Besöksräknare

tisdag 31 maj 2011

En liten apa

Jag har skrivit innan om organisationen 3D som hjälper till i slummen. Jag försöker hjälpa dem genom att vara med och sy mönster av skänkta tyger och garner som sedan säljs och vinsten går till arbetet i slummen. Jag fick en hög med tyger och garnen och här är gårdagens skapelse. Den lilla apan ska pryda en badkasse som någon förhoppningsvis vill köpa!

fredag 27 maj 2011

Mufti day

I dag hade Jakob Muftiday igen. Jag har skrivit om det förr då de har de en gång i månaden. Mufitday betyder att de inte behöver ha uniform utan kan ha andra kläder ofta utifrån ett tema som har någon anknytning till den månad som varit. Denna månad har de hållit på med "natural resourses" naturtillgångar, och funderat på olika sätt att värna om sådant naturen erbjuder. Jakob har gjort en egen handlingsplan om hur man ska bevara djuren t ex genom att inte döda ödlor utan att bara hjälpa dem ut ut huset. Eller att man inte ska slänga skräp utomhus som sedan djuren kan fara illa av. Fyra snälla människor i vänskapskretsen fick arbeta med att följa hans plan i en vecka. Sedan har han sammanställt och utvärderat det.
I dag skulle de i alla fall klä sig med tanke på recycle(återvinning). Han fick ta lite second hand-kläder, kläder han ärvt av Oskar. Sedan ville han ju att vi skulle göra någon slags hatt. Vi vek ock klistrade och fick ihop två hattar. Han valde att ha min återvinningskeps. Själv gjorde han en vikt pappershatt så som man viker en pappersbåt men han blev inte helt nöjd, men kompisen E tog glatt på sig den i morses så båda blev använda!

torsdag 26 maj 2011

Blogg-bryt

Jag blir helt tokig på blogger. Jag har internetsignal så att jag till och med kan titta på vissa TV-program och jag har inga större problem att öppna andra internetsidor men min och andras bloggar som använder blogger går inte att öppna. Sån tur är kan jag gå in på min redigeringssida och skriva inlägg, läsa era kommentarer och läsa andras bloggar men jag kan inte skriva kommentarer på min eller andras bloggar. Trökigt!!!

Sista veckan har varit fullt upp med fixande inför hemresan. Har även sytt lite grejer som ska säljas för slum-projektet jag besökte för ett tag sedan. Sedan har det blivit en tur till golfbanan. Den turen började med regn och åska och slutade med att en kobra kröp över banan på näst sista hålet. Läskigt tänker ni, men det var inte så dramatiskt. Den kröp snabbt över banan och upp vid en sten. Jag hade aldrig sett den om inte en av caddisarna pekade på den. Men visst tittar man efter ormar när man är ute bland träden och letar efter sin boll - vilket jag gör ibland... Innan sköt jag bollarna ganska rakt men nu säger Tomas att jag "slaisar" ??? Hur kan jag göra något jag inte ens vet vad det är?! Får väl ta en lektion till.. Men det är trevligt ändå att traska omkring där på banan och prata lite med de andra golftjejerna. Jag får ge det en chans.

tisdag 24 maj 2011

Nya bilder

Vill ni se några fler bilder från vår tripp till Dehli-Agra-Jaipur så finns de till höger. Även diverse bilder kommer om Tomas lyckas publicera dem.

måndag 23 maj 2011

Marknad

I torsdags var vi runt lite i stan bl a på en hantverksmässa. Det var mycket sådana saker man hittar på marknader i detta land men jämte alla smycken och dukar hittade jag en stenhuggare som hade mortlar. Efter lite köpslående fick jag ner priset fr 500 till 350 rs. Morteln var i vit marmor och den blir en bra ersättning mot den lilla i keramik som står i skåpet. Min drö är ämdå en riktigt stor och fin mortel, kanske i mörkare sten,som man kan ha stående framme på köksbänken.


Vi hittade också ett stånd där en konstnär sålde sina verk. De var jättefina och målade som många konstnärer gör här med mycket symbolism och rena, oblanda färger, mycket detaljer men ändå blir intrycket lite naivistiskt vilket jag tycker är charmigt. Nu ska den bara lämnas in för inramning.

Magknip gånger två

I dag är det måndag och jag trodde det skulle vara tomt här hemma men när barnen skulle iväg till skolan så mådde de inte bra. Först ut var Jakob som sa att han hade ont i magen. Jag trodde verkligen det berodde på att han var hungrig då han inte åt någon kvällsmat igår utan låg och sov på mattan och var omöjlig att väcka. Han fick gå direkt upp i sängen. Kanske var det tvärt om att han somnade för att han inte var helt bra.
Men det magonda försvann inte efter frukost.
Sedan började även Oskar klaga på magont. Han har dessutom jätteont i munnen för i lördags fick han en tandställning även i undergommen så nu har han dubbel räls. Hans tänder i överkäken har rättat till sig riktigt fint redan så hans tänder kanske är lättflyttade, eller så har de dragit åt ställningen ordentligt för han har rejält ont. Jag tror ändå skolan hade varit bra distraktion för att glömma smärtan men nu är alltså även han hemma.
Om man ska prata om krämpor så kan jag nämna att även ett av mina gamla problem krånglar lite och det är min nacke som är stel och gör ont. Jag ska ta det lugnt i några dagar och äta antiinflammatorisk medicin så ger det nog med sig.
Nej nu är det dags för morgonkaffe. I morgon ska vi vara på benen igen!

torsdag 19 maj 2011

Lånad charm

Klockan fem igår kom minstingen i fam W. Vi skulle barnvakta honom då resten av familjen skulle till tandläkaren (förutom pappa W som är i Sverige). Lille A är dryga året och allas vår favoritbebis. Frågan är vem han tror att vi är för vi ses nästan dagligen men bor ju inte i hans hus. Vi räknas väl i samma klass som fam W:s maid och chaufför som han ju också är väldigt van vid. Det är ändå en härlig känsla när man märker att en sådan liten person går omkring i ens hem och verkar nöjd och trygg i ens närhet och domderar med ens barn som om de vore hans egna syskon.
Det är något magiskt med små barn. Man kan sitta och titta på dem i flera timmar. Bara den otroliga beslutsamhet som lille A utstrålade när han plockade bollar från en hink till en annan, som om det vore det viktigaste i världen. Eller den stora koncentration han använde när han stod på studsmattan och försöker niga och gå upp på tå för att härmas och försöka komma på hur man skulle göra för att få till ett hopp.

Han inser väl hur mycket makt han har den lille krabaten för när vi satte oss för att äta så tog han beslutsamt de två skedar jag lagt fram (en som han kunde få hålla i och en till mig att mata honom med). När jag sedan försökte dela hans mat med kniv och gaffel slet han dem mycket beslutsamt och med en allvarlig blick som sa "SLÄPP" och försökte sedan i säkert 20 minuter att få på mat på sked och gaffel och sedan föra dem till munnen. Vi andra bara satt och iaktog honom. Några skedar fick jag mata men sedan knep han ihop sin lilla mun och visade att han bara tänkte äta om han gjorde det själv. Han var väldigt underhållande då kycklingbitar hoppade och riset mest hamnade på hans mage när han vände varje sked uppochner när han nådde munnen. Fascinerande vad varje inlärd vardagshandling behövt mycket träning för att fungera automatiskt. Man slås även av hur snabbt man glömmer varför man inte ska ha matta under köksbordet - speciellt när man är i ett land där den kladdiga födan ris ofta används!!!


Finns det något mer bedårande än en liten parvel som står och dansar med teletubbisarna på tvn? Vilken ynnest det är att få vara med om den här tiden igen fastän man inte själv är mamma till det lilla undret. Att få låna ett sånt här litet charmtroll är verkligen en lycka!

måndag 16 maj 2011

Mangoprovning



Nu är det verkligen mangosäsong här, även om inte grannens träd är helt moget ännu. Jag ägnar mig åt att smaka mig igenom sortimentet. Har faktiskt även pallat ett av grannens frukter som man nådde om man använde en pinne från vår balkong. Den var grön och stenhård men ligger nu i fönstret för att mogna.
Indien är överlägset största producenten av mangos och producerar ca 14 miljoner ton! Ändå står Indien bara för ca 1% av den internationella handeln av mangos så indierna är duktiga på att äta frukterna själva.



En del mangos är nästan helt runda som bocciaklot medan andra är så långsmala att de liknar tjocka bananer. En av mina favoriter från förra året: Banganapalli, är väldigt god med både sötma och syra och inte så trådig kärna (vilket gör att man kan bita av det sista på kärnan utan att få tänderna fulla av trådar! Tyvärr kan jag ändå inte låta bli att bita på kärnan, trots fiberrikt kött, vilket gör att jag måste ha tandtråd i närheten när jag äter mango).
Här kommer utvärderingen:
Mallika. Djup orange i färgen på köttet. Söt, aprikosaktig i smaken. Lite trådig, mera som en väl mogen persika i köttet. Makens favorit (Såklart! Sockergrisen!)
Himayat. Ljusgulgrön i fruktköttet. Söt men ändå med en liten syrlighet. Ej trådig alls vilket gjorde kärn-gnagandet till en fröjd! Min favorit!
Sugar Baby. Innehållet var ljusgulgrönt och mycket trådigt. Mest syra med liten sötma. (Maken skrynklade ihop munnen och såg precis ut som svärfar när man lurar i honom en jungelvrål!) Svårt att skära köttet från kärnan. Man vågade inte ens gnaga på kärnan för då hade man fått som stora fibertussar mellan tänderna, utan man fick stoppa den hel i munnen och suga bort saften. Jag undrar om den används till annat än att ätas rå?
Är det någon av mina indienvänner som har en annan favorit? Skriv en kommenar och berätta!

Trädgårdens frukter

Fy vad blogger har krånglat för mig det sista. Redigeringsläge funkar inte alls från min bärbara vilket gör det trögare att skriva inlägg om man måste sätta sig inne vid den fasta datorn. Här kommer ändå lite bilder från trädgården. Det är sommar här och frukterna hänger på grenarna och väntar på att mogna. Speciellt mangon tycker jag är festlig. Den ser så tung ut och ser ut att hänga i en så tunn liten tråd.




Utsikten från köksfönstret är ut mot detta lilla träd som jag plötsligt såg hade små runda frukter. Det var ett limeträd!


Från mitt sovrumsfönster kan jag titta in på grannens bananträd som har en omogen bananstock full med gröna bananer.

onsdag 11 maj 2011

Oskar har klippt sig!!



Nybroderat



Här ska ni få se vad jag har gjort idag! Broderat ett "om" märke på en tygbit som så småningom ska bli en väska. Jag var med för första gången i en grupp som jobbar med att samla in pengar till det projektet som jag besökte i slummen för några veckorsedan. Gruppen träffas väldigt nära där jag bor och då får man ta med sig broderi som man kan sitta hemma och pyssla med. Det var riktigt kul för man kunde bestämma mönster själv och sedan välja tyger och broderigarn. Jag fick efteråt åka och köpa en broderiram att spänna upp det på. Köpte också sex trådrullar och tre nålar och det hela kostade 64 rupie (ca 10 kr - otroligt lite!).

Vet ni förresten vad "om" eller "aum" som man egentligen skriver det, är? Det är det heligaste i den hinduistiska religionen. Varje bön börjar med detta tecken. Det symboliserar världssjälen, Brahman, treenigheten i hinduismen. (har jag nu läst mig till på olika källor på nätet). Fint blev det i alla fall i blått garn på rostbrunt tyg! Det blåa blommiga tyget ska användas som dekorationsband på väskan. Fler väskor ska bli till så småningom.

måndag 9 maj 2011

Bröllopsdag med söndagsbrunch



Jag tycker inte att det var längesedan jag skrev om vår förra bröllopsdag med middag på restaurangen Shiro. Att det redan har gått ytterliggare ett år?! Och att det har gått 18 årsedan vi gifte oss. Under den tiden kan ju en människa födas och hinna bli myndig och ta körkort! Konstigt ändå att man inte känner sig så gammal som man förstår att man är. Visst ser man att barnen som växer så det knakar och att åren går, men när man sedan tänker på varandra och alla fina stunder man haft ihop så går åren ihop och vissa minnen känns som igår. Kanske inte just precis bröllopet, för det var ett tag sedan, men minnen från midsommrar och jular och från härliga semestrar kan man ha klara minnesbilder från.



I går fick jag rosor på sängen som min gullige maken köpt efter sin cykelträning i ottan. Att gå upp vid nio passar mig mycket bättre än att gå upp klockan sju!



Dagens brunch intogs på Olive Beach som verkligen är en mysig restaurang. Golvet är täckt med små vita stenar och här och var finns små dammar. Färgerna är medelhavsinspirarade med mycket vitt men med färgklickar i blå-turkos-grönt. Goda ostron har de och förödande chokladmartinis. De sistnämnda är mycket bättre än vilken efterrätt som helst! Iskalla och med lite kaffechokladsmak!!! Mums. Ger dock en viss trötthet i kroppen efteråt och i dag på mitt första yogapass, och power yoga dessutom, kändes det som om det var den där martinin som fick mig att stå och darra när jag skulle balansera som en trana på ett ben med armarna upp i luften. Men nu på kvällen har jag mest ont i nacke och skuldror och det beror inte på martinin utan på träningsvärk. Så slår verkligheten en i huvudet igen med att man inte är 20 år längre utan får lite ont här och var i kroppen när man gör något nytt. Men jag tror ändå att man med åren har hittat sig själv och är tryggare som person och som par, än man var för 18 årsedan, när man gifte sig. Då får man stå ut med lite nackont. Det finns ju ibumetin även här i Indien!

lördag 7 maj 2011

Klarar jag trycket?

När jag skulle ner och värma lite lunch idag till mig och Jakob så fanns det naturligtvis ingen ström i huset. Då vi bara hade olika rester som totalt hade krävt 4-5 kastruller för att värma, fick jag syn på mitt senaste inköp: en tryckkokare! Jag köpte den för flera dagar sedan men har inte använt den ännu då den saknade instruktionsbok - så klart!!! Naturligtvis var jag tvungen att åka en gång till till affären och få en. (Jag tänkte ändå så långt att jag kollade efter en manual i kartongen innan jag skulle betala, lite har man ju lärt sig, men det som jag trodde var en manual visade sig vara en bok om var i Indien som man kunde lämna in kastrullen på service.)

Rostfri, inte aluminium. Bara ca 500 skr


Mamma har haft en tryckkokare som hon någon gång emellanåt plockade fram när hon skulle koka grytor. Jag kommer ihåg att det var lite farligt med den där ångan men ändå lite häftigt när kastrullen visslade och pyste.

Här i Indien finns minst en tryckkokare i varje hem. Jag antar att det är ett sätt att spara gas/ström då den kräver kort koktid, men också ett sätt att laga sega hönor och getter med möraste resultat.



Man skulle visst provköra den med bara vatten men jag slängde i lite kycklingbitar, lök, basilika, portvin och chilisås och efter sex pirriga minuter då den fräst och pyst, så fick jag faktiskt fram riktigt god söt-stark kyckling! Efter lite avkylning så vågade jag öppna locket. Jag var lite skraj då vännen L lyckats pricka taket med sina kokta potatisar som hon öppnade lite tidigt. Potatis är nog annars perfekt att koka i tryckkokare då potatisen här kan ta uppemot 40 minuter ibland. Det får jag testa nästa gång!

Nästa skolkort



Snille nummer två! Det äldre av våra godingar! Han valde det kort där hans gips på vänster hand syntes minst (han ville inte välja något kort egentligen men vi tyckte de ändå är lite kul minnen)!

torsdag 5 maj 2011

Vårt yngsta snille!

Visst ser han väldigt beläst ut, vår fina lille Jakob!




onsdag 4 maj 2011

Högsta instans

Den lille trädgårdsmästaren ringde på precis och sa: Ma'm, sir told me to put new grass in the garden, is that okay? Härligt med någon som förstått vem som bestämmer här i huset! Jag gav honom tillåtelse att sätta nytt gräs och då såg han så glad ut och sa att han skulle göra det i morgon!

måndag 2 maj 2011

Lite smått & gott

Usch jag är lite dålig på att skriva blogginlägg just nu. Egentligen händer det ju säkert massor med saker som jag skulle kunna skriva om här men lusten har saknats. Helgen har i alla fall varit full med läxor men hela familjen hann också med några timmar på drivingrangen i lördags morses. Tomas kom hem från Kina i fredags kväll så helgen har gått åt mycket till att bara vara här hemma. Oskar har knåpat med en modell på ett kärnkraftverk och Jakob har gjort en poster med en tidlinje om Alexander Graham Bells liv (det var han med telefonen för er som inte helt kom ihåg hans uppfinning). En kopp kaffe hann vi med hemma hos Jakobs kompis W och då bestämde vi också att Jakob skulle komma till W på tisdag för då har de en art-teacher som kommer och lär ut teckning/målning. Jakob gillar ju att måla så jag tror att han kan uppskatta detta.
Tomas var ute med cykelgänget i söndag morses - ett gäng killar som cyklar en längre sträcka ute på landsbygden här. Han lyckades cykla i över tre mil och hade bara blivit jagad av vildhundar en gång. Det känns lite läskigt med de där hundarna. Vi tänkte först att en visselpipa skulle vara bra att ha med för att skrämma bort dem men i ärlighetens namn vet jag inte om de reagerar på det. Här tutar ju bilarna som galningar så de är väl vana vid olika signalljud. En kille hade sparkat till mot en hund som anföll och då backade den men jag tror att en sån där visselpipa som avger ett väldigt högfrekvent ljud kunde vara något. I alla fall om den funkar så att det blir obehagligt starkt i deras öron. De är inte att leka med, de där hundarna som drar omkring i flockar. På kvällen får chauffören sitta med fötterna upp på motorn på motorcykeln för att de inte ska bita honom i benen. Läste i tidningen för ett halvårsedan om ett gäng hundar som dragit ut en bebis från ett hus och dödat den. Det är inte riktigt så man tänker om hundar när man är i Sverige!
Något som är trevligare att skriva om är ju om bröllopet i fredags! Ni såg väl det? Will&Kates bröllop! Vi var ett gäng tjejer som ordnat fin lunch med plockmat och sedan satt och tittade på bröllopet hela eftermiddagen. Inte konstigt att vi på fem personer gjorde åt fem flaskor bubbel då vi satt där i åtta timmar! Vilken vacker brud Kate var och vilka roliga hattar man kunde hitta bland gästerna. En del var som konstverk medan andra mer liknade paraboler. Dock tycker jag att vigseln kunde varit lite mer personlig och med lite annan sång än bara psalmer och gosskör. Tacka vet jag Björn Skifs och Agnes på Viktoria och Daniels bröllop! Eller Pernilla Frantzich på vårt! Det är längesedan nu - 18 år på söndag! Tiden går!! Nu är det sängdags. God natt!