Invigning av pastamaskinen

Äntligen har jag fått min pastamaskin som jag beställde för över en månad sedan. Jag har i flera år velat testa att göra egen pasta. Ser framför mig riktigt smaskiga, fyllda pastaknyten med pestofyllning eller en god tomatsås och massa ost...mums. För några veckorsedan gjorde jag pasta utan maskin men den blev ganska ojämn och lite för tjock. Men nu har jag alltså fått min maskin och började knåda ihop en deg.

Det var riktigt kul att använda maskinen. Jag fick en sån flash-back till när man var liten och lekte med play-doh lera. Då hade jag en liten maskin som man satte i olika former i som sedan leran skulle pressas igenom. Man såg alltid framför sig hur fina grejer man skulle pressa fram. Långa remsor i stjärnform eller fyrkantiga. Ofta var degen lite för hård och antingen så hoppade hela formen av från maskinen så hela degen kom ut i en stor klump, eller så kom degen ut i formarna men var så oformlig att man inte såg någon skillnad på formerna. Alla blev lite oformliga korvar.

Men pastamaskinen så var det faktiskt så häftigt som man väntat sig med play-doh leran. Läste hur Jamie Oliver rekommenderade att man gjorde (mycket vikande och utkavlande på alla håll) och plötsligt stod man med flera meter lång bandspagetti! Blev inspirerad av en matblogg jag följer:"Bara en kaka till..." Läste om Helenas kantarell-carbonara men tog vanliga champinjoner istället i brist på kantareller. Det blev väldigt gott!! Det dröjer nog inte länge innan jag bjuder på färsk pasta här i huset igen.