MI - Motiverande Intervju

I dag har jag varit på halvdags fortbildning i konsten att genomföra en motiverande intervju. Det låter mycket krångligare än vad det är för jag tror att många av oss som möter patienter har lite av det här i oss redan. Det gick ut på att ställa öppna frågor som låter patienten berätta om sina förväntningar och som sedan får patienten att själv uttrycka en önskan att förändra sig. Jag tror att det verkligen är grundläggande om man ska få en person att vara med på en förändring. Det är ju bara att gå till sig själv. Hur många gånger har man inte tänkt att man ska äta nyttigare eller komma igång med att träna och så har man inte varit riktigt motiverad och målet har skjutits på framtiden.
En annan sak vi fick träna på vara att vara aktivt lyssnande. Vi fick inte lov att säga något när den andra berättade utan bara humma positivt, nicka och visa med kroppsspråket att vi var engagerade i lyssnandet. Det var väldigt frustrerande för den andre som inte fick säga något men väldigt skönt för den som berättade att få lov att prata utan att bli alls avbruten. Det tror jag många idag skulle tillämpa mera. Jag tycker ofta att alla vill höras och vi är snabba att flika in och föra över samtalet till vårt eget intresse och den som skulle berätta, känner sig överkörd och sitter där med en oberättad historia.

Så var mer lyhörd och låt olika personer få stå i centrum och känna sig hörda. Genom att vara tyst ibland kan helt andra samtal öppna sig.

Nystart på bloggen

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med bloggen. Vårt indienäventyr är ju slut och syftet med bloggen var ju att ge släkt och vänner lite insyn i vårt liv där. Men samtidigt så har bloggen varit ett sätt för mig att dela med mig lite av mina tankar och upplevelser i vardagen och vardagen fortsätter ju här.... Kanske att jag ska försöka få en rutin i att skriva inlägg igen och se hur det går...
Läget i den Ekbergska familjen är just nu så här: Tomas bor kvar i Indien till i slutet av November. Vi andra har flyttat in i vårt nya hus i Johanneberg och sålt vårt hus i Kungsladugård. Vi bor nu här med ihoplånade grejer men har fått till det riktigt fint tycker jag. När continern med möblerna kommer med Tomas vid årsskiftet kommer det nog bli övermöblerat för nu är det ganska lagom med grejer.
Barnen har börjat i nya skolor, Oskar på ISGR (International School of Gothenburg Region) och Jakob på Johannebergsskolan och det har gått riktigt bra. Först var det lite svårt då barnen inte hittade i området eller nere i stan. Oskar laddade ner kartor för att hitta till spårvagnshållplatser och till skolor där gymnastik och slöjd var utlokaliserade till. Jakob vågade inte gå med någon kompis hem för att han inte hittade hem därifrån igen. Men nu börjar det bli bättre med orienteringen och de har börjat få lite nya vänner även om Jakob verkligen saknar bästisen i Indien. Över lag är det samma missar som upprepar sig här som när de var nya i Indien. Det är att ingen räknar med att de inte förstår vissa saker som andra tar för givna. I Indien tog alla för givet att de skulle veta massor om indiska sede och bruk. Här förväntas de förstå det svenska samhället och den svenska terminologin. Det är ju ganska naturligt då de ju upplevs som svenskar och därför kanske ännu jobbigare att förklara sig. "Mamma, vad är naturtillgångar?", sa Jakob." Det är natural resources " , svarade jag. "Jahaa, då förstår jag!" svarade Jakob.
Jag märker att barnen har andra referenser än de svenska kompisarna. Jakob kommenterade två saker, dels att barnen här tycker det är dålig mat i Bamba. "Jag tycker det är bra mat här. I skolan i Indien var det dålig mat!", sa Jakob. Häromdagen berättade fröken för oss på utvecklingssamtalet att hon varit riktigt arg på barnen då det varit pratigt. Efteråt sa Jakob "Jag tyckte inte hon var så värst arg. Inte som min indiska fröken.". Men det tycker jag är bra för Miss A var ofta väldigt arg och utdelade tomma hot. Det är ju bara dumt för då tog ingen henne på allvar och hon fick fortsätta skälla. Skönt att Jakob slipper det. (han hade en till lärare som var väldigt bra så det gick ingen nöd på honom).

Själv har jag börjat arbeta och trivs riktig bra med att ha bytt från att jobba på sjukhus till att nu vara på primärvårdsrehab. Förut har jag helt arbetat med äldre strokepatienter och nu får jag träffa patienter med olika diagnoser och i olika åldrar. Men med arbetet så blir livet mer stressat och det är svårt att hinna med så mycket mer än att jobba, laga mat och försöka fixa lite här hemma. Tv:n tittar jag nästan aldrig på och gympa har jag inte kommit igång med ännu. Därför har jag inte heller haft tid eller ork till att skriva inlägg. Men nu ska jag ge det ett försök igen. Här kommer några smakprov från vårt nya hus:

vy från matplatsen. Fina stora fönster har vi i hela huset. Här ser man lite ut i trädgården också.
Härligt att kunna gå direkt ut i trädgården från matplatsen.  



Vårt fina vardagsrum med söta lånade möbler.

Dagens projekt: körsbärspaj och stenrabatt

En liten lägesrapport här från Falkenberg. Barnen med Oskar i täten har gjort körsbärspaj nu när körsbären äntligen mognat. Detta lilla projekt tog flera timmar då bären först skulle plockas, sedan kärnas ur, sedan skulle recept googlas upp och sedan skulle själva tillverkningen ske. Det tog sedan mycket mindre tid att äta upp den!

Männen var och golfade och då fixade syrran och jag en stenrabatt. Mamma har pratat om detta stenprojekt i flera veckor så i går drog jag igång det. Många timmar gick åt idag innan det var klart, men vi blev nöjda. Nu är den lilla remsa som aldrig får gräs täckt med sten och inramat med kantsten. Emellan varven har solen varit framme och med lite mindre vind idag har det varit riktigt gott men nu är solen i moln och det är riktigt kallt igen. Fredagsmyset blir inomhus idag!

Förrådsflytt

Det är inte klokt vad mycket saker man sparar ihop genom åren.När vi flyttade till Indien gjorde vi en välbehövlig röjning i alla förråd och garderober. Vi slängde på tippen och lade så mycket i UFF-lådan att vi fick åka dit när det var mörkt för att det annars kändes pinsamt då vi nästan fyllde den helt med bara våra saker. Sedan packade vi ner resten av sakerna i förrådet, inte för att flyttas utan för att förvaras där tills vi kom hem igen. Nu har vi ju sålt detta hus och köpt ett nytt....

Tomas kom hem i lördags förmiddag. Han skulle kommit i fredags men fick jättestrul med flyget och blev fast först i Kina och missade då sista planet till Sverige från Tyskland och fick sova över där innan han äntligen kom hem.
Jag och barnen sov i det nya huset. Vi fick världens bästa överraskning när vi vaknade: Det ringde på dörren och där stod syster och svåger! De hade kommit för att hjälpa oss med flytten!! Underbart. Sedan kom även vännen S och utan dessa tre personernas extra hjälp hade vi aldrig klarat att flytta allt. När saker inte ligger i lådor och när man inte har bra lådor att packa i tar allt mycket mer plats och tid. Man upptäcker också att de saker man trodde skulle funka att använda tre år senare, nu visade sig vara gamla eller för små (barn växer mer än man tror). Badkarsankorna åkte direkt i soporna och en del leksaker skänktes iväg. Men det mesta åkte med till nya huset och det är nu fullt av lådor och påsar med massa mystiska saker i. Det tar mig nog hela hösten innan allt är genomgånget och då kommer containern från Indien med allt vårt bohag och sorterandet kommer att behöva börjas om.

Skattjakt utmed kusten

I går tog vi en liten biltur söderut till Steninge och cachade. Det blev en förmiddag bland klippor och fårskitar ute på ett naturskyddsområde. Det var jättevackert men vissa klagade lite på att skovalet - gympaskor - inte var det rätta då det var väldigt vått och alla var våta ända in på strumporna efter rundan. Det blev inte bättre av att det började regna och vi även blev lite översköljda av en våg på väg ut till en cache på en liten ö i havet. Trots en lite våt tur så hade vi ändå en fin förmiddag och fem cacher lyckades vi ta innan vi drog tillbaka till stugan igen.

Fläderplockning och safttillverkning

I förra veckan drog vi ut på en cykeltur för att plocka fläder. I vanliga fall brukar flädern vara utblommad så här tids men i år verkar allt vara sent. Körsbären brukar till exempel vara mogna nu men är fortfarande inte röda och pionen nu blommar brukar vara överblommad vid det här laget.
Vi var ett litet gäng som var ömma i baken efter cykelturen på över milen dagen innan men som ändå kämpade oss fram till ett bra flädersnår. Med gemensamma krafter och då menar jag att de lättare fick sitta på axlarna på de stabilare personerna, fick vi plockat ca 130 klasar till vår saft. Sedan var det till att trampa hemåt och koka ihop blomklasar med socker, citron och vatten till en ljuvligt citron-fläderdoftande sörja som fick vila svalt i 5 dygn innan den kunde silas av och hällas i flaskor. 8,5 liter saft blev det.

Plockgänget i snåret

Dripp-dropp...

Fina syster öser upp saften i flaskor

Semester

Nu har vi varit här i Sverige i en vecka och det känns jättehärligt! Vi hade ett hektiskt förstadygn i Sverige då vi fixade med inskrivning i landet, träffade våra hyresgäster som precis flyttat ur vårt hus, träffade systern med familj, körde grejer till nya huset från gamla huset, fick demonstration av nya huset... Sedan tog vi vårt pick och pack och åkte ner hit till Falkenberg och här har vi varit sedan dess. Från kallt duggregn har vädret ändrat sig till sol från blå himmel och nu börjar det kännas som semester! Det har blivit lite olika utflykter med cyklarna. Här är vi på väg att ta en cache vid ett eljusspår. En finurlig cache i flera steg där man fick samla siffror som tillslut öppnade ett hänglås. Det här med cachandet har jag skrivit om förut och det är verkligen en bra grej. Man har ett mål med sin utflykt och man kommer ut och ser mycket mer av omgivningarna än vad man annars skulle gjort. Cyklar man får man dessutom lite motion på kuppen.

Däremellan fixar vi lite här i stugan. Det stora fönsterbytarprojektet börjar närma sig sitt slut så det har blivit en del målning av fönsterfoder och lister. Oskar har tvättat fönster. Bra med stora barn som kan hjälpa till. Vi har varit alla här men vi saknar Tomas som kommer på fredag kväll. Då ska vi till Göteborg för att försöka flytta över allt från förråden i det gamla huset till det nya. Sedan drar vi nog ner hit igen. Här en liten bild av min frukosttallrik på altanen. Ni ser väl den fina havsutsikten! Även här i Sverige kan man få sig lite mango på yoghurten!