Tolkhjälp sökes

Vi var i helgen i en trevlig affär som heter Fabindia och har både lite heminredning, möbler och kläder i lite moderniserad indisk stil. Varorna är inte dyra men ändå inte billiga för att vara här så kundklientelet är ändå medelklass och däröver vilka oftast talar engelska. Jag hittar små ljuslyktor som jag vill hänga på altanen och en expedit kommer fram och säger Yes, ma'm? Jag vill ha tre sådanna här ljuslyktor med ofärgat glas, säger jag. Här hänger bara en kvar. Har ni fler? Han tittar på mig som om jag vore en idiot och ställer sig sedan och börjar läsa på prislappen. Jag frågar om min fråga med lite andra ord och han står kvar och stirrar upp på de övriga färgade lyktorna som om de skulle byta färg av allt stirrande. Han verkade inte förstå alls vad jag sade. Varför inte bara gå och hämta en kollega som förstår engelska? Jag frågar en annan liten trevlig tjej som sedan hämtar två till lyktor till mig utan problem.

Det måste vara hemskt att jobba i en affär och inte förstå vad kunderna säger, men om man får lön för det så är man väl nöjd ändå?

Egna bananer

Vi har inte mycket till tomt runt vårt hus, det är en ca 2 meter bred remsa på sidorna. På baksidan är väl remsan 3 meter bred och där finns torklinor för tvätt och ett bananträd. När vi flyttade hit så frågade trädgårdsmästaren om han skulle ta ner trädet för det skymde marken så inte gräset ville växa. Men jag tyckte det var lite exotiskt med sitt eget bananträd så det fick stå kvar fastän det inte verkade komma några bananer på det. Men så plötsligt i våras så växte det ut en stock med små, illgröna bananer. Wow, tänkte jag. Om några veckor mognar de. Men inte då. De var fortfarande illgröna när vi åkte till Sverige och jag tänkte att de där bananerna kommer någon ha tagit när vi är borta. Men när jag kom hit så hängde bananerna ännu kvar, nu inte riktigt så ilsket gröna, och trädgårdsmästaren hade stagat upp klasen med en stege då stocken blivit så tung att grenen böjts ner till marken. För någon vecka sedan blev en banan gul och då tog vi ner stocken. Den skulle viras in i plast och läggas mörkt, sa trädgårdsmästaren. Bananerna lades i en påse i garaget. Efter tre dagar så var hela stocken gul! Efter det har både vi och vår personal ätit bananer. De var jättegoda!



Här är efter att hälften av stocken har gått åt.





Här är den mista bananen som blev!

Notebook fattas

Första skoldagen var ju jag med barnen i skolan och hämtade nya skolkläder, nya böcker och nya skrivböcker pennor o dyl. Jakobs böcker gav hans fröken honom men Oskar fick en standardpåse för årskurs sju som skulle innehålla allt han behövde. När sedan veckan gått och han haft alla ämnen visade det sig att fysikläraren ville att barnen skulle ha en viss sorts skrivbok (de är olika: med och utan ränder eller rutor och i olika storlekar) som det inte fanns någon kvar av i barnens påsar. Efter några fysiklektioner och utskällning varje gång om att de hade fel skrivboksmodell, gick Oskar till bokutlämningen för att fråga efter en bok i rätt modell. I bokutlämningen säger de då till honom att de böcker i den modellen som fanns kvar var till årskurs 12. Man behövde även en förälder med sig för att hämta ut en bok! Man kunde heller inte hämta en bok under de tider under skoltid då utlämningen var öppen, utan bara efter fyra (skolbussen hem går kl fyra). Oskar gick tillbaka till sin lärare och berättade om sina problem och bad att få en lapp från henne till bokutlämningen men hon orkade inte skriva en utan bara viftade bort honom. Han funderade då om han kunde byta in någon annan skrivbok för att få den rätta. Jag skrev en lapp till bokutlämningen om att han behövde en ny bok.Så gick han dit nästa dag. Då fick han plötsligt en bok utan några problem och utan att behöva använda min lapp!!!! Så är det här i Indien. Har man lite högre position än någon annan så gäller det att visa det.

Angående annorlunda pedagogik så berättade Jakob att de haft teckning idag och att de skulle rita av en människa och den som ritade ögonen för högt, så de hamnade i pannhöjd, skulle fröken rita ögon i pannan på. Jag vet inte om hon skämtade eller inte men det var inget skämt som Jakob i så fall förstod för hans gubbar hade nästan ögonen nere på kinderna. Man vill ju inte riskera att fröken ritar på en!

Tillbaka i skolan

Nu har vardagen börjat få sin vanliga form. Skolan började två dagar efter vi landat. Det var två nervösa barn som inte ville börja skolan igen. Ingen av dem visste om de skulle komma ihop med de gamla kompisarna då skolan blandar runt på alla barnen varje år. Lärarna byts också. Först hittade vi Oskars klassrum. Med tårarna i ögonen ville han först inte gå in, men då hans kompis flyttade sig och satte sig jämte honom blev allt bra och hans kommentar efteråt var: Jag förstår inte varför jag var så nervös över att börja sjuan. Det var ju inte värre än förra året.
När vi så kom till Jakobs klassrum gick det inte lika lätt. Inga av de barnen han brukade leka med fanns i hans nya klass. Han stod länge utanför och vägrade gå in men gick med in då jag gick in. Han ville inte sitta men gick tillslut med på att sätta sig i en bänk. Tyvärr var han väldigt förkyld och hade lite krupphosta men jag tänkte att han kan inte vara hemma första dagarna om han behöver byta klass. Då måste han känna in klassen och byta relativt snart. Efter samtal med läraren och samordnaren för klasserna lämnade jag en halvledsen kille och åkte hemåt. Höll tummarna för att det skulle gå bra. Mamma L meddelade att hon skickade sin bil att hämta barnen. Jag väntade spänt på bilen. När den så kom så var inte Jakob med!! Fick nästan panik. Oskar hade trott att Jakob åkt hem i förväg med mig! Nej, nej nej!! Tänkte jag. Bara Jakob inte blivit så förvirrad av att inga av hans kompisar var med bussen, att han inte själv gått på bussen utan börjat leta efter de andra. Fick till slut tag i bussläraren och blev lugn då jag hörde att Jakob var med på bussen. Bytte några ord med honom och han saknade de andra men var inte ledsen. Puh! Tur!! Hämtade honom vid bussen och gick direkt till glassaffären för en "treat". Det har faktiskt varit kul i skolan på eftermiddagen, för vi fick leka lekar, sa han då. Jag vill gå kvar i den klassen. Vad skönt det kändes på kvällen att veta att båda barnen var ganska nöjda med sin första skoldag trots allt!

Jipppiii! Visumen är hittade!

Fick precis vårt nya visa. Vårt gamla går ut sista augusti och de frågade ut oss om detta i passkontrollen på flygplatsen. Vi har ju varit och gjort allt pappersarbete så det var bara stämpeln i passet som saknades, lovade vi dem. Men när vi sedan skulle lämna in passen så säger volvo-snubben som hjälper oss med detta att han inte hittar papprena så vi måste börja om! Jag blev ganska trött när jag hörde detta. Men så plötsligt nu på morgonen så kommer en man på motorcykel och har våra pass med stämplar i. Han letar förbrilt efter ett papper men säger sedna att han gett oss alla papper. Det visar sig sedan att det är Jakobs papper som saknas. Tomas få ringa om det. Men vi har nu alla nya stämplar i passen i alla fall. Kanske blir det ett höstlov utanför Indien trots allt! Thailand, Malaysia, Vietnam....vem vet!

Tillbaka i Indien

Då är vi då åter här i Indialand. De åtta veckorna i Sverige gick fort och nu börjar vardagen rulla på som vanligt igen. Vi har haft en härlig sommar och träffat så mycket människor att vi tillslut fick ta en paus från allt runtflackande. Ändå är ni flera som jag velat träffa men inte haft möjlighet till. Barnen blev för otåliga av att åka runt och träffa mammas kompisar varje dag och de har ändå fått väntat på mig många gånger för vi har satt in en ny garagedörr på huset på Svalebogatan och den har jag varit tvungen att måla några gånger och då har barnen snällt fått sitta och vänta.

Sommaren har i stort bestått av ett pendlande mellan Borås -Tämta - Göteborg - Falkenberg, fram och tillbaka. De första tre veckorna var bara jag och barnen i Sverige och först därefter kom Tomas. Då han inte har obegränsat med semesterdagar och vi gärna vill spara en del till resor det kommande året, så jobbade Tomas två av sina fem sverigeveckor. Tyvärr fick han en riktigt illa förkylning som satt i hela semestern - ett tag befarade han TBC som funnits på kontoret i Japan när han var där, men det visade sig "bara" vara lunginflammation.

Tomas första sverigevecka (då han jobbade) hann vi andra med både att ta det lungt och leta efter geocacher....

Jakob hittade en hinderbana vid Solviken. Sedan tog vi en lunchpaus med utsikt över sjön.

..och besöka släkt och vänner. Bl a åkte vi en sväng till Lena på Instön. Även där hann vi med lite geocaching innan spöregnet blötte ner oss ända in på underkläderna. Undra om faster egentligen uppskattade bergsklättringen i regnet? Besöket blev i alla fall lite mer primitiv än planerat, då något var fel med vattnenledningen så vi fick hämta vatten i hinkar.

Vi hann också med att träffa farfar Gunnar och hjälpa honom fixa lite i hus och trädgård.

Då Tomas började sin semester (efter att han jobbat en vecka med feber och hosta!) åkte vi ner till Falkenberg för att träffa mormor, morfar, Sofia, Johan, Maja och Måns...och alla deras djur. Mest populär just nu är den lila lurviga hunden Morris. Och visst är han söt (ja, båda två förresten).

Morris och Oskar. Maja och Sofia letar cacher.

Johan med gps och hund- och barncykelkärra

Falkenbergstiden blandades av arbete och utflykter. Jag hann måla friggeboden grön. Sedan högg vi alla in i det stora projektet "bygga ny altan på innegården". Däremellan hann vi med lite cykel-cachingturer, golfrundor (papporna) och äventyrsland(pappor och barn) kombinerat med shopping (mammorna) i Halmstad.

Här sitter vi mätta efter en otippat god lunch på en thai-gatukök utanför Halmstad

Vi gjorde också en härlig cykeltur in till skrea, där vi tog ett dopp, åt kvällsmackor och avslutade det hela med glass på Peggens glasscafé. En riktigt mysig kväll och första gången vi åkt så långt utan att de små barnen klagat på trötta ben!

Hela gänget!

En dag då systerfamiljen var i Bohuslän tog vi en tur till High Chaparral. Det var en upplevelse! Där fanns många familjer som tog det hela på väldigt allvar och var utklädda i full salon-mundering. Vi såg på stuntshower och blev tågrånade men kände efter några timmar att vi var klara med parken och drog oss tillbaka till Falkenberg igen.

Tomas sista semestervecka samt veckan därefter, då han jobbade, var vi i Tämta. Vädret slog så klart om till varannandagsväder då vi närmade oss Borås. Försökte oss på ett Ullaredsbesök på vägen och köade 30 minuter in till Gekåås parkering, men efter cirkulerande utan resultat så gav vi upp. Det slutade med lunch på en pizzeria på Svenljunga torg.

Vi hann med grillkväll hos Tord och åkte på en heldagutflykt med svärfar runt sjön Tolken som avslutades med lunch vid Åsunden i Ulricehamn. Tack vare cachingen hittade vi till små torp ute i skogarna.

Här sitter vi utanför Raska-Minas stuga. Raska-Mina var en tant som här på slutet av 1800-talet och som var dåtidens "nyheltsankare" då många stigar gick förbi hennes hus och hon fick höra allt skvaller. Huset sköts av en hembygdsförening och man får gå in i det och titta på den tidstypiska inredningen. Mycket välskött.

Skara sommarland fick sig också ett besök i sällskap med fam M. Barnen var jätteglada att träffas igen och försvann i väg till de olika vattenrutchkanorna. Där stod vi fyra föräldrar och funderade på vad vi skulle göra. Men när man är i ett sånt häftigt vattenland och har betalat inträde så är det bara att dra på sig badkläderna och börja åka. Vi provade åkturer på både liggunderlag, enkel- och dubbelbadringar. Det var riktigt kul. Klart vi måste se på Skara domkyrka, sa mamma H, så på kvällskvisten drog vi in till stan och väntade oss ett tomt centrum, men tji tick vi. Det var ett stort cykellopp i staden, massor med folk och Lili & Sussie stod på scenen och sjöng Show me Heaven, så det ekade. Kvällsmat intog vi på en Thai-restaurant och hade en riktigt mysig kväll.

Alla barnen i tunnan! Mobil-beroende föräldrar?!! Nej de lyssnar på Arns berättelse om domkyrkan.

Sista veckan blev fullspeckad med besök hos vänner, flera turer till Syster och div inköpsrundor inför återresan. Väskor vägdes och allt onödigt lämnades kvar (trots tunga väskor finns det mycket jag glömt köpa... ).

Sista kvällen hade vi en mysig avslutning på Granbacken där ma och pa bjöd på färska räkor, havskräftor och musslor, både grillade och ogrillade varianter. Mycket smaskigt! Sedan fick jag en överraskande födelsedagsuppvaktning. Pocketböcker, ett hemmagjort halsband från pyssliga syster, akvarellfärger, smultronfrön och pengar från ma och pa, målarpenslar och några till färger från faster, kusin och farbröderna. Tack så jättemycket!! Har länge tänkt att jag skulle ta upp akvarellmålandet igen och nu måste jag ju det!

Följande morgon blev uppstigningen innan fem och med ma och pa vinkandes på trappan åkte vi sedan till flygplatsen för att åka tillbaka till Indien och vardagen.

Tågåkande och fläderblomsplockning

Nu har vi tillbringat några härliga dagar i Falkenberg. Vi hade sån tur att få med oss de små kusinerna hit så det har varit mycket lekande hela dagarna. Äntligen har det varit lite riktig sommarvärme och fastän jag ägnat ett par dagar med att skrubba husväggar med algrengöring så har solen gett lite nytt liv i solbrännan. I dag var dock vädret mulnare. Vi behövde fylla på kylskåpet och mamma och jag åkte in till stan för att handla. Pappa var i Borås över dagen och barnen valde att vara hemma själva. Oskar instruerades att ge dem mellanmål om de blev för hungriga. De var själva i två timmar och allt hade gått jättebra. De hade lekt tåg med en stege som de "körde" runt huset. Ingen verkade ha skadat sig (tur, för jag kan se någon snubbla till och inte hinna med "tågets" fart) och Oskar verkar ha försett dem med mellanmål tre (!!!) gånger på knappt timmar! På eftermiddagen blev det fläderblomsplockning. Alla utrustades med sax och klasar klipptes både högt och lågt. Det blev en mysig stund i buskarna och en bra avslutning på en dag som såg grå och trist ut när den började.