Nu är Oskar iväg på läger med alla sjätteklassare. De är på ett mera primitivt ställe än Jakob. Det heter Yelagiri och det är en "military camp". Här finns ingen el och här sover man i tält. Programmet går ut på att man ska jobba ihop i team och det är vandringar, bergsklättring och överlevnadsmatlagning på programmet.
De åkte i söndags morse och kommer hem på torsdag. I söndags fick jag 3 sms om läget. Först var de 2 timmar försenade för attchauffören inte hittade! Så typiskt indiskt. Här har man åkt till detta läger med hundratals barn redan under den sista månaden, och ändå så hittar inte chauffören. Sedan var det jättestark mat som Oskar inte kunde äta. Hoppas det ändras för om de ska ut och vandra i denna 35-gradiga hetta så behöver de mat.
Fick tag på Oskar i går kväll. Lägret har dålig täckningför mobilnätet men jag lyckades tillslut efter att ha fått ett sms där det stod:
Är ledsen. Vill åka hem och det går inte att ringa. Ett sådant meddelande gör ont i modershjärtat. Blev orolig att något hänt. Fick tillslut tag i Oskar men ledsenheten var nog mest lite hemlängtan och han både ville och inte ville hem. Efter lite prat så sa han att han ville stanna och det tror jag han gjorde rätt i. Lägret är nog en rolig upplevelse att ha tillsammans med de andra i klassen.
Idag har jag inte hört något mer än att jag via mail fått en rapport från lägret. Så här stod det:
Camp raport:
Everything went on well in the camp. The students are happy.Det var väl en informativ rapport!!!!
Ps Oskars tält hade vunnit pris för mest välstädade tält. Jag höll på att tappa öronen. Han som släpper allt där han står och sedan kliver över högarna!