Färdigpackade!

Nu står väskorna packade och vi väntar på att det ska bli dags att åka till flygplatsen. Det känns som jag är på flygplatsen varje vecka just nu. Den här gången är det Sverige som är målet. Stackars Tomas mage är inte helt i balans så vi får se om det blir en spännande flygresa för hans del. Hoppas det stannar vid magknip.

Orsaken till Sverigeresan är tung då vi ska hem för att begrava svärfar. Samtidigt känns det skönt att äntligen komma hem till svågerns familj och dela våra känslor med dem. Jag vet att det kommer att bli en tung vecka men jag hoppas att det blir ett fint avsked som speglar den snälla och godhjärtade man svärfar var.

Jag vet inte hur mycket jag kommer att klara av att skriva under veckan, vi får se. Snart åker vi.

Golfproffs? Snarare golfkass!

Det här med golf är inte så lätt! Har nu försökt mig på det mer regelbundet i ett halvår och varit ute och spelat i princip en gång i veckan sedan sommarlovet. Det ser så himla lätt ut för de som kan. De bara skickar iväg bollen med en enkel rörelse, knappt med någon ansträngning alla. Jag måste tänka på allt: hur jag håller i klubban, hur jag står med fötterna, hur jag vrider på mig, att jag måste hålla kvar blicken på bollen och inte resa mig upp... Sedan ska man svinga ner armarna, få kraft men ändå göra det sakta så kroppen hinner med. Man ska lyckas träffa bollen och sedan fortsätta med klubban och rottera fram kroppen på rätt sätt. Minsta lilla fel gör att bollen åker lite fel och hamnar i det högre, mycket mer svårspelade gräset. Eller bland träden. Då får man vara försiktig så man inte slår av klubban. Jag var inte det och klubban gick av när jag slog den mot ett träd! Så ska man inte göra. Sen har man lite mera kuperad terräng där bollen också kan hamna. Där kan det finnas ormar (dit får jag inte gå för Lena). Men ändå tycker jag faktiskt att det är kul och jag hoppas på att träning ger färdighet. Just nu känns det som att jag ligger på samma nivå som jag gjort länge men hoppas att det regelbundna spelandet ändå ger kroppen ett muskelminne om hur det ska kännas. Jag vet ju från mitt jobb hur lång tid det tar att automatisera en rörelse så det är bara att fortsätta och se på de bra slag man gör. Inte blir det något golfproffs av mig (det är Tomas dröm att jag ska försörja honom på golf!!!!) men jag kanske kan harva runt lika bra som andra fritidsspelare.

Min omskaftade klubba, röd och hel.

Nytt pass!

I går var en lång dag för mig. Den startade vid fyra då jag var tvungen att gå upp för att flyga klockan 7 till Chennai där mitt pass låg på svenska konsulatet och väntade på mig. Tur att man har en viss flygvana och en viss indienvana för annars kanske jag skulle tyckt det var lite läskigt att åka själv men nu kände jag att allt skulle gå bra. Sån tur var hade Tomas fixat en bil åt mig och även om den var pytteliten och jag fick sitta på handdukar då antagligen sätet var så smutsigt, var chauffören trevlig och hjälpsam. Han kunde inte så jättemycket engelska men förstod min plan och vinglade lite med huvudet som tecken på att han förstått.

Då jag var så tidigt och hade nästan två timmar att slå ihjäl så ville jag åka till en "Coffee Day" för att få mig en kopp kaffe och lite frukost. Jag trodde sånna där coffee-shops hade uppet hela dygnet men inte i Chennai i alla fall. Vi letade och letade. Tillslut stannade han vid en väldigt indisk restaurant och sa att här har de kaffe, ma'm! A verrry goood restaurant! Ja det var inte annat att göra än att gå in och ta något från menyn. Det fick bli en butter dosa (en slags pannkaka som är gjord på majsmjöl så den är frasig i konsistensen). Till den serverades tre röror: en cocos chutney, en chilliröra och lite blaskig sambar (en väldigt vattnig tomatsås med tydlig smak av curryleaves vilket jag tycker smakar lite unket!). Inga bestick får man utan man river av en pannkaksbit och doppar i rörorna. Faktiskt så visade sig dosan vara jättegod om än väldigt smörig(nästa gång tar jag en minre fet) och rörorna var inte alls så starka utan milda i smaken. Ihop med juice, kaffe och en fruktsallad var jag riktigt stoppmätt men hade då lyckats fördriva en timme i restaurangen vilket nog var rekord för här var servicen effektiv och folket var där för att äta frukost innan jobbet.

Konsulatet öppnade lite senare och där låg mitt pass!! Härligt. Mission succeded! Vad hittar man nu på i Chennai, en varm och smutsig stad på östkusten? Ingen aning! Chauffören ville köra mig till en affär med turistgrejer men jag vägrade. Jag valde ut två shoppingmalls som jag verkligen fick gå långsamt igenom för att fördriva tiden innan jag skulle hem igen. Det första stället var nybyggt och hade AC (skulle stannat här hela tiden om jag vetat hur det nadra stället såg ut!) medan det andra var riktigt ruffigt, indiskt dammigt (de går ständigt och dammar i affärena här) med tråkiga affärer med dåligt sydda indiskt smaklösa plagg. De älskar krusiduller här och syr gärna på lite för många märken, applikationer och tryck för min smak. Åt lite lunch fastän butterdosan låg som en mättande klump i magen och åkte sedan till flygplatsen igen och läste en bok i väntan på att planet skulle borda. Landade i ett svalt Bangalore och det var skönt att sätta sig i bilen hem. En riktigt lång dag hade det varit men passet ligger nu tryggt i min väska, redo för resan till Sverige på fredag.

Packåsnor

Kunde inte låta bli att ta ett kort på barnen idag när de skulle gå till bussen. Väskorna var proppfulla med böcker, datorer och vattenflaskor. Jakob började med att ta sin ryggsäck på ryggen men när jag försökte hänga på gitarrväskan utanpå (som dessutom även innehåller ett tennisrack) så välte han nästan och fick ta ryggsäcken på magen. Oskar har fotbollsskor och benskydd i en extraväska. Tur att det bara är måndagar som är så "tunga"!

Försenad middag

Jag tycker det är roligt att laga mat! Inte vardagsmat men lite festligare mat som man kan sitta länge och njuta av. I går så kom vi på att vi skulle bjuda hem familjen B. Det var längesedan vi såg dem så det kändes kul. Vi skulle inte göra det krångligt utan bara laga något enkelt.
Först skulle schemat för dagens logistik och bilens rutt lagts upp: först skulle maken in till stan och hämta skjortor han sytt upp, sedan skulle Jakobs läxa vara klar så han kunde åka till kompisen där han skulle sova över, sedan skulle det handlas både mat, dricka och blommor vilket inte görs på samma ställe. Efter det skulle maten lagas och gästerna komma klockan sex. När jag till slut handlat blommor och tittade på klockan var hon fem!!! Oj då! Väldigt mycket för att hinna laga maten och vara färdig till sex. Till råga på allt hade det kommit en lapp vid två om att vattnet skulle stängas av mellan 15 och 21! Perfekt att vara utan vatten när man ska ha gäster! Hinkar hälldes upp med filtrerat och ofiltrerat vatten för att kunna klara av matlagningen.
Laga nu något enkelt sa maken (som alltid!). Jag gillar inte att laga något enkelt , eller kanske tänkte jag att det nog skulle vara ganska enkelt om jag bara börjat i tid, men det gjorde jag ju inte. På menyn stod grillade lammracks med rödvinssås, ungsrostade tomater och getostlasagne med spenat och soltorkade tomater. Det är ju bra för då kan man förbereda både lasagnen, vinsåsen och bryna köttet som sedan får gå klart i ugnen. Om man bara hade haft tid att förbereda, ja!
Efterrätter är lite knepigt att förplanera här i Indien. Man vill inte laga något med råa ägg som typ chokladmousse och man vet inte om man hittar varken färsk grädde eller vaniljglass så man får vara flexibel i tanken i affären. Hittade päron och kom på att jag läst om portvinskokta päron till glass. Bestämde mig för det när jag faktiskt hittade glass.
Det kändes som "Masterchef Australia" i vårt kök lite efter fem. Maken och jag multitaskade, hackade och kokade för brinnande livet. Vi fick ändå ringa fam B och be dem komma en halvtimme senare och då var päronen, vinsåsen och den vita såsten till lasagnen kokt men inget kött var grillat och lasagneplattorna var bara en deg. Ja, det var kanske inte så smart att göra egen pasta när man hade så lite tid men jag räknade med att den beställda pastamaskinen hade kommit (det hade den inte!) så det var bara att kavla. Jag kavlade medan gästerna sällskapade mig med drink i köket. Vad händer då?! Jo strömmen går!!! Här föll min planering helt! Vad göra?! Det blev till att skära till bandpasta och röra ihop spenat, tomat och vitssås med den kokta pastan som en stor pastaröra. Maken fixade lammet på grillen och 1,5 timme senare lyckades vi få maten på bordet. Tur att vi hade snacks för annars hade de små barnen hungrat ihjäl!
Maten blev god men jag var inte nöjd med att den dröjt så länge. Efterrätten blev sådär. Indiskt portvin har inte den rätta djupa smaken. Hittade ett konstigt sött vin som hette Goana's wine och som verkade vara lite rödfärgad söt sprit som vi provade till efterrätten då de sa i butiken att det var nästan som portvin - inte! Lite blaskigt och sött. Vad kan man väl mer vänta sig för 85 rupies (ca 12 kr)! Det blev en improviserad middag men vi hade ändå mysigt och nästa gång ska jag börja lite tidigare.

Kyrkbygge

Denna vecka har bara varit, läxor, läxor och åter läxor.

Jakob har haft ett projekt där han skulle beskriva något från fem olika antika samhällen, som uppfanns då och som vi kan se ännu idag. Sedan har han (och jag) försökt hitta lättförståelig information på nätet om pyramiderna, kompassen, akvedukter, tegelstenar och olympiska spelen. Det har varit mycket frustration och det ter sig ofta i tårar, arga tjut och språngmarcher för att det är så mycket spring i benen när man ska sitta stilla!

Oskar har haft massa olika läxor och har arbetat ikapp sig då han missat skolan mycket sista veckorna för att han varit sjuk och ledsen. Vissa av hans läxor är helt adekvata men vissa kan man undra över. Hans sista engelskaprojekt (alltså språket engelska) har bestått i att han skulle forska om den elisabetanska eran. Det är väl okay men sedan skulle de också göra en modell på en engelsk kyrka! Det tycker jag inte är "engelska" snarare "art"! När vi försökte hitta en kyrka från den här tiden visade det sig att det inte byggdes några kyrkor då för de som byggdes tidsperioden innan var så bra byggda att de användes så modellen visar ju inte ens arkitekturen under denna era utan eran innan?!! Dock var ju projektet "bygga en kyrka" ett kul projekt för mamma Åsa! Jag ägnade två kvällar åt att rita ut delar till en 3D modell som vi sedan ritade mönster på och satte ihop. Den blev kanske inte helt rak men jag tyckte vi lyckades ganska bra ändå!! Visst borde han få bra betyg på den eller vad tycker ni?!

Salisbury Cathedral

Tummarna funkade!

Passet är i Dehli! Nu ska det bara till Chennai och så ska jag dit också... Kanske på måndag.

Vad finns det mer att göra i Chennai?!!

Håll tummarna!

Det här passeländet fortsätter då vi ju måste hem till Sverige för att gå på begravning och då behöver man ett pass! Har ringt till ambassaden i Dehli som säger att passet kan komma i dag. De får bara post från Sverige en gång i veckan så är det inte med i dag så kommer det först nästa onsdag! Det är inte bra för vi åker sent på fredag och då måste jag på något sätt hinna upp till Dehli på torsdagen för att hämta det vilket är en ca 3,5 timme lång flygresa enkel väg... Inte kul. Jag ringde därför till AB Svensk Pass som göra passen och de sa att mitt pass redan gått till UD varifrån post till ambassaderna skickas. De skickar bara post en gång i veckan hit, varje måndag. Då är frågan: hinner påsten som skickas på måndagar hit på två dagar eller är det 9 dagar som gäller för postgången?!!

Om det kommer idag så kan passet skickas vidare till konsulatet i Chennai vilket bara är en timme flygresa härifrån, alltså en kortare och billigare resa. En del har även på något konstigt sätt lyckats få passen skickade hem till sig med kurir.... Det hade varit perfekt. Undrar hur man bäst övertalar dem att göra det.... Får väl ge det ett försök men annars så hoppas jag på den lite kortare resan till Chennai i nästa vecka.

I eftermiddag ska jag ringa konsulatet och se om passet kommit. Håll tummarna för mig att posten funkat denna gången!!!

Tunga besked

Nu har det gått en vecka sedan det där samtalet. Ett sånt samtal som man inte vill ha, som man bävar över hela livet....som ändå kommer en dag.

Svärfar hade gått bort...stilla bara somnat in när han låg och vilade. Utan förvarning.

Tårar....saknad.....

svårgreppbart här på andra sidan jorden

Men ändå så brutalt överväldigande. Som det faktum är att man aldrig mer ska träffa någon som man håller av och som alltid funnits.

Saknaden kommer i vågor. Ledsen make. Planering man inte vill göra men måste. Värmande samtal från svågerfamiljen.

Många fina samtal från släkt och vänner. Mängder med vackra blommor.

Omtänksamma, genomsnälla svärfar. Vi saknar dig.

Tjejhelg i Abu Dhabi

Oj, oj, oj!!! Vilken toppenhelg jag har haft. Vad annat kan det bli när man åker på semester med två fina vänner! Det har varit en helg med många skratt. Det är klart, jag skrattade inte så mycket när passtjänstemannen i Abu Dhabi öppnade mitt pass väldigt hårdhänt och bröt av sidan med mitt kort, sånär som på en centimeter! Blev jätteorolig hur jag skulle göra nu. Sån himla tur att Abu Dhabi är Förenade Arabemiratens huvudstad och då har en svensk ambassadoch att detta muslimska land firar helg på fredagar och lördagar och jobbar som vanligt på söndagar. Smsade Tomas som ringde svenska ambassaden i Dehli och i Abu Dhabi som båda rekommenderade mig att skaffa ett nytt tillfälligt pass och även ett nytt vanligt pass. En tid

bokade han också, min underbara make, så att jag kunde komma innan kontoret öppnade på
söndag. Sedan kunde jag slappna av och njuta av semestern.

Flyget till Abu Dhabi gick en bedrövlig tid, kl 4.45 på natten så det blev inte mycket sömn. Därför började vi med att sova ett par timmar på hotellet och sedan gå och äta en ljuvlig japansk lunch med sushi, tempuralagade grönsaker, nudelsoppa med räkor, mums, mycket gott!!
Efter det var vi redo för ökenjeepsafari. Jag trodde vi bara skulle bli körda i jeep ut till något beduintält i öknen men när chaufförerna började släppa ut luften i däcken förstod jag att körningen skulle bli lite tuffare än jag trott och när vi sedan började köra så var det som att åka Balder. Det kanske var att överdriva lite, men det var många gånger då vi körde rakt uppför en sandbacke för att sedan vända runt på toppen och halvglida i sidledd ner, då jag trodde att vi

skulle rulla runt med bilen! Såå häftigt!! Ute i öknen blev det sedan inhemsk mat - grillade spett

med hummus, taboulleh och andra läckerheter - och sedan magdans. Efter det så stupade vi trötta och nöjda isäng.

Chaufförerna luftar motorerna

Kanske inte ser så brant ut men det var det!

Abu Dhabi är lillebror till den mer storslagna staden Dubai men har ändå sin charm. Stadskärnan består av skyskrapor och staden har en enorm moské, The Sheikh Zayed Grand Mosque,började byggas för många årsedan men blev helt färdig för ca 3 årsedan. Vår lördag började med ett besök i moskén. Vi hade funderat väldigt över vad vi skulle ha på oss för att vara tillräckligt täckta för att få gå in i moskén. Det visade sig ha varit helt i onödan för alla kvinnor fick ta på sig svarta täckande klänningar och svarta huvuddukar. Lena lyckades se riktigt tjusig ut i sin klädnad medan jag mest kände mig som "döden" i nån gammal svartvit film. Fy vad trist att

alltid behöva gå klädd så här. Dock ser man i köpcentrumen att det sticker fram väldigt flotta

skor och kläder under det svarta.

Tre små gummor skulle gå en dag...

Moskén var helt otroligt vacker med material hämtade från hela världen. 40.000 böneutövare får plats här samtidigt och det stora bönerummet rymmer ca 7.000 män, för där fick inte kvinnorna be, de hade ett eget rum. Moskén var luftkonditionerad vilket var tur för utetemperaturen var över 40 grader. Vi fick en guidad visning på 40 minuter helt kostnadsfritt och även lånekläderna var kostnadsfria. Väldigt generöst.

Efter det utforskade vi olika affärscentrum. Härligt att se affärer med vanliga kläder. Handlade lite både på HM och Sara, bl a lite vinterkläder att ha i Sverige i jul och drack gott kaffe på

Starbucks!

Några kassar....

På kvällen åkte vi till det vackra hotellet Emirates Palace. Detta superlyxiga sju-stjärniga hotell är en av Abu Dhabis mest utmärkande landmärken. Vi åt en god libanesisk middag bestående av massa smårätter, väldigt trevligt med mycket skratta!

The Emirates Palace

bild lånad från: http://static1.travelandleisure.com/images/amexpub/0009/8352/tl500-a-africa-emirates-palace.jpg

Av en tillfällighet lyckade vi få syn på en nattklubb i vårt eget hotell så kvällen slutade med rumpskak på dansgolvet. Det var ingen trängsel på dansgolvet. Om inte vi varit där så hade det varit helt tomt! Men med sällskap från två svenskar, en pilot pch en flygvärdinna, så fick vi igång dansen lite. Efter att ha sett svartdrapperade kvinnor hela dagen så var här klädseln helt annorlunda: små fodralklänningar och vita stövlar. Konstigt att inte riktigt veta de sociala reglerna men vi gjorde oss nog inte bort

oss helt och om vi gjorde det så kommer vi aldrig mer se de här människorna! En hellyckad kväll blev det! (Vad stod det egentligen på lappen som L hade i bH:n?)

Söndagen började tidigt för mig. Lite sliten efter gårdagkvällen tog jag mig ändå upp lite efter sju för att ta mig till svenska ambassaden. Tur att man bor i indien och är van att prata engelska och van att ta sig runt för annars hade jag nog velat ha sällskap, men jag var faktiskt inte alls orolig. Mina kompisar var heller inte i ett skicka att ta med sig. Vet inte om de var Araken och de fria drinkarna eller bara utmattning men de låg där som klubbade sälar.

Tyvärr hade tjejen på ambassaden glömt säga till Tomas att jag behövde ta med foton så det

blev bara till att gå ut och leta fotografer. Väntade 30 min på att ett köpcentra skulle öppna för att konstatera att just fotografen öppnade först ytterligare en timme senare. Tog då en taxi till ett annat affärscentra där en liten indier kunde göra passfoton åt mig. Sedan taxi till ambassaden igen och fick ett tillfälligt pass gjort och en beställning på ett nytt pass som ska skickas till Dehli.

Halv elva var jag åter på hotellet och kunde avnjuta en jättefrukost som mina vänner plockat ihop åt mig. Därefter åkte vi till en souk som dock var mer som ett köpcentra än som marknadsgator. Inte alls som den souk tjejerna i "Sex and the City 2" besökte men så spelades ju inte den filmen in i Abu Dhabi egentligen. Därefter åkte vi till den helt nyöppnade Ferrari world på Yas Island, en 200.000 m2 inomhusnöjespark i en otroligt häftigt designad byggnad.

Ferrari World

Världens snabbaste åkande bergochdalbana var dock stängd så vi tittade mest på byggnaden och åkte sedan till IKEA där vi åt lunch och köpte lite smått som ballerinakex och jordgubbssylt.

Sedan började det dra ihop sig för hemfärd och vi åkte och hämtade våra väskor och tog oss till flygplatsen. Tur nog var det inga problem med det rosa passet och halv elva lyfte vi för att fyra timmar senare landa i Bangalore. Det tog fyra gubbar som skulle titta på mina pass men sedan fick jag komma genom passkontrollen och åka hem till familjen. Efter att ha skickat iväg barnen till skolan fick jag äntligen fyra timmars sömn i min egen sköna säng. Förutom pass-eländet har detta verkligen varit en härlig helgsemester!

En Abu Dhabier

Jag skriver frenetiskt på ett inlägg om helgen men det tar sin lilla tid med text och bilder. Under tiden ska ni få träffa en struts som jag såg under ett ökensafari. Jag tycker strutsar ser så komiska ut. Jättestora kroppar och pyttelitet huvud. Säger kanske något om deras intelligens men han ser lite allmänt tokig ut med de utpoppade ögonen på var sida om huvudet, men fina ögonfransar. En fin bild blev det i alla fall!!

På väg!

Nu lämnar jag Bangalore för en tjejhelg i Abu Dhabi! Jag hoppas det går bra för killarna där hemma då maken har feber och oskar har haft diarré och varit hemma två dagar från skolan. Vi ska i alla fall ha det riktigt trevligt! Tror inte jag varit iväg så här sedan jag var på tjejhelg i Tylösand när oskar var dryga året.
Ja nu är vi snart på flygplatsen och klockan är tre på natten. Lite trötta men glada. Ha en bra helg!

Orange County i Kabini

Tidigt i torsdags morgon packade vi ihop oss i bilen och gav oss av till Kabini. Alla var lediga för det var Ganeshas högtid och vi skippade skolan på fredagen och tog istället en minisemester med två övernattningar på ett riktigt fint ställe på gränsen till en nationalpark. Jag måste erkänna att jag stretat emot lite vad gäller att åka hit. Jag är inte jätteroad av att gå på djurparker även om jag tycker djur är faschinerande och vackra att titta på. Det ställe Tomas bodde på förra gången han var här bestod i hustält som jag inte tyckte lät alltför mysiga. Detta ställe hade väldigt fina "huts" med en egen jacuzzi i en liten innegård!

Trots att regnet kom och gick hade vi hade riktigt mysiga dagar och åkte både på jeep-safari i jungeln och båt-safari där vi såg djuren från floden. Vi hann också med att åka oxkärra, rida elefant och gå på en nature walk där väl meningen var att man skulle se mest fåglar (kl 7 på morgonen) men då vägarna var så leriga av allt regnande så gick vi omkring med paraplyer på hotellområdet istället - kanske inte riktigt så jungelaktigt!

Det var en mäktig upplevelse att se djuren i sitt rätta element. När man ser de stora elefanterna som kolosser, vanka fram i skogen och bryta av stora bambustammar och tugga i sig så blir man imponerad. Även alla rådjur som fanns överallt och alla vackra fåglar var härliga att se. Ett vildsvin är ett riktigt kraftpaket när det kommer rusande genom skogen!

Så nu är vi jättesugna på att ta en tur till hit i vår när det är riktigt varmt och djuren söker sig till vattnet. Då är floden här det elefantrikaste området vad gäller den asiatiska elefanten i hela världen. Det vore ju också häftigt att få se en leopard eller tiger!

Borås djurpark - släng dig i väggen!!!