Första sjukhusbesöket

Nu har mamma snart varit här i n hel vecka. Oj vad tiden går fort. Vet knappt vart dagarna har tagit vägen. Så är det här hela tiden. Alla saker tar sån tid att man inte har så mycket tid över till att bara sitta i solen. Det var mammas reflektion för någon dag sedan också. "Jag trodde du hade mycket tid över men det har du ju inte!" sade hon. Nä, det går i ett. Mycket tid går åt till läxläsning, så är det.

I dag har vi varit första gången på sjukhuset i närheten. Mamma har känt sig lite småförkyld sedan hon kom, men i morses så kände hon att det blivit sämre och ville få lite medicin för att inte behöva gå och vara hängig när hon är här och hälsar på. Vi åkte till kliniken som heter RxDx och det var väldigt tjusigt utanför med fontän och blomsterarrangemang. Vi skrev in oss och betalade den hutlösa summan av 250 rupies (ca 40 kr) där 100 rupies var i inskrivningsavgift och resten för läkarbesöket. Om hon måste dit igen kostar det bara 150 rupies dvs 20 kr! In till läkaren kom vi på ca 15 minuter. Han gjorde en undersökning med lite halvt ålderdomliga prylar (en blodtrycksmanchett i tyg har jag nog aldrig sett) men de verkade fungera och ut kom vi med order om att gå till deras apotek och hämta ut medicin.

Apoteket var inte som här att man köpte tabletterna i en ask med noggran etikett om dosering, innehåll, biverkningar mm utan kassörskan tog fram en sax och klippte av de antal tabletter från de olika arken som man behövde. Inget slöseri med tabletter här inte! Det blev en liten flaska med hostmedicin, en 5-dagarskur med antibiotika, tre avsvällande tabletter till kvällen och fem multivitamintabletter. Tur att vi var två som hörde när på dygnet de olika sorterna skulle tas. Mamma tog en antibiotikatablett och en vitamintablet och sedan blev de en tur i lite affärer för köp av böcker och frukt på hemvägen.

De andra dagarna brukar mamma få en svacka vid femtiden då hon tänker lite djupare, oftast i horizontalplan i soffan eller på något annat lämpligt ställe. I dag efter det två tabletterna, inföll denna stund redan vid halv tre, efter 10 minuter i solstolen. Plötsligt hittade jag henne i Jakobs säng och der stannade hon en bra stund.

Mamma är väldigt känslig för mediciner och vi får väl se hur morgondagen blir då hon tagit fler tabletter. Jag var rädd för alla "shots" som man får här när man går till doktorn och som verkar vara något slags uppåt-tjack, men mammas mediciner verkar ha motsatt verkan.