Besöksräknare

fredag 27 augusti 2010

Parents Day

I dag har varit en heldag med aktiviteter. Först var jag och tog en golflektion. Det är ett halvår sedan jag tog den förra så det var väl på tiden. Golfbanan ligger 5 minuter från skolan så det blev till att luncha där. Åt indiskt. Det var idli - en slags ångkokta kakor av rismjöl. De är i konsistensen som amerikanska pannkakor fast tre gånger så tjocka. De ska doppas i Sambar = starkt tomatblask med lite lök i. Slog på stort och drack en cola till. Det hela kostade 90 rupies = knappt 14 kr så det blev ju i alla fall billigt. Är inte så förtjust i de gummiaktiga riskakorna men de fyller ju.

Sedan bar det av till skolan där det var aktiviteter för att föräldrarna skulle lära känna varandra. Vi fick fylla i uppgifter om varandra. Barnen skulle rita en bild av sin familj och skriva en "slogan" som passade. "Best familjy forever" skrev Jakob. Det bjöds på sött kardemummate och indiska snack.
Men det roligaste var i början. Vi var bara föräldrar till tre barn som var på första sesionen (det fanns två). Barnen ombads presentera sig själva och sedan oss. Sedan skulle de berätta något om oss. En flicka i klassen börade. Hon sa deras namn. Sedan funderade hon lite och sa: Min mamma tycker mycket om den här tröjan. Hon har den på sig hela tiden, varpå ett spontant skratt utbröt. Mamman började skruva på sig och försökte försvara sig med att tröjan var helt ny!
Näste pojke beskrev sin mamma som hon såg ut med krulligt hår och att hon ibland lekte med honom. Han hade även sin pappa med sig och han tittade på honom lite och sa: Min pappa har bara hår så där runt om huvudet och inte uppepå. Men han har jättemycket hår på sina armar och ben! Min pappa älskar sin armbandsklocka och han går inte ut utan att sätta en penna i bröstfickan! - alla tittade på honom och mycket riktigt hade han en penna i fickan! Alla skrattade. Barn har koll på oss.
Sedan var det Jakobs tur. Jag frågade tyst om han visste vad han skulle säga och det visste han. Han sa sitt namn, berättade mitt och sa Min mamma är bra på att rita!
-Då vet vi var du fått din talang från, svarade fröken.
Ibland kanske det är bra att ens barn inte är så frispråkigt i det språk som används!

2 kommentarer:

  1. ha ha ha, ja ibland gör det inget om de är lite blyga!! Kram syrran

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig berättelse ur livet och vilken finkänslig son. kram mamma

    SvaraRadera