Mamma är här!

I natt klockan kvart över tre ringde jag och väckte chauffören för att han inte skulle missa att hämta mamma på flygplatsen. Klockan kvart över sex rullade bilen in utanför huset. Aldrig har väl barnen skuttat så glatt ur sängen så tidigt!! Och där stod hon. Lite vinterblek och trött såg hon ut, men väldigt glad när hon fick krama om oss. Hon hade varit vaken i nästan ett dygn och ännu fick hon inte sova. Upp packades vinflaskor, ost, beannaissås, buljongtärningar, deodorant, tidningar, julklappar, godis och mycket mer. Det var rena julafton.
Hon hann följa barnen till skolbussen och fick sedan lite hembakt bröd och kaffe i solen på altanen. Efter en lång och mysig pratstund klarade hon sig inte från att sova längre utan lade sig på Oskars rum och sov i drygt två timmar.
En väldigt svårväckt mamma vinglade ner till ett dukat lunchbord. Nu ännu blekare än när hon kom och med dubbelseende fick hon i sig lite lunch och började sedan återfå färgen på kinderna och skärpan i blicken. Gick sedan till Lena för att fika och titta på vad Calcuttamannen hade att erbjuda. Han åker runt och säljer handbroderade dukar. Flera var fina men ingen blev köpt.
Barnen kom från skolan och visade runt mormor på klubbhuset, därefter blev det juklappsöppnande, läxläsning och lamm curry med ris som maiden lagat. Vid det laget började mamma somna till på köksstolen bara hon stöttade huvudet i handen och hon var mycket nöjd när hon äntligen fick gå och lägga sig. Vi är alla mycket glada över att denna dag äntligen kommit. Nu ska vi bara få hem Tomas från Kina också, men han kommer vid midnatt.
God natt alla vänner!

Pajformar...

Hmmm.... Skulle placera om alla saker i köksskåpen för min maid hade inte riktigt fått till det som jag velat. Jag tänkte ha bakgrejer i ett skåp som är lite trångt och bökigt och baksakerna använder jag inte varje dag. När jag så ska lägga in alla bakformar - ni vet sådanna där i metall som man bakar mjuka kakor i, så hittar jag bara en del av mina formar med löstagbar kant. Jag hittar bara kanten. Botten och den andra formen med löstagbar kant är borta! Vilken tur att jag ändå lade det mesta i kartonger och låste in värdefulla saker som kameror, nintendospel mm.
Har jag riktigt tur så hittar jag både skedarna och formarna men jag tror faktiskt inte det. De där snickarna är väl jättelyckliga. Matintresserade verkar de också vara.

Nya morgonrockar

Jag har köpt nya morgonrockar. Ännu är det ju så kallt att man med glädje använder sin frottémorgonrock, men snart kommer dagarna att bli varmare här och då är det skönt att ha något svalare som ändå skyler lite.


Det finns en affär i Leela galleria som heter Anokhi och de har underbara handtryckta bomullstyger i sina kläder. Jag skulle kunna köpa alla deras morgonrockar, men var tvungen att begränsa mig. En till mig kunde jag motivera. Jag valde den blommiga ni ser ovan. -det fanns flera fina men denna var inte hellång och hade en lagom vid ärm.
Sedan köpte jag en till som mina gäster kan få använda när de är här på besök. Den var i hellång kimonomodell, men lilla mamma hade sett ut som en för liten lucia i den så den klipptes ner till samma modell som den första. Se här nedan så fint tyg den har. Jag måste försöka hitta någon tygaffär som säljer dessa fina tyger!

Stöld?

Nu äntligen är hyllorna i köket målade med en färg som går att torka av och inte bara en grundfärg som snickarna först tyckte skulle duga. Dock målades båda strykningarna med bara någon timmes mellanrum så det tar evigheter innan det torkar om det ens någonsin kommer att härda om man stryker så tätt.

Tomas var ute på golfrunda så jag hade det lite stressigt för jag sprang mellan dessa gubbar som var i köket och barnen som satt och gjorde läxor på två olika ställen i huset. När målningen äntligen var klar så betalade jag glatt och stängde dörren bakom de två målarna. Äntligen inget mera spring och passande.


När Tomas idag skulle göra frukost frågade han var jag lagt matskedarna. Jag blev först lite irriterad då jag trodde att han glömt bort var de förvarades, men han sa då att han bara hittade fem skedar och de var i diskmaskinen. Vi letade igenom hela köket, t o m bakom diskmaskinen där vi förut hittat en mixerdel vi saknat ett tag, men inga skedar. Jag litar fullt på min maid och tror inte att hon tagit besticken. Hon är smartare än så. Det måste ju varit snickarna som tagit dem. Det var inte annat än att åka och köpa nya skedar idag. Så här ser de nya skedarna ut. Inte så dyra men inte samma modell som vi hade båder matbesick, förrättsbestick och kaffeskedar i. Får väl komplettera med skedar i rätt modell när jag kommer hem till Sverige igen.

En smaskig lunch

Skriver detta inlägg bara för att läska er!!

I går marinerade jag råa räkor i färsk ingefära, vitlök och olivolja. De skulle egntligen tillagats i går kväll men då vi hamnade på klubben istället i trevligt sällskap med familjen W så de fick bli till dagens lunch.

Spagettikastrullen och stekpannan sattes på gaslågorna. Skivad fänkål frästes med vitlök i olivolja och brändes sedan av med lite vodka (i brist på vitt vin fungerar faktiskt vodka riktigt bra!). Därefter tillsattes tomater i stora bitar och det hela fick bli lite lagom mjukt så att tomatbitarna började svettas men inte bli helt mosiga. Detta hälldes sedan i en skål och pannan fick bli riktigt varm. Några droppar olivolja fick svettas i pannan och sedan hälldes de vitlök- och ingefärsmarinerade räkorna i . (Kan ni börja känna hur gott det luktade!?)

Visst ser det gott ut!!

Det sprätte i panna och räkorna blev vita och fasta. Då är de färdiga. Inte steka längre tid för då blir de torra! Sedan blandades grönsakerna i räkpannan. Visst ser det gott ut? Det var det!

Till och med Jakob tyckte räkorna var goda och tog mer. Spagettin och räkpannan åt vi ute i skuggan på altanen tillsammans med en kall öl.

Så gott kan man få att äta om man kommer och hälsar på oss här i Indien!!

Slutet på hantverkshistorien

Ja, nu har det snickrats och fixats här. Väldigt dammigt blev det men nu är allt nästan färdigt. Hyllan till vardagsrummet (se ovan) blev utseendemässigt bra. Den är gjord i rubberwood, som är det träslag som liknar ek mest här. Dock är den supertung, väger nästan 15 kilo!!! Vet inte hur vi ska få den att hänga kvar på väggen.

Tomas skrivbord som skulle lagas blev sådär. Allting görs ju för hand och det blir gärna lite klumpig finish då. Ena kanten på skivan som skulle läggas under lådhurtsarna sticker ut mer än den andra och då de har så grova skruvat så har de spräckt sidan på ett ställe så trät buktar ut. Vi känner ändå att vi hellre fixar till det själva.

I köket har vi fått hyllor i två skåp. Innan ställde vi allt på golvet i skåpen men nu har vi fått en hylla så nu har vi dubbelt så mycket plats som förut. Dock har de bara grundmålat hyllan och trodde att vi skulle vara nöjda med det - det var vi inte! Någon form av avtorkbar lackyta vill vi ha så de ska komma i morgon och fixa det. Ska bli skönt att sedan kunna plocka in allt i skåpen igen.

Fler hantverkare

I dag vällde de in. De kom i en klunga, 4-5 stycker, och skulle göra vårt snickerijobb. Jag hade tänkt att det skulle vara en man som gjorde jobbet, men det är dumt att ha en föreställning, för den stämmer aldrig. Tre män sitter på golvet ute på terrassen och snickrar och slipar för fullt. De hade nog velat använda cirkelsågen men vi har ingen ström så de får slipa istället för att såga. Deras såg har inte en sån finess som kallas kontakt utan de stoppar helt enkelt in de två sladd-tåtarn i kontakten, kolla här under!


När jag gick ut till köket för att ta kaffe så satt det en liten man inne i ett av våra köksskåp. Han hade krypit in där för att mäta på hyllan som skulle göras och både han och jag blev lite förskräckta när han poppade fram. Jag kom att tänka på den där sången som jag tror Lill Lindfors sjöng "Man borde ha en man i byrån, i en ask med andra grejer..."Jag kanske skulle stänga dörren om honom och ha kvar honom där i skåpet om utifall att jag behövde en snickare framöver. Men så får man väl inte göra?!? Eller...?