En riktig bakdag

Idag har det blivit bakning för hela slanten, julig bakning! Först blev det två limpor bröd som kan få följa med till mamma och pappa på julafton.

 Sedan blev det italienska mandelskorpor. Jag har ett så gott recept. Mandeln rostas i panna och råsocker används för mer smak. Jag tillsatte lite rivet apelsinskal så här nu till jul och vips passar de perfekt till en kopp glögg.

Sedan blev det lussekatter. De blev jättefluffiga och fina men lite i mörkaste laget. Jag är bra på degar men urdålig på att passa ugnen!! Det blir man väldigt irriterad på när man lagt ner så mycket jobb på själva baket...

Till sist blev det en Carrot Cake. En äkta amerikansk med rivna morötter, krossad ananas, valnötter och massor med socker, smör och ägg. Ett recept jag haft med mig sedan jag var utbytesstudent 1988-89 i USA. En mycket god kaloribomb! Så nu är jag beredd på objudna gäster..

Ett mystiskt paket

I går när jag kom hem hade jag fått en postavi. Jag hade ingen aning om vad det var för jag hade inte beställt något men då jag hade sån huvudvärk och kände mig så förkyld orkade jag inte gå ut igen så jag väntade till idag att hämta ut paketet. Då posten håller till på näraffären passade jag på att handla lite samtidigt. När jag stod i kön till kassan kunde jag inte låta bli att öppna det gröna vadderade kuvertet jag fått. Först fick jag fram en rödaktig tygsnibb och började fundera på om jag glömt någon scarf hos någon men sedan kom det fram ett tomteansikte och en liten etikett där det stod " Till världens bästa syster!". Mer kunde jag inte kika för tårarna vällde upp och jag såg knappt när jag betalade mina varor och helt glömde av att be att få köpa saffran gjorde jag också! Väl hemma tog jag upp tomten och då visade det sig att det var en adventskalender som min finaste syster knåpat ihop till mig! Ni kanske tror att hon har köpt tomten men hon har faktiskt gjort den. Visst är hon underbar!!! Jag har sån tur i livet att ha fått en så fin syster som min! En syster som man kan dela allt med. Det är en trygghet i livet.
Tack, älskade syster!!!!

Ett paket för var dag fram till jul!! Jippi!!
Jag tror det kan vara choklad i paketen..

Tomten tittade i kameran precis när jag tog bilden!!

Lyckliga barn ger en lycklig mamma

Jakob har börjat ny skola detta läsåret. Han gick förra året på den närmaste kommunala skolan här. Först trodde vi allt gick bra. Han berättade om att han pratat med nya barn i klassen och allt kändes bra. Men så märkte vi att han ändå inte blev kompis med någon av de killar han egentligen gillade. De flesta killar i klassen hade gått i samma klass sedan årskurs ett och även om de inte var elaka mot Jakob hade de heller inget intresse att bli närmare vän med honom. Jakob hamnade istället med de killar som inte var så snälla mot honom och hade ett riktigt jobbigt år.

Sån tur var hade vi ställt Jakob i kö till olika privata alternativ för flera årsedan bara för att ha ett val när vi flyttade hem, men de skolorna började först från årskurs 6 så därför kunde han inte börja där från hemflytt. Men det gjorde att vi kunde välja det vi tyckte verkade bäst och det har verkligen blivit bra. Även om han nu får byta buss i stan och först vara i skolan 40 min efter han går hemifrån, mår han nu bra, har bra lärare men bäst av allt: har fått nya vänner. Han hade hemma kompisar fler gånger första månaderna än han hade på hela förra året!!! Det känns så bra i mitt hjärta. Äntligen trivs även han i Sverige.

Slickepinnetillverkning

Just nu har Oskar ett slickepinneprojekt! Han har blandat ihop en sockerlösning med pepparmintsmak och sänkt ner små tandpetare i den. Sockerkristallerna ska sedan sätta sig på pinnarna och en slickepinne har blivit till! ....I alla fall enligt hans källor på internet....
På en vecka skulle han ha färdiga slickepinnar. Nu har det gått tre veckor och äntligen har slickepinnarna börjat att ta form. I söndags fick vi varsin till efterrätt. Förväntningarna var stora. Pinnarna hade vackra kristaller som i en kalkstensgrotta. Men något hade hänt med smaken. Den var försvunnen... Det blev som en bit kandisocker. Inget fel med det men inte riktigt så som Oskar hade tänkt. Men man vet inte om man inte testat. Jag tycker att det är jättekul att han testar. Men detta kommer inte med i årets julgodistillverkning. Oskar älskar polkagrisar så jag tror han väljer det som en favorit i repris i år igen!
Vi får väl se.

Smakprov på tork

Vackra kristaller!

En tulpan på Pontusdan!

Visst var den här tulpanen läcker med sin lilla fransiga kant, nästan som brodyr!! Jag fick en fin bukett av maken. Han hade tänkt ge mig den dagen innan, på Elisabeth-dagen, men så glömde han i sista stund och överraskade mig med den dagen efter istället.
Namnsdagar firas inte så mycket nuförtiden. Min mormor, som också hette Elisabeth som andranamn, var noga med att fira och jag fick alltid årets adventskalender på Elisabethdagen när jag var liten. Den enda tradition min familj har i samband med namnsdagar är att vi på Tomas-dagen 21 dec kokar och smakar på skinkan, då vi inte är hemma över jul och annars får vänta till mellandagarna. På Elisabethdagen blev det i alla fall varmrökt lax och ett glas vitt. Inte fy skam det heller!

Paolos blick

Den här boken tog jag fram för jag ville bli lite inspirerad till att börja träna igen. Sen jag sade upp mitt träningskort på gymmet som låg nära vårt gamla hus och  1,5 mil + en vägtull från vårt nuvarande hus, har det inte varit någon ordning på träningen. Det var i våras jag sade upp det och under sommaren är det ju härligt att jogga i naturen men nu i kyla och mörker blir det långt mellan turerna.

Och nu gör jag allt för att smita förbi Paolos uppfordrande blick när jag ska glida ner i soffan och lägga mig med fjärrkontrollen på magen...

Släckt va´ det här!

Vi har belysningsproblem. Det är kolmörkt i trädgården. För någon vecka sedan så slog jordfelsbrytaren av elen i huset hela tiden. Vi hittade att det var utebelysningen som var felet och i torsdags var en elektriker här och hittade felet. En lampa tar in fukt och behöver bytas. Vi har alltid tyckt att den lampan var lite ufo-lik och inte så jättesnygg. När jag letade lampor på nätet hittade jag den i nytillverkning. Det var en dansk designlampa av Henning Larsen och kostade 5000 kr att köpa!

Bild lånad från: http://www.danskdesign.nu/lightyears-hl410-utebelysning-vagg

 Hade den sett ut så här hade den fått vara kvar! Den vitmålade variant som nu hänger där är tveksam om den går att få snygg och den blir nu utbytt mot en billigare variant från ett av de större byggvaruhusen.

Vi har även en till i ufo-serien och den svävar verkligen som ett ufo i trädgården. Den skulle jag vilja byta mot att lysa upp stenmuren och det fina trädet i trädgården stället och skapa mera rumskänsla än bara allmänljus som en lyktstolpe ger, men det får bli ett senare projekt.

En lampa som också ska bli utbytt när elektrikern ändå är här är denna sak som inte alls passar till funkisstilen som genomsyrar hela huset.

Istället blir de de här lamporna som ska upp på väggarna:

Denna är mindre och byts mot den vita krumelurlampan

Denna är större och ska vara istället för ufo-lampan

Tänt va´ det här!

Usch vad det är mörkt så här års! Jag blir tokig på mörker. Lite har det väl att göra med att synen börjar bli lite sämre och att ljuset gör det så mycket lättare att se när man ska greja med något efter solens nedgång.
Typiskt nog pajade glödlampan i en danskdesignad lampa som ger mycket ljus men som har en specialglödlampa som inte tillverkas längre. Innan vi hittade en affär som hade en leverantör som hade kvar denna storlek på lampor, och innan de fick hem dem, levde vi i halvmörker på övervåningen.

Vid matbordet har vi sedan försökt få till bättre ljuskällor. Det är jättesvårt att välja lampor tycker jag. Vill man ha ett allmänt höjd ljus i hela rummet eller vill man ha punktbelysning som ger trivsel? Många lampor är vita och ger de då ett för vitt sken och andra har mörk skärm och släpper då inte igenom ljus utan lyser egentligen bara uppåt och neråt.
 Nu har vi nog kommit fram till hur vi vill ha det:
I matrummet fick denna ikea-lampa flytta in och gav en fin kontrast på vitrinskåpet, mot den vita väggen.

I går köpte vi en rad med spottar som ska sitta i andra delen av matrummet och ge lite myskänsla!

 Vardagsrumsfönstret har fått lite extraljus av de här nya lamporna som förresten svågern säljer! Jag funderar fortfarande på om en ljusare skärm skulle ge lite mjukare ljus men jag gillar färgen på skärmen till foten..

Fars Dag

Idag var det alla pappors dag! 

Även här blev pappan - som precis kommit hem från Brasilien - firad.

Amerikanska pannkakor framför brasan blev en mysig start på dagen. Efter det, en underbart god middag hos mina föräldrar och sedan en sväng till kyrkogården för att tända ljus hos svärfar. Tre fina pappor värda att uppmärksammas!

Borta igen?!

Det känns som Tomas har månadskort på flyget. I morse klockan fyra åkte han igen. Han kommer och är hemma några dagar och sedan åker han igen. Sår är det nu i 4 veckor. Sedan är han hemma ett par veckor innan han åker igen. Och varje gång har han sån reseångest. Känns som att han väljer fel jobb?!

Vi hann i alla fall med en konsert och utekväll med vänner i fredags. Först god middag, sedan konsert med Lars Winnerbäck på Scandinavium, sedan ett par pubar och champagnebaren innan det bar av hemåt till sängen. Det var längesedan vi hade en sådan helkväll på stan. Konserten var faktiskt jättebra fastän Lars Winnerbäck inte är min favorit. Fast jag uppskattar honom mer nu än innan. Tekniken idag är häftig. Bakom scenen hade han en stor filmduk och bakgrunden växlade i takt med låtvalen. En stor kristallkrona svängde långsamt fram och tillbaka över bandet för att sedan övergå till en skopa med sopor. En låt spelade upp ett pubsenario där tjejen efter lite småsnack med en kille, tog fram en trumpet och spelade ett solo mitt i låten. Effektfullt!! Häftigt att stå framför scenen och gunga med, med publiken. Mycket bättre än att sitta!

I dag strilar regnet ner. Det blir nog en lugn hemmasöndag.

Bilfix

Måste bara berätta att jag känner mig så nöjd över en liten grej jag gjorde idag. Jag ska besiktiga vår ena bil på torsdag. Det är den bil vi tagit över efter svärfar och den har sina år på nacken och är inte alltid helt pålitlig. Förra året när jag skulle besiktiga den väntade jag till januari och då var det så kallt så jag fick stanna flera gånger på vägen och skrapa insidorna på rutorna för att kunna se. Jag var jättenervös för vindrutevattensprutan funkade inte förrän inne i bilhallen. Det hade frusit men var snäll nog att tina upp i tid. Dock var någon lampa sönder så det fick fixas i efterhand. Den här gången kollade jag lite extra och även idag lyste den lilla lampan på instrumentbrädan om att en lamoa var sönder. Efter ett varv runt bilen såg jag att lampan på reg-skylten inte fungerade. Jag snäppte loss inredningen från bakluckan och lyckades nå skyltbelysningen. Den var inte sönder men hade åkt ur sin hållare. Med lite silvertejp var den fixad och inredningen snäpptes på igen.
Men varningslampan lyste fortfarande... Jodå, ena baklyktan var sönder. Ner till macken och köpte ny. Denna var lättare att nå och kunde bytas lätt.
Jag vet att det är löjligt att dra sig för att göra såna här saker. Jag har ju inte problem att byta glödlampor i huset eller att till och med skruva isär lampor och byta sladdar i dem. Kanske är det just för man fixar så mycket inne som man tycker att någon annan, typ maken, kan ta hand om sånt här. Men min käre man tycker att jag ska kunna sånt här också. Och det är väl bra egentligen. Jag har inga problem att byta däck och det är skönt när man får punktering. Men ibland är det skönt att inte kunna allt...

Men nu ska väl besiktningen gå bra i alla fall. Om de inte hittar för mycket rost vill säga...