Besöksräknare

söndag 16 oktober 2011

Väninnor

I dag har jag varit ute och slått lite golfbollar på drivingrangen. Det tar dryga halvtimmen att åka dit och det är perfekt för att hinna lyssna på en sommarpratare. Då musiken är avkortad i web-versionen så är varje program ca 40 minuter. Mina slag blev inte så mycket större ordning på - bollen åker fortfarande till höger när jag använder drivern - men jag lyssnade på en sommarpratare som nämnde något som jag själv tänkt på så många gånger: Vikten av andra kvinnors samhörighet och tillit.
Sommarprataren var Barbro Osher och hon är svensk generalkonsul i San Fransisco, bosatt i USA sedan 80-talet. Hon pratade om att som invandrare i en ny och främmande miljö har för henne andra svenska kvinnors gemenskap varit väldigt viktig. På samma sätt upplever jag, speciellt här där mina kvinliga vänner även får ersätta familjen, men även hemma, att mina väninnor är mycket viktiga för att jag ska känna mig trygg. Med dem kan jag älta vardagsproblem eller bara berätta om småsaker och de svara på ett sätt som gör att min egen tanke kan gå vidare och att jag känner mig sedd.
Barbro pratade om detta fenomen som något speciellt, inte nödvändigtvist svenskt, men hon trodde det hade att göra med att vi kvinnor i Sverige står på egna ben och därför kan försörja oss själva och inte behöver konkurera om männen som försörjningsgaranti. Därför kan vi vara lojala mot varandra. Kanske är det så, jag vet inte.

Det enda jag vet är att mina vänner är väldigt viktiga för att jag ska känna mig trygg och nöjd.

Tack alla ni fina vänner för att ni finns!!!

6 kommentarer:

  1. Lena (Meltingpot)16 oktober 2011 kl. 15:24

    Tack fina Åsa för att du finns i mitt liv som en av mina bästa vänner. Hur skulle jag klarat mig här utan dig? Kram L

    SvaraRadera
  2. <3 Det samma Lena, goa du! Tur att vi bor nära varandra även i Svedala! Kram

    SvaraRadera
  3. Jag är glad att ni har varann. Ni är precis som systrar! Båda råkar ju ha "riktiga" systrar i Sverige som man kan prata om vardagen med. Nu gör ju ni det!

    Puss och kram till er, mamma och "nästan-moster"!!♥

    SvaraRadera
  4. Kram gulliga Nora!!! Du vet att du alltid kan komma till oss. Du är nästan som en i familjen.

    SvaraRadera
  5. Ja visst är det så, vänner och familj gör livet!! kram

    SvaraRadera
  6. Tack Åsa för att du finns! Längtar efter att ha dig hemma i Sverige igen!
    Kram
    Therese

    SvaraRadera