att vakta så de inte försökte lappa ihop det hela med en liten bräda på 2 cm. Någon dag senare kommer jag hem och då sitter en liten mystisk man på altanen och försöker som jag misstänkte lappa ihop det hela med små brädbitar. Jag blev så arg och gick ut och skällde på honom en lång stund. Jag var så arg att jag skakade. Han satt på huk och tittade på mig eller i taket... ena ögat var på mig och det andra tittade i träden...han såg lite ut som en fisk faktiskt...Tillslut sa han "No English". Så klart att han inte kunde eller ville förstå någon engelska. Kumar fick hjälpa mig översätta och han ringde sin chef. Så bad han mig ringa chefen och jag sa att jag ville ha brädorna utbytta till samma storlek som de förra. Det företaget finns inte längre, skyllde han på. Skitsnack. Då får de väl såga till en lagom bred bräda! Den bräda den lille fiskmannen satt dit hade redan spruckit och gått av. När jag sa det till chefen ställde han sig på skarven så att den inte skulle syna!

Chefen tyckte väl jag var för jobbig att prata med så han lade på luren i örat på mig. Nu vet jag inte vad som händer. Jag ska nog ut och leta bräda själv. Jag tror jag kan sätta dit den bättre på egen hand. Uttrycket "Själv är bäste dräng" kvarstår som mitt ledord!