Wonder La

I helgen bestämde vi att vi skulle göra något kul på söndagen så att läxläsningen skulle gå lite lättare på lördagen. Det var en bra motivator för Jakob, som annars brukar ägna två tredjedelar av läsxläsningstiden åt att gnälla över att han inte vill eller kan göra läxan, gjorde i lördags läxan utan problem. Mamma, jag har inte gnällt en enda gång, sa han när han var klar. Han tyckte nog faktiskt att den var kul också för han skulle forska om hur man byggde hus i en eget vald klimatzon. Han valde den som Sverige ligger i och blev helt fascinerad av timmerhus och hur de tätades med mossa och hur man höll värmen genom att bara värma ett rum osv.
På söndagen begav vi oss iväg till Wonder La, som är en mindre variant på Skara Sommarland. Med oss hade vi också Oskars kompis som hade sovit över från lördagen.
Jag hade förväntat mig ett sunkigt och ganska sjabbigt ställe med bara några få attraktioner, men det var riktigt ordnat och relativt stort utbud i alla fall i vattenlandet. Maten serverades på plåtbrickor á la militären, men hellre det är smutsigt vatten i polerna.

Vi gav oss inte på karusellerna även om de såg riktigt väl underhållna ut. Vi gick dock en nätbana ner vilken faktiskt var relativt högt upp och läskigare än den såg ut!

Tror att det var ganska mycket klor i vattnet för det måste bli smutsigare när folk badar i vanliga kläder än när man har badkläder. Det fanns tom tjejer som badade i sari! Verkar livsfarligt om det där långa tyget fastnar i någon av rutschkanorna! Här en tjej som badar i kameez. En del hade tom sjalen på sig (som ingår i deras traditionella kläder)!


Själv hade jag funktionströja och träningsbyxor nedanför knät och det var helt rätt. Man blir ju stirrad på ändå. En annan vit familj som var där (lustigt nog så kände vi dem lite) hade bara baddräkt med shorts utanpå och de avvek mer.

En annan sak som man ofta slås av här är att det är övervägande män som är ute och roar sig. Inte när man har barn för då är oftast alla i släkten med, men i yngre gäng är det oftare bara män än både män och kvinnor.

Då indierna oftast inte kan simma var polerna fulla med vuxna människor som låg och flöt på badringar. Men vi var aldrig i dem för vi inriktade oss på vattenrutschkanorna. En hel del var riktigt roliga där man åkte i dubbelringar eller på liggunderlag. Den läskigaste var nog en som hette boomerangen. Den var riktigt brant fast den såg inte så brant ut. Tomas satt fram i dubbelringen och Jakob bak och Jakob såg livrädd ut när han kom utfarande ur rutschkaneröret, som en liten flugskit bakom sin pappa, och tittade förskrämt på mig. Sån tur var så var banan snabbt över och efter det var de andra banorna inte så läskiga längre!

Efter fyra timmar var alla barn nöjda och redo att åka hem. Vi föräldrar hade nog kunnat åka lite till men vi fick ge oss för majoriteten. I bilen hem var det bara chauffören som höll sig vaken!