Besöksräknare

torsdag 31 maj 2012

Lycka för en receptsamlare!

Åh jag vet att en del av er tycker det är knäppt att hellre läsa en recepttidning än en modetidning men sån är jag. Min man tittar bara trött på mig när jag försöker läsa smarriga recept högt för honom. Hela han ser ut som ett frågetecken. Min hjärna känner in alla ingredienser, lägger ihop dem så jag nästan känner hur underbart de skulle smaka ihop. Salivproduktionen sätter igång och snart dreglar jag.

Vilken tur att man har vänner som känner en! Den här tidningen fick jag av Lena. Hon vet vad jag gillar!! I natt landade hon och barnen. De flyttade hem till Sverige i julas men kom på den excellenta idén att komma hit en sväng innan vi hann flytta hem. Det kändes så härligt att komma in i deras villa igen och huset var fullt som förr. Härligt också att se att lille Alfred kände igen oss och kom fram och kramades. Då blir man glad i hjärtat. Så lite tur var det att skolan var stängd idag för då hann alla med att träffas. Det blev en bra dag med mina fina vänner!

onsdag 30 maj 2012

Golf och strejkförberedelse

I dag var nog sista onsdagen med golfgänget. Sex tappra svenskar var vi som tog oss runt de18 hålen. Solen kom fram från molnen ganska snabbt som en stor värmelampa men det blåste rejält vilket svalkade lite.
Spelet för mig gick väl så där men det var trevligt ändå att få sig en pratstund med golftjejerna. Det var nog sista tillfället för ett samtal med många av dem då de flesta sticker på semester om 1-2 veckor och någon tom drar flyttlasset till USA.
Vi diskuterade morgondagen då det är utlyst strejk i hela landet mot de höjda bensinpriserna. P g a detta är skolorna stängda. Jag var osäker på vad som skulle hända och om jag skulle låta min personal stanna hemma eller inte. Tomas är ju i Kina så honom har jag inte kunnat få något råd från. En av tjejerna berättade då att förra gången det var strejk så hade de ändå tänkt att åka ut till golfbanan. Men folk slog på bilen och försökte kasta sten på dem då de skulle ta sig ut på vägen så de vände och fick åka hem. Så jag får säga till Rani och Kumar att hålla sig hemma under dagen så inget väldsamt händer med dem. Strejken är som tur är slut klockan 6 så att Kumar kan lugnt åka och hämta Tomas i kväll när han kommer från flyget.
Så morgondagen kommer bli en lugn dag. Jag ska förbereda lite snittar till på lördag då vi ska ha ett litet avskedsparty och sedan kommer familjen W i natt. Äntligen blir det lite liv i villa 2!!
Vi längtar!

söndag 27 maj 2012

38 timmar hemma

Ja det var så länge Tomas hann att vara hemma innan han stack iväg igen - nu till Kina. Som ni kanske förstår på bilden så var det Sverige han kom ifrån i fredags kväll. Tänk att ens barn kan bli så glada för lite svampigt svenskt bröd. Han hade även wienerkorv med sig och de var riktigt goda tyckte även jag. De blev till morsdagslunch ihop med potatismos: riktig tråkmat hemma som blir till festmat här!! Knasigt.
De 38 timmarna Tomas var hemma hann vi ändå med en hel del. I går blev det en golfrunda (gick INTE bra för mig) och sedan trevlig middag hos vänner. I dag har det mest varit saker att bocka av på "att göra-listan". Massa saker med husköp, husförsäljning, inköp i Indien, lista på saker som ska med till Sverige och som ska slängas, ges bort eller säljas, lite firande som ska ordnas, allas aktiviteter som ska sys ihop för att få billogistiken att fungera de sista veckorna, pluggande för de kommande två veckornas prov för Oskar, Malaysiaresa som ska bestämmas och bokas, två barn som ska klippas där Oskar var ett krav då han annars blivit nekad att skriva sina prov (som ens utseende när man skriver provet har med resultatet att göra!!!)....
Det är svårt när man bara har 38 timmar på sig att prata igenom alltihop...med en jetlaggad och stressad man. Då glöms lätt saker som mors dag av. Men efter att jag hade cyklat med Jakob till art class och jag kom hem svettig och törstig stod rosor på bordet och jag fick svalkande glass med mango och en kopp nybryggt kaffe. Då blir man glad ändå!!!

onsdag 23 maj 2012

Ögonblick från bilen

Tomas tog lite kort i lördags när vi var inne i stan. Lite vardagsvyer från Bangalore.



tisdag 22 maj 2012

Nyinflyttade!

Vi har skaffat oss två till husdjur! Två träelefanter, ca 30 cm höga. De ska få följa med hem till Sverige och pröva på att bo på lite kallare breddgrader!

söndag 20 maj 2012

Körkort i Indien!

Bättre sent än aldrig men jag fick för mig att jag kanske borde ha ett körkort i Indien. Nu kan jag köra min Royal Enfield helt lagligt i trafiken. Min vän P hade börjat en körkortsprocess här så jag hakade på. Vi hade kontakt med en körskola med bra kontakter till RTO (Regional Transport Officer). Jag skickade in kopia på mitt svenska körkort och ett adressbevis på att jag faktisk bodde i Indien.
Efter många om och men och efter många samtal och många veckor så kom äntligen dagen då vi skulle till RTO.
Jag träffade en liten kille utanför RTO som skulle hjälpa mig. Först skulle vi till ett sjukhus för att få en goverment stämpel över min bild så att man verkligen kunde säga att det var jag på bilden. I Sverige hade man använt passet som ju är en identitetshandling men här behövde en myndighetsperson besluta detta. Läkare är visst tillräckligt myndiga för att kunna se på ett foto om det är samma person som i verkligheten!
Vi kom till ett lokalt sjukhus som var så smutsigt och trasigt att jag trodde det var nerlagd. Väl inne var det hur mycket folk som helst. Vi blev invisade till en undersökningsrum. Där satt doktorn och skrev ut recept och gjorde undersökningar. Nu var det redan åtta patienter innan mig i det lilla rummen tillsammans med sina anhöriga. Antar att alla i rummet hörde exakt vad du hade för problem för man stod i en tät indisk kö och svettades.
Nu sa min agent att jag kunde gå ut istället så han fixade stämpeln utan mig. Undra hur doktorn då verkligen kunde veta att det var  jag på bilden? Precis innan vi skulle gå in igen frågade sjuksyster vilken blodgrupp jag hade. Nu tvekade jag lite men då rykte min agent in och sa med tydlig stämma B+...hmmm. Ringde snabbt hem till Åsa och till min förvåning så hade han gissat rätt. Undra om man kan se på en person vilken blodgrupp man har...?

Tillbaka till RTO-kontoret. Utanför varje kontor finns fler agenter som "hjälper till" att skaffa ditt körkort. Den här killen sprang sedan omkring och "pratade" lite med alla där. Efter en halvtimma var mitt körkort godkänt. Nu skulle vi ta kort och det var jag tvungen att göra själv. Att stå i kortkö var lite tufft. Först hade jag en kö-kille som hjälpte mig men sedan var jag tvungen att stå själv. Indiskt kösystem är väldigt "kompakt" så det var svårt att veta om det var grannens svett som rann på mig eller mitt eget. Nu luktar ju normalt inte dessa killar jordgubb så jag kunde lätt konstatera att det inte endast var mitt egen svett.

Efter en timmas jobb och "tuffa" prov var jag godkänd. Körkortet skulle komma efter två veckor men efter tre veckor när jag hotade att komma och hämta mina pengar så hände det något. Man ringde från RTO och frågade när jag var född och sedan hade jag körkortet dagen efter.

Inte konstigt att trafiksituationen ser ut som den gör i Indien...det här är ju ett ganska vanligt sätt att ta körkort på! Jag hade en annan kompis som tog körkort på riktigt sätt. Han körde då på en icke trafikerad väg i 200 m, gjorde en U-sväng och kom tillbaka. ..
/Tomas

tisdag 15 maj 2012

I röjartagen

Det är mycket plockande och städande här just nu. I helgen har vi röjt ur garaget. Det blev lite slänggrejer. Man sparar bra-att-ha saker men nu får de försvinna.
Jag försöker gå igenom alla skrymslen för att se vad jag har och vad jag behöver ta med hem och vad som ska skänkas bort till personalen eller till välgörenhet. Alla barnens skolkläder har jag redan två ställen som jag kan skänka dem till. Det är bra för de är ganska många och jag vet garanterat att de inte behövs i Sverige.
Men det är svårt att veta vad man ska ta med som är viktigt att ha i höst. Vår container lär nog inte vara i Sverige förrän framemot jul och det är långt till dess. Husgeråd och möbler får vi plocka ihop från det vi har i stugor och annat men vilka av barnens smågrejer är viktiga? Vilka prylar är det som gör det hemtrevligt och som man gillar att ha runt sig? Vad passar ihop med alla de uddamöbler man har? Man vill ju inte att det ska se ännu mera tajkon ut....som en loppis!! Ja det är mycket att fundera på.

lördag 12 maj 2012

Barnvänliga chaufförer

Indierna tycker ofta mycket om barn.Det borde alla göra!
En morgon stod jag ute i vårt grovkök. När grannen har öppen sina garagedörrar ser jag in till deras trädgård där en norsk familj bor med två små barn. Den äldsta tjejen, hon är väl runt fem år, och hennes kompis lekte. De sprang omkring i princessklänningar och jagade chauffören. Plötsligt när jag tittar till står den långe, mörke chaffören med en sån där tubformad tvättkorg i nät över huvudet och tjejerna ropar till honom: We are Superman and we catch you!! Och så binder de honom med en kedja mellan armarna!
Härligt att han stod ut och lät sig bli fångad av de här två små princess-supermännen! Inte var dag man ser en man med en tvättkorg över huvudet!

fredag 11 maj 2012

Pink Elephant och Chickpet

Full vecka denna veckan. I går var jag och hjälpte till på Pink Elephant Sale som är en av OWC:s aktiviteter för att samla pengar till sina välgörenhetsprojekt. Vi var nog ett femtiotal tjejer i röda pikétröjor som stod och sålde skänkta kläder och husgeråd för en billig peng. Första timmen fick bara dem som fått en inbjudan eller själva hade owc medlemsskap. Det var främst chaufförer och maider. Sedan släpptes alla in. Med detta upplägg blev det inte så hysteriskt som det blivit andra år. De flesta sakerna kostade 100 rs dvs ca 13 kr. Vi fick in 1.7 lakh vilket är nästan 22 000 kr och det är jättemycket pengar här att kunna dela ut till de organisationer vi stödjer! Efter detta tog jag och en vän en välbehövlig lunch innan vi åkte hemåt igen.
I dag rullade bilen iväg igen, nu för att shoppa lite sånt som jag vill ha med hem till Sverige. Vi startade i det härligt indiska, svettiga, myllrande området Chickpet. Jag har lärt mig att hitta lite här nu men är grymt nöjd med att ha en karta i telefonen så att jag vet att jag hittar ut från alla små bakgator och gränder man kan hamna på. I går blev det först lite sarityger. De kanske inte blir till saris men kan användas till dukar eller annat. Måste bara ha lite olika tyger i olika härliga färger i mina lådor! Ett hål i väggen hade massor med tyger. Där gick en pojke med en mycket dammig trasa på en pinne som han slog på tygerna för att damma av dem. Konstigt nog är det ofta så att de ska damma och moppa precis där man står!!! Mig viftade han till i huvudet med den dammiga trasan och vännen M fick gå ut en stund då hon höll på att få ett astmaanfall pga damm och katthår! Där ute stod en tjur bland alla människorna på gatan så hon hade ingenstans att ta vägen där det var djurfritt!
Pärlor och pysselgrejer, indiska smycket i billig metall, en lång girland i papper och mycket mer kom jag hem med.  I den här affären köpte jag bommulsrep.


 Det var en liten affär som hade rep i alla färger och kvalitéer. Jag köpte en bunt som jag ska ha att göra revärer av när jag ska klä om min soffa. Jag har många planer. Undrar hur många jag lyckas genomföra...

onsdag 9 maj 2012

Tio tusen röda rosor...

Kanske lite överdrivet men nästan 60 stycker fick jag i en jättebukett i går av min älskling. 19 år har det gått sedan vi sa "ja" i kyrkan.

Att vi som är så unga kan ha varit gifta så länge, eller hur?!

Tiden går fort när man har kul heter det ju och även om vi inte alltid har kul så har vi det i alla fall bra tillsammans och då försvinner år efter år utan att man märker det.

Sommarskola i slummen

I går tillbringade jag hela dagen i en liten lokal jämte en stor soptipp i ett av Bangalores slummområden. Jag har hjälpt till med aktiviteter för barnen för att de inte bara ska driva omkring nu när de har sommarlov. Jag var här förra året också och det är verkligen en upplevelse. Det var ca 30 barn som gjorde djur av mallar som sedan klistrades på toarullar. De var först fullt sysselsatta med att färglägga mallarna. En liten tjej behövde väldigt mycket hjälp. Hon hade nog aldrig hållit i en sax. Hon kunde inte koordinera fingrarna utan behövde hålla i saxen med båda händerna för att lyckas med ett klipp. Man fick styra saxen och pappret för att hon inte skulle klippa rakt genom alla figurerna. Men hon verkade nöjd med sin fjäril när den väl var klar. Själv var jag så kletig av lim att jag knappt kunde få isär fingrarna.
Halva gruppen var sysselsatt utanför med att lära sig jonglera. Även där var det verkligen olika i vad de klarade och inte. Några kunde knappt kasta upp en boll och fånga den medan ett par i varje grupp lärde sig att hålla två eller tre bollar i luften. Jonglerbollarna hade de varit med och tillverkat av plastpåsar med en blandning av sand och sågspån som sedan träddes över med ett par lager med ballonger.
En väldigt konstig sak som hände (jag märkte det inte inne men fick det berättats av de som var ute) var att plötsligt kom någon och ställde upp ett bord utanför. Det plockades fram kanyler och plötsligt började de grabba tag i barnen och ge dem sprutor. De bara tog lite barn på måfå. Ingen frågade något om föräldrar eller vad de hette utan de bara gav dem ett stick. De fick ingen information om vad de fått men de kunde säkert inte föräldrarna läsa i alla fall då de ofta inte kan läsa och skriva. Det var rena kanyler som användes till varje barn men man blir ändå lite chockad. Chauffören berättade sedan att det stått i tidningen att de skulle ut och vaccinera mot hepatit B i slummen. På det här sättet blir ju i alla fall några vaccinerade men det känns ju helt tokigt.

Det var i alla fall en bra dag med massor av fina barn som klätt upp sig för att komma. Vissa med säkerhetsnålar som höll ihop de alldeles för stora klänningarna, men fina var de ändå med flätor och stora rosetter i håret. Jag tror ändå de fick en rolig dag med oss blekansikten.

Jongleringsgänget
Koncentrerade tjejer som får instruktion om vad de ska göra

söndag 6 maj 2012

Söndagens tidningsartiklar

Får hämta lite mer kaffe... Maken sover fortfarande. Han välte ner i sängen sent i går kväll efter en lyckad killkväll då vännen P firades av då han flyttar hem i juni. Sitter här och läser (eller försöker läsa) tidningen. Det är väldigt mycket för mig knepiga artiklar i den. Varje dag står det något om någon som har tagit emot mutor eller liknande trick. I dag läste jag först om hur de håller montessorikurser för föräldrar för att lära dem att barnens ständiga aktiviteter och upprepade övningar som att klättra upp och ner för ett trappsteg, tillhör deras sätt att lära sig att utveckla sin motorik. Oj oj oj, vet inte alla det redan känner man. Men antagligen inte för här bär man runt på sina barn och låter dem inte röra sig fritt. Så har de ofta sämre balans och koordination också.
Sedan hittade jag en artikel om att 600 lärare hävdade att de var döva för att slippa bli förflyttade från sin skola där de avslutat sin 5-åriga praktik, till en annan av distriktets skolor! Sicken grej!! De hade alla läkarintyg på att de hade mer än 40%ig hörselnedsättning och de föll då under en lag om att man inte behöver bli flyttad om man hade ett så stort handikapp. Av 900 lärare var 600 döva! De hade dock inte rapporterat några problem med undervisningen med tanke på sitt handikapp under de 5 praktikåren!! Ledningen har nu gått till polisen som utreder om intygen är falska och i så fall vilka rättsliga åtgärder som ska vidtas. Som svensk känner man bara att det här hade aldrig hänt hemma. Visst hör man om folk som fuskar på tentor och med betyg men inte skulle två tredjedelar av eleverna försöka sig på samma dåliga idé om att vara döva! Men här är det heller inte så stor grej att ljuga lite. Vi svenskar värderar ärlighet mycket högre än vad en indier gör. Här ljuger man hellre än att medge att man inte vet. Olika värderingar i olika delar av världen. Spännande och svårt att förstå. Men nyttigt och se att inte alla tycker som vi om man ska kunna samarbeta med andra länder.

Ändå inte så smart av de där lärarna måste jag säga....

Trött filmkväll

Söndag morgon. Sitter i nattlinnet på den skuggiga altanen och äter frukost. Det börjar bli svettigt även om det fläktar lite. Bara Jakob och hans kompis är vakna och spelar wii-spel för fullt. Stackars kompisen fick titta på film med mig igår då Jakob låg i soffan och sov. De ville se Sherlock Holmes och vi hade två skivor som Tomas köpt mycket billigt i något gatustånd i Kina eller Thailand. Den första var på spanska!!....dock med engelsk text. Den ratades och nästa sattes på. Den var på engelska men med kinesisk text! Det funkade bra för killarna men jag tycker det är lite svårt att höra allt så efter Jakob somnat började hans kompis förklara vad som hände för mig. Tänk att de där barnen är bättre än man själv är på engelska. Han är från Holland men har i och för sig alltid gått i engelskspråkig skola. Men ändå. När det var ca 15 minuter kvar av filmen så tog den slut... det blev bara helt svart!! Då blir man lite frustrerad! Man vill ju gärna se upplösningen! Vi spolade fram och tillbaka men slutet fanns inte med. Då bytte vi till den spanska som då visade sig ha engelskt tal mot slutet av filmen (dock i väldigt dålig kvalitet) men vi kunde i alla fall se upplösningen! Tur!! Sen fick vi ruska liv i Jakob som sömndrucket gick upp och lade sig i sin säng istället. Tur att kompisen verkade nöjd med att lägga sig och väldigt nöjd med att slippa följa med på föräldrarnas fest (I Holland firas drottningens födelsedag stort och det var visst i går) och i stället tillbringa kvällen hos oss.

fredag 4 maj 2012

Lite kort från semestern




En nyfiken tjej spanade in oss på tåget mellan Ooty och Coonoor.
 Lite för närgånget tyckte nog lille M.
Teodling i Ooty

Maja i förgrunden och Tomas i bakgrunden!


Efter brunch på Gardenia



torsdag 3 maj 2012

Vårtecken

Det är lite svårt att tänka sig att det är lite kyligt och vårigt i luften hemma när man går här och svettas i 37 gradig värme. Här känns det också extra varmt då det har regnat lite det sista så luftfuktigheten har gått upp och gör det klibbigt. (Det åskade och regnade förresten så mycket häromnatten att Oskars rum var halvvägs vattenfyllt och det gick åt 10 badhanddukar för att suga upp allt och ändå kramade jag nog ur en halv hink vatten ur dem innan vi beslutade oss för att låta handdukarna suga upp det de kunde och istället försöka somna om).
Vi gjorde ändå ett ryck på Valdborgsmässoafton att få till lite vårstämning. Det var tack vare vännen M som föreslog lite mingel med snittar och bubbel. Hon vet hur man får med mig för när det gäller mat så är jag snabb på att börja skapa i huvudet och det blev både snittar med laxröra, ägg och kaviar, brieost och räkcocktail. Lite söta fruktspett och chokladsnittar blev det också. Ett gäng trevliga människor och så gick några timmar fort. M lyckades tom få oss att sjunga "Vintern rasat". Mycket vackert! Barnen och maiden tittade förskräckt men vi sjöng för fulla muggar.

Vad vi hittade i grönsaksaffären som verkligen fick oss att känna våren nalkas var spröda, krispiga sparrisar! Ett jätteknippe. Mina kokades snabbt, vändes sedan i smör och serverades med riven parmesanost. Hade jag haft pinjenötter hade jag rostat dem och strött över. Hör ni vad gott det låter. MUMS!
Jag kunde inte låta bli att köpa mer så igår blev det vitlöksmarinerade räkor i wok med sparris, färsk spenat och morot. Även det väldig smaskigt!! Tur att jag fick lite rester så att jag nu får en god lunch!

Glad vår på er alla bloggläsare!

Golfpremiär

I tisdags var första dagen jag spelade golf sedan slutet av november. Har ju haft ont i min axel sedan dess och nu hållit på med olika träningsprogram för att stärka axlarna efter att kalciumet som bildats i en av mina senor i axeln verkar lösas upp och tas om hand om av kroppen. Det känns så härligt att kunna röra armen igen utan att ha ont och jag kände inget av axeln under hela golfrundan! Jag inser ju nu att jag har haft lite skruttiga axlar sista året för jag har behövt ta en värktablett varje gång jag har golfat. Jag läste på nätet att en sådan här kalcifikering gör mest ont när kroppen börjar lösa upp kristallerna så kanske var det det som hände i början av december. Jag har ju faktiskt varit lite öm även i höger axel, men man tror ju inte det är något allvarligt utan bara lite småkrämpor av att man är för svag.
Golfrundan gav inga toppenpoäng då jag var urusel på närspelet men fick faktiskt bra träffar på de flesta driverslagen och även de andra långa slagen. Jag får nog alltid låtsas att jag har lite ont i axlarna så jag tar det så lungt och fint!
Annars så var det lite frustrerande på banan. Det var väldigt mycket folk på banan då det var 1 Maj och helgdag. Vi var tre i vår boll, Tomas, P och jag men inte att de väldigt lååångsamspelande indierna före oss släppte igenom oss (det gjorde dock våra svenska vänner!). De var fyra stycken före oss som vi fick vänta på vid varje hål. Med ständiga missuppfattningar med våra tre caddies som inte kunde ett ord engelska blev det lite irriterat. Då Tomas caddy inte kunde ens siffrorna/klubborna på engelska och sedan tryckte ner alla klubborna i samma fack i bagen skickade han tillslut bort honom.
Andra hälften av banan lyckades vi bli av med de lånsamma framför oss då de tog en paus och vi kunde fortsätta i vår egen takt de sista 9 hålen.


Mycket vatten går åt då man spelar mitt på dagen i 35gradig värme (mätt i skuggan)! Duschen efteråt var underbar! Insåg på kvällen att vi missat och smörja vissa av de bakre kroppsdelarna. Här kommer bildbevis:
Snyggt rosa vader
Bonnabränna
En röd och en vit hand