Svamp i massor

I dag har det varit en dag i skogen! Härligt med den svala luften och lukten från mossa och gran. Vi åkte efter lite småprotester ut allihopa till skogarna runt Landvetter. Vi har ett ställe där vi flera gånger tidigare har hittat svamp. Påklädda med varma kläder och gummistövlar traskade vi ut i skogen. Det var lite lång starttid innan alla (läs Jakob) fått ordning på om byxorna skulle knölas ner i strumporna eller vikas ovanför stövlarna innan de dåliga störvlarna blev bekväma men sedan började jakten på svamp. Och det varinte en svår jakt idag. Jo först såg vi inga svampar. Sedan fick man syn på en och då såg man ett tjugo-trettital till! Helt underbart. Det är som att leta skatter. Vi hittade främst trattkantareller men även någon liter vanliga gula kantareller. Det var väldigt många årsedan jag hittade så stora trattisar. En del var 10 cm i diameter med breda fötter på över 1 cm. Vilken lycka att plocka när det är så fina exemplar som bara väntar på att bli plockade. Efter ett par timmar i skogen blev det smörgåsar, ägg och varmt te för att tina alla kalla näsor.

Alla var mycket nöjda över dagens utflykt och turen avslutades med varmaskor-inköp till Oskar.

Nu har vi rensat svamp i två timmar och är äntligen färdiga. En svampmacka till förrätt och rejält med gräddig svampstuvning med en doft av sherry till ryggbiffen blev kvällens middag. Nu har vi nog tio bakplåtspapper med rensade trattisar som ska torka ner och sparas till vinterns middagar då de återupplivas för att förgylla middagen.

En man i huset

Ja nu är han hemma en sväng igen, min älskling. Även om vi klarar oss bra här, vi tre så är det verkligen skönt att vara en hel familj igen. Han fick en tuff start med besök på gymnasiemässan tillsammans med Oskar direkt efter landning igår. Vid åtta kunde han inte hålla sig vaken längre.
I dag fortsatte det med VAB ( vård av barn) för makens del. Jag vaknade vid halv fem av att det skramlade i köket. Då Jakob ibland går i sömnen tänkte jag att det var han som gått fel. Visst var det Jakob men han satt vid köksbordet och åt filmjölk och gråt. "Jag är så hungrig mamma! Det känns så konstigt i magen, jag var tvungen att äta..", sa han med tårarna trillande på kinderna. Efter några skedar fick jag ner honom i sängen igen men det tog bara en halvtimme förrän han ropade att han  spytt i en hink han hade ställt fram. Så det var bara att sjukanmäla honom i morses. Vilken tur då att Tomas var hemma och kunde se till honom. Han har inte ätit mycket i dag men inte spytt mer heller.
Sedan har Tomas fixat räkor och vin till i kväll och just nu kom en liten drink. Får mig faktiskt att tänka på Indien och mina vänner från de åren ...och sakna dem lite!

Tur i alla fall att min drinkfixare snart flyttar hem till mig!

Star for life

Fotograf Torleif Svensson fr pressfoton på Star for Lifes hemsida.

I går kväll var vi på en häftig grej, en konsert med Star for Life. Jag hade egentligen ingen aning om vad jag skulle på förutom att det var ett musikframträdande. Mamma frågade för någon månadsedan om jag ville gå med dem då de fått biljetter från Nordea, som är en av huvudsponsorerna till eventet. Själv hade jag inte genom Nordea, som ju också är min bank, fått någon inbjudan, men vi har varit lite krångliga också sista året med husköp och dubbellån och fullmakter och annat. Syrran hade ju i och för sig inte heller fått någon inbjudan trots gott uppförande så jag kanske inte ska ta det så personligt. Mamma hade fått beställa biljetter till "familjen" och jag och syrran är ju barn till våra föräldrar....och vi är gifta så våra män måste ju också tillhöra närmsta familjen. Tomas kommer inte förrän i morgon så min svågers mamma fick hoppa in och ta hans biljett.

Star for life är en organisation som startade 2005 och som jobbar för att få ungdomar att tro på sin framtid och stödja dem i att leva ett liv utan aids. De verkar i Sydafrika, Namibia och även i Sri Lanka och når ut till mer än 100 000 ungdomar.

Konserten var i Scandinavium och vi traskade högt upp på läktarna till våra platser. Innan vi ens satt oss kommer fd grannar till mig från Kungsladugård. De hade samma platser som vi!?? Men så såg vi att det stod parkett på våra biljetter. Det var bara att gå ner igen och inte var vi ledsna över det!

Sedan fylldes läktaren som inramade scenen med uppemot 1000 ungdomar från alla skolor i Göteborg med omnejd. Det var så mäktigt att tårarna trillade. Triple & Touch höll i hela konserten som utfördes med mest fokus på star choir South Africa som bestod av ca 10 afrikanska ungdomar som var helt suveräna på att sjunga och dansa och som agerade som vana artister trots att de inte förut varit utanför sin hemby och aldrig hållit i en mikrofon. Allt blandades med gästartister såsom The Moniker, Shirly Clamp, Panetoz (ni vet Dansa....Pausa), Sofia Karlsson, The Real Group mm. Efter tre timmars musik, klappande och dansande avslutades det med att vi sjöng en mix av våra nationalsånger.
Vilken glädje och energi! Detta vill jag gärna vara med på igen!



Bild lånad från :http://hallandsposten.se/nojekultur/musik/1.1740898-goran-och-ken-vill-radda-nasta-generation-i-afrika Foto: Jari Välitalo

.

Chai

Jag kunde bara inte låta bli att köpa detta te....😊

Vart tog alla vägen?

Var tog alla vägen undrar lilla jag som sitter och väntar i garderoben. Ja det är lite tomt här i huset i Bangalore. Även om alla möblerna är kvar jag, Rani och Kumar också är här så är det vääldigt tomt.  

Man hittar små tecken på att barnen snabbt har rusat ut som ett par slarvigt upphängda badbyxor efter Jakob. Jag har på kul låtit dem hänga så precis som om han snabbt skall springa in och hämta för att för att leka med Kiran och Loyd i poolen.

Rani har ju ganska korta dagar numera eftersom det inte är så smutsigt längre och jag inte hittar på tusen uppgifter till henne. Hon får förvisso laga mer mat nu men eftersom recepten är till fyra personer så äter jag oftast samma mat i 3 dagar lunch middag och kväll. Förra veckan hade jag lasange vecka och denna blir det dillkött. Åsa gjorde ett recept häfte till Rani så nu kan hon många rätter och bakar dessutom bröd varannan dag.

Kumar stackarn han sitter oftast utanför kontoret och har väldigt tråkigt. Han saknar familjen och Åsa väldigt mycket. Vi pratade lite om nya familjer som flyttar ner och det är en ny japan och en ensam svensk. Han var ganska tydlig med att han helst vill ha en familj så att han får köra bil och inte bara sitta vid kontoret. Han handlar lite år Rani men hon suckar lite för han ringer alltid flera gånger från affären och ställer frågor. Helst vill hon att jag handlar på väg hem från jobbet. Innan var det alltid Åsa som fick alla samtal om exakt vilken mjölk var det nu igen....

Som tur är så har jag haft ganska mycket saker för mig över helgerna så det har faktiskt gått ganska bra att vara själv.

Förra veckan bestämde jag och Kumar att vi skulle till blomstermarknaden och Kumar sa att vi behövde åka senast 5:30 men jag tyckte att eftersom det är lördag behöver jag sova lite så vi åkte 06:00.

 Det är en fantastisk prakt men det är väldigt svårt att få med känslan på bild med all trängsel. Gatan utanför fylls av bönder som säljer blommor tills polisen kör bort dem klockan sju. Inne i Central Market så är det fullt med blommor och blomstergirlanger rullade som stora tunnor. Damerna som gör Girlangaren är så otroligt snabba i fingrarna så att man knappast hinner se hur fingrarna rör sig. Dofterna blandas med fantastiska lukter och dunster av förruttnelse av grönsaker och blommor som ligger i drivor där inne. Mitt i allt så har givetvis en och annan Kossa förirrat sig och står och tuggar i sig av blast. Försäljaren närmast kossan brukar förargat och helt utan resultat försöka piska iväg kossan innan den gör nummer två eller skymmer alla varor. 

     

Efter det skulle jag till fota affären för att köpa en väska så jag fick snällt vänta i stan tills de öppnade. Jag åkte till ett hotell för att äta lång lyx frukost. Jag tog en tur i Lalbagh för att fota lite blommor och träd. Det var då jag så pappan med sin dotter som hade varit och hämtat vatten. Jag tyckte bilden gav en sådan fin harmoni så jag var tvungen att publicera den.

Jag har i flera år åkt förbi ett tvätteri som ligger i en typ park eller skogsdunge mellan en stadium och en trafikerad väg. Vi har varit för trötta varje gång för att stanna men så tänkte jag att nu eller aldrig. Det är ett miniatyr av det stora kända tvätteriet i Mumbai. Männen står och and slungar tvätten mot en stenhäll mitt i stan och sedan hänger de upp alla lakarn, byxor och skjortor i parken. Undar hur rent det verkligen blir...

När vi väl kom hem så var jag tvungen att fixa med Royal Enfielden. För att kunna föra ut den så måste jag fixa massa dokument och ansöka om tillstånd. Ett var att fixa ett certifikat på godkännt utsläpp. Det måste man ha så fort man lämnar sin egen delstat och tydligen om man skall exportera en MC utanför landets gränser. Lite konstigt för då blir ju ändå Indien av med detta utsläppet så vaför bry sig. Nu kan man göra detta precis var som helst och det är datoriserat som det heter. Det kostade 35 rupies (ca 4,5 kr) så det kunde jag stå ut med. Nu tyckte han som körde in mät instrumentet i avgasröret att det inte var nödvändigt att starta Enfielden så enligt ett datoriserad vetenskaplig mätning med officiell stämpel har min hoj noll utsläpp.

Undra om jag kan registrera den som miljöfordon i Sverige nu.... 

Efter denna lördag var jag väldigt trött... /Tomas

Tar tandfen allt, eller..?

Tar hon även sånna här??

I förrgår ringde de från tandläkaren som ligger i huset jag jobbar i. Jag hade med lite våld lyckats få in Oskar där. Nej våld var det väl kanske inte men det fria vårdvalet gör att man får söka sig dit man vill men när jag försökte skriva över honom från Majorna hit så ville de inte ta några barn då de flesta barn går uppe på Guldhedens folktandvård. Jag ville egentligen bara snabbt få hjälp att dra ut tänder på Oskar då han sedan ska få en ny svensk tandställning och när jag pratade med Guldheden så hade de 3-6 månaders kö till ett nybesök. Det kändes ju som en evighet då Oskar egentligen får all hjälp av tandregleraren och bara behövde få någon att ta ut de felaktiga tänderna. Som tur var så ringde tandregleraren till den folktandvård som jag ville få in honom hos och då var vi plötsligt välkomna dit. När de ringde i tisdags så sa de att de hade ett återbud dagen efter. Det var inget att tveka på utan att ta den tiden.
Klockan 16:20 blev vi inropade och en lite spänd tandläkare hälsade oss välkommen. Att först knipsa bort delar av den befintliga tandställningen var inget han var van vid att göra men när det gick lätt så blev han lugn och lade sedan vant bedövningen, två sprutor på varje sida i övre käken. Oskar var bedövad från överläppen och ända upp i ögonens underkant. Han satt i stolen och höll så hårt i armstöden att det såg ut som om han skulle åka värsta Lisebergsattraktionen.  Men tandläkaren var skicklig och lade först en liten bedövning och gav den stora injektionen när han redan blivit lite bedövad. Sedan tog han en mejsel och lirkade snabbt ut tanden som satt innanför tandraden. Värre att lossa var den hörntand han tog på andra sidan för den hade två rötter, men han bände och snurrade och tillslut var även den ute. Stackars Oskar gick därifrån med hela munnen full av kompresser. Sån tur var hade han varit och ätit en kebab innan tandläkaren för någon direkt matlust hade han inte och det var också svårt att tugga utan känsel och överläppsfunktion.
Med alvedon i kroppen har han klarat dagen skapligt. Han har ont i alla tänder då han inte har tandställningen kvar längre. Han är ännu rädd för att tugga men hade ätit spagetti och köttfärssås till lunch. Jag lagade potatismos (på mospotatis den här gången!!) få att han skulle få i sig maten lätt till kvällsmat. Han är duktig och kämpar på, min fina Oskar! Tillslut kommer nog hans tänder bli jämna och fina. Nu ska vi bara boka tid hos tandregleraren igen.

 

Snabbmatstips

I går kväll när jag skulle laga mat så fick jag ett infall. Mamma hade skickat med mig ett paket himmelskt god korv från den tyska slaktaren på Gudmundsgården (har ni inte varit där och köpt korv så måste ni göra det. Han finns i Slöinge och gör riktigt köttig och mustig korv!). Jag har inte ett så stort frys här i köket och har inte satt igång det större fryset i garaget ännu. Därför behöver jag göra åt mat i mitt lilla frys så att jag har plats för nya grejer. Framför allt vill man inte ha massa saker där som ingen vill äta och som man därför aldrig tinar upp. Just en sådan vara hade jag: en påse med färdiga pommes frites. Jag köpte den i augusti när Oskar ville att vi skulle äta hamburgare. Jag fattar inte varför jag köpte dem för de blir alltid misslyckade när jag gör dem: de flesta blir sladdriga och äckliga, förutom några som blir svarta som lakritspinnar! Då fick jag mitt infall. Jag hackade lök, purjo och soltorkade tomater. Varvade det med de frusna potatispinnarna, fetaost, salt och peppar i en ugnsform. Hällde på lite mjölk och grädde och körde det som en potatisgratäng i ugnen. Satte folie över efter halva tiden för att slippa lakritspinnarna. Det blev faktiskt jättegott och var väldigt smidigt! Jag fick idén från att jag gör Jansson på detta sättet men det blev minst lika bra som gratäng. Tog ingen bild på gratängen och inget blev kvar att fota i efterhand heller så ni får föreställa er den i er fantasi...krämigt len potatis som står i fin balans mot sältan i fetaostbitarna och mot den sötsyrliga koncentrerade smaken i de soltorkade tomaterna. Ser ni gratängen framför er nu?