...här i huset för nu är vi bara tre kvar. I går morses åkte Oskar på leadership camp. Han kommer inte hem förrän på lördag. Han var inte vidare glad över att åka men insåg att han var tvungen och såg nog också lite fram emot att få prova på lite aktiviteter som de varit för små för förra året. Han var väldigt sugen på paintball men även något slags klättertorn hägrade.
Sedan var det mormor och morfars tur, men de åkte inte förrän på kvällen. De vägde och testpackade för att få ner allt de köpt. Sedan tog vi sista pooldoppet och satt och lapade sol en timme. Nu börjar temperaturen gå uppåt här och det märktes idag på poolvattentemperaturen som nu var svalkande skön och inte iskall som förut. Jakob och mamma simmade ikapp och Jakob vann över mamma, kanske lite pga att hon skrattade samtidigt som hon simmade men även för att han blivit riktigt bra på att få kraft i sina simtag.
Sedan gick vi utanför grinden, ut på gatan till en liten hål-i-väggen-affär där de säljer pryttlar. Mamma ville köpa bindis med sig hem. En bindi är en klisterlapp ofta i rödbrun färg som kvinnorna här har som dekoration mellan ögonbrynen. Förr var en sådan ett tecken på att man var gift. Nu är de mera dekoration. Hon köpte också en festmodell i silverfärg med lite krummelurer. Man köper dem i ark för plötsligt så har man tappat dem och måste klistra på en ny. De har inget med kastsystem att göra som vi svenskar ofta felaktigt tror.
Efter det blev det trevlig fika hos familjen W som bjöd på jättegoda schackrutor som Nora bakat. Kvällen avslutades med en grillad oxfilé och pastasallad med basilikaolja. Det var en ledsen Jakob som gick till sängs. Han kunde inte förstå varför mormor och morfar inte kunde vara kvar längre. Varför kunde det inte fortsätta vara så härligt med så många man gillar i samma hus?! Många tårar, pussar och kramar blev det innan sänggång. Det är tur att det inte är så långt innan småkusinerna kommer och sedan är sommaren och hemresan till Sverige nära.
Ja vi har haft härliga veckor tillsammmans även detta året och är väldigt glada att ni ville komma och vara hos oss de här veckorna! Många fina minnen har vi fått! Hoppas nu flygresan gått bra hem. 
Oj, oj, du skriver så fint att nya tårar kommer. Det är en ynnest att få vara med er under så lång tid. Mycket tid till samtal med er alla, som vi lever länge på och många härliga upplevelser tillsammans att tänka på. Vi säger tack än en gång! Nu väntar vi bara på att få träffa familjen här hemma och lämna över alla inköp. Kram från mamma o pappa
SvaraRadera