Nystart på bloggen

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med bloggen. Vårt indienäventyr är ju slut och syftet med bloggen var ju att ge släkt och vänner lite insyn i vårt liv där. Men samtidigt så har bloggen varit ett sätt för mig att dela med mig lite av mina tankar och upplevelser i vardagen och vardagen fortsätter ju här.... Kanske att jag ska försöka få en rutin i att skriva inlägg igen och se hur det går...
Läget i den Ekbergska familjen är just nu så här: Tomas bor kvar i Indien till i slutet av November. Vi andra har flyttat in i vårt nya hus i Johanneberg och sålt vårt hus i Kungsladugård. Vi bor nu här med ihoplånade grejer men har fått till det riktigt fint tycker jag. När continern med möblerna kommer med Tomas vid årsskiftet kommer det nog bli övermöblerat för nu är det ganska lagom med grejer.
Barnen har börjat i nya skolor, Oskar på ISGR (International School of Gothenburg Region) och Jakob på Johannebergsskolan och det har gått riktigt bra. Först var det lite svårt då barnen inte hittade i området eller nere i stan. Oskar laddade ner kartor för att hitta till spårvagnshållplatser och till skolor där gymnastik och slöjd var utlokaliserade till. Jakob vågade inte gå med någon kompis hem för att han inte hittade hem därifrån igen. Men nu börjar det bli bättre med orienteringen och de har börjat få lite nya vänner även om Jakob verkligen saknar bästisen i Indien. Över lag är det samma missar som upprepar sig här som när de var nya i Indien. Det är att ingen räknar med att de inte förstår vissa saker som andra tar för givna. I Indien tog alla för givet att de skulle veta massor om indiska sede och bruk. Här förväntas de förstå det svenska samhället och den svenska terminologin. Det är ju ganska naturligt då de ju upplevs som svenskar och därför kanske ännu jobbigare att förklara sig. "Mamma, vad är naturtillgångar?", sa Jakob." Det är natural resources " , svarade jag. "Jahaa, då förstår jag!" svarade Jakob.
Jag märker att barnen har andra referenser än de svenska kompisarna. Jakob kommenterade två saker, dels att barnen här tycker det är dålig mat i Bamba. "Jag tycker det är bra mat här. I skolan i Indien var det dålig mat!", sa Jakob. Häromdagen berättade fröken för oss på utvecklingssamtalet att hon varit riktigt arg på barnen då det varit pratigt. Efteråt sa Jakob "Jag tyckte inte hon var så värst arg. Inte som min indiska fröken.". Men det tycker jag är bra för Miss A var ofta väldigt arg och utdelade tomma hot. Det är ju bara dumt för då tog ingen henne på allvar och hon fick fortsätta skälla. Skönt att Jakob slipper det. (han hade en till lärare som var väldigt bra så det gick ingen nöd på honom).

Själv har jag börjat arbeta och trivs riktig bra med att ha bytt från att jobba på sjukhus till att nu vara på primärvårdsrehab. Förut har jag helt arbetat med äldre strokepatienter och nu får jag träffa patienter med olika diagnoser och i olika åldrar. Men med arbetet så blir livet mer stressat och det är svårt att hinna med så mycket mer än att jobba, laga mat och försöka fixa lite här hemma. Tv:n tittar jag nästan aldrig på och gympa har jag inte kommit igång med ännu. Därför har jag inte heller haft tid eller ork till att skriva inlägg. Men nu ska jag ge det ett försök igen. Här kommer några smakprov från vårt nya hus:

vy från matplatsen. Fina stora fönster har vi i hela huset. Här ser man lite ut i trädgården också.
Härligt att kunna gå direkt ut i trädgården från matplatsen.  



Vårt fina vardagsrum med söta lånade möbler.