Med ett stadigt tag med ena handen på hatten och den andra för att hålla ner den fladdriga kjolen, tog vi oss i blåsten in till hissen som ledde upp till V.I.P.-läktaren där våran lilla tillställning höll till. Det hela var ett arrangemang som OWC ordnat så det mesta av intäckterna gick till välgörenhet.
Det hela blev en trevlig eftermiddag med mingel, lunchbuffé, fri bar (!) och spel på hästar. Det var faktiskt riktigt spännande att titta på de olika loppen och maken spelade och både vann och förlorade. Jag tror nog förlusten var större än vinsten men det går ju an när man satsar 300 rupies och det faktiskt bara motsvarar ca 45 kronor! Ja vad gör man inte för välgörenhet!!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar